Joint Statement of the Leaders of the Five Nuclear-Weapon States on Preventing Nuclear War and Avoiding Arms Races, whitehouse.gov

The People’s Republic of China, the French Republic, the Russian Federation, the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, and the United States of America consider the avoidance of war between Nuclear-Weapon States and the reduction of strategic risks as our foremost responsibilities.

We affirm that a nuclear war cannot be won and must never be fought.  As nuclear use would have far-reaching consequences, we also affirm that nuclear weapons—for as long as they continue to exist—should serve defensive purposes, deter aggression, and prevent war.  We believe strongly that the further spread of such weapons must be prevented.

We reaffirm the importance of addressing nuclear threats and emphasize the importance of preserving and complying with our bilateral and multilateral non-proliferation, disarmament, and arms control agreements and commitments.  We remain committed to our Nuclear Non-Proliferation Treaty (NPT) obligations, including our Article VI obligation “to pursue negotiations in good faith on effective measures relating to cessation of the nuclear arms race at an early date and to nuclear disarmament, and on a treaty on general and complete disarmament under strict and effective international control.” Läs artikel

Den danska spionsaken Svar på skriftlig fråga 2021/22:678 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S), riksdagen.se

Svar på fråga 2021/22:678 av Hans Wallmark (M)
Den danska spionsaken

Hans Wallmark har frågat mig om jag på något sätt avser agera mot den danska regeringen efter att en kontrollkommission nu frikänt fem avstängda tidigare medarbetare vid Forsvarets Efterretningstjeneste som ansvariga för den tidigare uppmärksammade spionsaken, vilken även berörde Sverige?

Jag har tidigare i såväl Försvarsutskottet som i Utrikesutskottet redogjort för min och regeringens hantering av denna fråga. I dialogen med danska och amerikanska företrädare har regeringen varit tydlig med vikten av att få uppgifterna grundligt utredda samt att avlyssning mellan nära partners är oacceptabelt.

Det är regeringens uppfattning att den information vi fått från Danmark bekräftar den danska regeringens hållning sedan 2014 att systematisk avlyssning av nära partners är oacceptabelt.

Jag finner därmed ingen anledning att agera mot den danska regeringen. Läs svaret

Läs också tidigare kommentar.

Krigsförberedelser på skarpen, sla.se

Per Blomquist, ledamot i Krigsvetenskapsakademien

Nu har det otydliga politiska mullret övergått i skarpt försvarspolitiskt språk då president Vladimir Putin höll presskonferens i Moskva torsdagen 23 december. […]

I Expressen heter det: ”Både ÖB och försvarsminister Peter Hultqvist (S) har insett allvaret.”. Nej, det har de inte och det är det största problemet. Det klokaste inlägget finns i GP:s rubrik (24/12) av reportern Jan Höglund med rubriken: ”Putin backar inte – väst står inför ett dilemma.” Helt rätt med tillägget: Både Ryssland och USA står inför ett skarpt dilemma. […]

Detta är ett känt säkerhetspolitiskt dilemma som kan lösas antingen med politik/diplomati eller med krig. Detta dilemma och osäkerheten om vilken part som slår till först fick arméofficerare lära sig redan på kadettskolan.

ÖB däremot som pilot visade med sitt inträdesanförande i Krigsvetenskapsakademien att han liksom försvarsminister Peter Hultqvist är okunnig om vad gäller planläggning och genomförande av försvarspolitik. Läs artikel

 

 

Mali: Political parties reject military’s five-year transition to democracy plan, dw.com

A significant coalition of political parties in Mali rejected the military-led government’s plans for a slow transition to democratic rule.

The military plan says the transition could take up to five years. Under its plan, a constitutional referendum would be held in 2023 and legislative elections in 2025. A presidential election would not take place until 2026. The junta called its proposal ”appropriate to conduct the political and institutional reforms.” […]

In Germany, the parliamentary commissioner for the armed forces Eva Högl said the Bundeswehr, or German army, should evaluate its role in Mali and consider ending its military operations there.

The Bundeswehr has just over 1,350 soldiers in Mali involved in the UN mission and the EU training mission. Läs artikel

Sant och falskt om de svenska eftergifterna, svd.se

Ove Bring, professor em i internationell rätt

Den inhemska facklitteraturen om Sverige under andra världskriget är sedan 1970-talet omfattande och av hög kvalitet. Historikernestorn och UD:s arkivchef Wilhelm Carlgren gav 1973 ut standardverket ”Svensk utrikespolitik 1939–1945”. Men redan tidigare hade de första avhandlingarna i forskningsprojektet ”Sverige under andra världskriget” (SUAV) börjat komma ut. […]

Zetterberg har nu samlat sex av sina uppsatser om krigstiden i en bok, ”Sverige och Hitler 1939–1945. Ett bidrag till historien om Sverige och Tyskland under andra världskriget” (Carlsson Bokförlag). Han har, som han säger, bearbetat sina texter avsevärt ”och fogat in dem i ett försök att även få fram en syntes över forskningsområdet”. Bland historikerna dominerade här länge det så kallade småstatsrealistiska perspektivet, som Zetterberg själv till stor del accepterat och försvarat i sina uppsatser. Det skulle kunna beskrivas som en accept av talesättet att nöden inte har någon lag, eller mer vårdslöst: ”Vad ska en fattig flicka göra.” Zetterberg vill, i den nu utkomna boken, än en gång testa hållbarheten i den moraliska kritiken mot den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken 1939–45. Läs presentationen

Hela presentationen ligger bakom betalvägg

Militærjuntaen i Mali vil utsette valg til 2026, nettavisen.no

Ifølge juntaens plan, som nyhetsbyrået AP har fått tilgang til, vil det bli avholdt grunnlovsavstemning i 2023, etterfulgt av et parlamentsvalg i 2025, før det blir avholdt et presidentvalg i 2026.

– Denne femårsperioden er en passende mengde tid til å foreta politiske og institusjonelle reformer, for å legge til rette for folkeavstemninger, står det i forslaget fra juntaen.

De vestafrikanske staters økonomiske fellesskap (ECOWAS) har truet med å innføre flere sanksjoner hvis militærjuntaen ikke avholder presidentvalg innen utgangen av februar. Som svar på forslaget har organisasjonen kalt inn til et ekstraordinært møte i løpet av en uke. Militærjuntaen mener at det ikke kan avholdes valg ettersom sikkerhetssituasjonen i landet er svært usikker. Ytterliggående islamistgrupper har operert i landet i mange år.

Frankrike er i ferd med å redusere sitt militære bidrag til landet og mange er bekymret for at det vil forverre situasjonen. Läs artikel

Marin on NATO: Finland should keep options open, yle.fi

In addition to urging residents to get vaccinated against Covid, Prime Minister Sanna Marin’s (SDP) New Year’s message emphasised Finland’s possibility to apply for membership in the North Atlantic Treaty Organization (NATO).

”Finland retains the option of applying for NATO membership,” Marin said as Russia has demanded the western alliance halt its eastward expansion.

”We should uphold this freedom of choice and make sure it remains a reality, as this is part of every country’s right to decide on its own security policies.”

She also said Finland would continue to intensify its European security and defence cooperation.

”It is one of the foundations of European security enshrined in the principles of the OSCE. We have shown that we have learnt from the past. We will not let go of our room for manoeuvre.” Läs artikel

Svensk militär i eldstrid i Mali, aftonbladet.se

I ett rutinuppdrag på onsdagskvällen besköts svenska soldater i Mali. Enligt Försvarsmakten ska ingen ha skadats i striderna.

– De besköts med finkalibriga vapen där uppsåtet var att döda, säger Therese Fagerstedt, pressekreterare vid Försvarsmakten, till TT.

De svenska soldaterna som besköts tillhör Försvarsmaktens elitstyrka: Sveriges allra främsta militärer. De ingår i den franskledda Task Force Takuba som bekämpar jihadister lojala med IS eller al-Qaida. Enligt Försvarsmakten finns inga uppgifter vilken grupp angriparna tillhörde. Hur många svenskar som besköts kommer inte heller att kommuniceras, styrkan omges av extremt hög sekretess. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös nyårstal den 1 januari 2022, presidentti.fi/sv

[…] Konflikten vid Ukrainas gränser håller på att fördjupas. Med tanke på säkerheten i Europa har stämningarna skärpts. Förändringen har varit snabb. Ännu i somras, som ett resultat av president Bidens resa till Europa, verkade oron framför allt riktas mot Kina. Efter mötet mellan presidenterna Biden och Putin i Genève  bedömdes Förenta staterna och Ryssland bygga upp en dialog. Den artiga värden, Europa, var närmast en åhörare.

Nu är stämningen en annan. De ukaser som Ryssland framförde för Förenta staterna och Nato i december gäller Europa. De står i strid med den europeiska säkerhetsordningen. Intressesfärer hör inte till 2020-talet. Suverän jämlikhet mellan alla stater är en grundläggande princip som alla bör respektera.

I sista hand är besinning, ansvarstagande och dialog de enda vägarna framåt. Det är inte möjligt att bygga en hållbar framtid genom att hota med vapenmakt eller annat våld. Rysslands krav har besvarats genom att erbjuda dialog. Dialog har även Finland strävat mot och bidragit till. Läs talet

Ukraine Crisis : India’s Position – ‘Take No Sides’, chanakyaforum.com

Kanwal Sibal, career diplomat who retired as Foreign Secretary to the Government of India.

Rising tensions in Europe around Ukraine is adding to the geopolitical complexities facing the world today. With Covid-19 still causing ravages in Europe and the US this would hardly be the time to raise the spectre of a military conflict in the transatlantic space.

Seen from a distant geography these tensions appear uncalled for. The stakes in the tussle around Ukraine do not seem to be high enough to justify diverting attention from the real challenges facing the international community relating to the pandemic, climate change, globalisation imbalances, reform of international institutions, erosion of the global trading system, restoration of multilateralism, the impact of new technologies, the increasing rich-poor divide, and so on. […]

For India, this Russia-US confrontation over Ukraine is most unwelcome. India’s ties with the US have expanded in many areas, making it the most important external partnership we have today in terms of the range of engagement, notwithstanding differences over several issues. Russia remains a vital partner even if the range of ties with it are much narrower in scope. India has to keep its ties with Russia in good shape not only for important bilateral reasons but also to maintain a balance in our foreign policy, avoid becoming overdependent on any one side as that will limit our strategic autonomy, as also to neutralise to some extent the consequences for us the deepening strategic ties between Russia and China. We cannot develop a credible Eurasian/Central Asian policy either without good understanding with Russia.

Already questions are being asked about India’s position if there is a US-Russian conflict over Ukraine, diplomatic or otherwise. The answer is clear: India need not take sides. Läs artikel

Norway closes main air base above Arctic Circle, thebarentsobserver.com

Fighter jets have been stationed at Bodø since 1955 and the air base was Norway’s most important throughout the Cold War and until today.

Located some 80 km inside the Arctic Circle, Bodø is strategically placed on the coast to the Norwegian Sea and in short flying distance to guard the northern air space against Russian military aviation flying out from the Kola Peninsula.

The closure of the air base also marks the end to 40 years of F-16 as the main fighter jet in the Norwegian Air Force.

The new fleet of F-35s is based at Ørland Air Base in southern Norway, but a few will also serve as NATO’s new QRA at Evenes Air Station near Harstad in the north. So far, 24 of 52 new F-35 have arrived in Norway. By 2025, all the new planes will be in service. Läs artikel

Syrien och västerländsk imperialism

Mats Björkenfeldt

Vi återpublicerar här en artikel från 24 augusti 2021.

FN:s generalsekreterare António Guterres beskriver konflikten i Syrien som startade den 15 mars 2011 som en ”en levande mardröm”. Hundratusentals människor har dödats och miljoner har drivits på flykt.

President Assad har shiamuslimska allierade, Iran samt libanesiska Hizbollah, båda långvariga bundsförvanter till den syriska regimen och idag djupt involverade i konflikten.  På andra sidan finns sunnimuslimska allierade, till exempel Saudiarabien, som har stött rebeller med vapen, medan stormakterna USA och EU under lång tid riktat sanktioner mot företrädare för staten Syrien. Shia-/sunni-konflikten har koncentrerats till Syrien.

Läs mer