Är det något visst med en journalist? – Ja, med en viss journalist

Anders Björnsson, journalist

Rättsstaten led ett nederlag igår, den tionde december, när den brittiska appellationsdomstolen, High Court, tillmötesgick den amerikanska statens begäran, att Wikileksgrundaren Julian Assange kan utelämnas till USA för rättegång där. Domstolen, i likhet med underrätten, tar ingen hänsyn till de garantier för informationsfrihet, som råder i många demokratiska stater, däribland Förenta staterna och Storbritannien. Julian Assange, australisk medborgare, anses nämligen inte vara ”journalist”, även om han har bedrivit journalistisk verksamhet, utan ”aktivist”.

Men vem – vilken auktoritet eller instans – avgör i rättsstaten vem som är journalist och vem som inte är det? Journalistik är ett fritt yrke, som kan utövas utan all legitimation. På vår sajt, alliansfriheten.se, utför vi varje dag journalistiskt arbete, men endast en av utgivarna har haft journalistik till yrke – övriga två är advokat respektive utbildad bergsingenjör. Ingen av oss kan anses ha en starkare rätt att förmedla nyheter och bilda opinion (som naturligtvis är en form av ”aktivism”) än övriga.

Det i någon mån ironiska är, att domen i High Court i London fälldes samtidigt som USA:s president Joe Biden höll sitt högrankade kompiskollokvium om demokrati. Att fallet Julien Assange inte förekom i diskussionerna vid det digitala rådsbordet, är ett antagande, som inte behöver omges med alltför många reservationer. Man får hoppas, att ärendet går vidare till laglorderna i Supreme Court.

Beijing Winter Olympics boycott is insignificant, says Macron, bbc.com

France has no plans to join a diplomatic boycott of the 2022 Winter Olympics in Beijing, President Emmanuel Macron has said.

Mr Macron said any such move would be insignificant and merely symbolic.

The US, UK, Canada and Australia have said they will not send government representatives to the February games because of concerns over China’s human rights record. This includes allegations of abuse against Uyghurs and other minorities.

Relations are also strained over a crackdown on political freedoms in Hong Kong and concerns about Chinese tennis player Peng Shuai, who was not seen for weeks after she accused a top government official of sexual assault.

China says countries that boycott the games ”will pay the price for their mistaken acts”.

Meanwhile United Nations Secretary General Antonio Guterres said he had accepted an invitation to attend the opening of the games. Läs artikel

Recovery, power, belonging: Macron details ambitious plan for France’s EU presidency, france24.com

French President Emmanuel Macron called for a strong, sovereign, and united Europe on Thursday, ahead of France’s six-month rotating EU presidency, which starts on January 1, 2022.

Macron encapsulated his priorities for France’s presidency of the EU with the motto: “Recovery, power, belonging”.

France’s aim was ”to move towards a Europe that is powerful in the world, fully sovereign, free in its choices and in charge of its own destiny”, Macron said at a news conference in Paris.

France takes on the rotating six-month presidency as Belarus stands accused of engineering a refugee crisis by flying migrants in from the Middle East and pushing them to attempt to illegally cross its borders into the EU states of Poland and Lithuania.

”I would say that we must move from a Europe of cooperation within our borders to a Europe that is powerful in the world, fully sovereign, free in its choices and master of its destiny,” said Macron. Läs artikel

Inte en tum till!

Mats Björkenfeldt

På sajten Strategem (8/12 2021) framgår att Vladimir Putins främsta målsättning är att Ukraina inte ska bli medlem i Nato. Samtidigt är sannolikheten för detta lika med noll. Flera centrala Nato-stater vill inte ha Ukraina som medlem. Inte heller president Biden verkar så förtjust i tanken.

Historieprofessorn M. E. Sarotte har just givit en bakrundsbeskrivning i boken Not One Inch . America, Russia, and the Making of Post– Cold War Stalemate (Yale University Press 2021).

Den 15 december 1991 anlände USA:s utrikesminister James Baker till Moskva, mitt i ett inrikespolitiskt kaos, som slutade med att Boris Jeltsin tog makten och tillsammans med ledare för Vitryssland och Ukraina såg till att Sovjetunionen upplöstes.

Baker hade månaden innan frågat en av Michail Gorbatjovs rådgivare om önskan hos flera sovjetrepubliker om att bli självständiga riskerade föra med sig blodspillan. Baker var rädd för det. Vad gällde Ukraina var rådgivaren, Alexander Yakovlev, skeptisk och påpekade att det fanns 12 miljoner ryssar i Ukraina, med många blandade äktenskap, så vilken typ av krig kunde det då bli? Baker svarade: “Ett normalt krig”.

Läs mer

India interessert i mer russisk råolje og LNG-forsyninger via Den nordlige sjørute, highnorthnews.com

India er interessert i å øke tilførselen av russisk olje og flytende naturgass, samt i å bruke Den nordlige sjørute for energiforsyning, ifølge en felles uttalelse publisert i etterkant av det 21. russisk-indiske toppmøtet, som fant sted sist mandag.

«Begge parter gjentar sin vilje til å øke tilførselen av russisk råolje på langsiktige kontrakter gjennom fordelaktig prising, styring av LNG-import til India, samt mulig bruk av Den nordlige sjørute for energiforsyning», står det i uttalelsen.

Landene ble videre enige om å utvide samarbeidet på gassektoren og vil opprette en felles arbeidsgruppe for gass som skal identifisere områder med gjensidig nytteverdi, noe som blant annet omfatter utvikling av investeringer i gass-infrastruktur og -distribusjonsprosjekter, bruk av LNG i transport, samt fremvoksende drivstofftyper, inkludert hydrogen. Läs artikel

Planlegger Putin krig mot Ukraina? stratagem.no

Arne Bård Dalhaug, generalløytnant (P)

Svaret er nok ja. Putin planlegger krig i den forstand at den russiske generalstaben helt sikker har utviklet mange operasjonsplaner med siktemål å legge under Russland enda mer ukrainsk territorium. Militært sett er det mulig, men vi hører lite om de vurderingene som skulle tilsi at dette tjener russiske interesser på kort og lang sikt. I denne artikkelen tas det til orde for at Putin anser nå-situasjonen som «god nok» og at han ikke ser Russlands interesser tjent med en åpen mellomstatlig krig.

Russland har siden 2014 okkupert Krimhalvøya og siden februar 2015 – den andre Minsk-avtalen – også kontrollert deler av Luhansk og Donetsk oblast. Frontlinjen mellom de ukrainske regjeringsstyrkene og de russiske-støttede separatistene er nærmere 500 km lang. Det er daglige kamphandlinger, ofte med dødelig utfall.

Putins fremste politiske målsetting er å forhindre at Ukraina blir medlem av NATO/EU. Sannsynligheten for ukrainsk medlemskap er i dag lik null, og den vil forbli slik i overskuelig fremtid. Läs artikel

Remarks by President Biden Before Marine One Departure, whitehouse.gov

[…] Q    Senator Tim Kaine, Democrats are talking about could U.S. troops be needed on the ground in or around Ukraine to stop an invasion.  Will you rule that out, or is that on the table?

The president:  That is not on the table.  What is not — they are not —

We have a moral obligation and a legal obligation to our NATO Allies, if they were to attack under Article Five.  It’s a sacred obligation.
That obligation does not extend to NATO — I mean, to Ukraine.  But it would depend upon what the rest of the NATO countries are willing to do as well.
But the idea the United States is going to unilaterally use force to confront Russia from invading Ukraine is not on — in the cards right now.  But what will happen is: There will be severe consequences that will have —

Q    Sir, you’ve known Vladimir Putin for years.  Are you confident that he got the message and knows this is different?

The president:  I am absolutely confident he got the message. Läs intervjun

Sju FN-soldater dödade i Mali, svd.se

Sju soldater från FN:s fredsbevarande styrkor i Mali har dödats av en improviserad sprängladdning i närheten av Bandiagara i landets centrala delar, skriver FN-insatsen Minusma på Twitter.

Tre soldater beskrivs som allvarligt skadade. Soldaterna, från Togo, färdades i en konvoj då explosionen skedde.

Sverige har fredsbevarande soldater i Mali men enligt svenska Försvarsmakten var inga svenskar inblandade. Läs artikel

President Niinistö träffade Sveriges statsminister Magdalena Andersson, presidentti.fi

Republikens president Sauli Niinistö träffade Sveriges statsminister Magdalena Andersson på Presidentens slott onsdagen den 8 december 2021.

Presidenten och statsministern diskuterade förutom den bilaterala relationen mellan Finland och Sverige också bland annat säkerhetsläget i närområdet och det transatlantiska samarbetet.

Besöket i Finland var statsminister Anderssons första utrikesresa som statsminister. Under sitt besök träffade statsminister Andersson också statsminister Sanna Marin. Läs pressmeddelande

Pentagon tar i bruk langtrekkende radar i Alaska mot rakett-trusler, highnorthnews.com

Pentagon har fullført den militære konstruksjonen og skal begynne å teste en langtrekkende radar for et hjemlig rakettforsvarssystem som kan spore  interkontinentale raketter så vel som neste generasjons trusler, som for eksempel hypersoniske våpen, uttalte Pentagon på mandag. […]

Pentagon holdt nylig en offisiell startseremoni for systemet, som har kostet 1,5 milliarder dollar så langt.

– Når den i full drift vil radaren gi enestående evne til å samtidig finne og spore flere små objekter på en gang, inkludert alle typer ballistiske missiler, sier The Pentagon Missile Defense Agency i en uttalelse. Läs artikel

Boksläpp av ”Sverige i Afghanistan” Vitbok om kriget 2002 – 2021” den 18 december, ABF Stockholm

Jan Öberg, docent och ledare av tankesmedjan Transnationella Stiftelsen för Fred- och Framtidsforskning (TFF), skriver på bokens baksida:

”Det är en faktaspäckad och trovärdig rapport, som jag varmt rekommenderar – också därför att den plockar sönder mångas tro på att kriget på något sätt var förenligt med folkrätten och FN:s stadga. Det var den inte. Eller att kriget syftade till att öka säkerheten för befolkningarna i ockupationsländerna. Det har den inte gjort – tvärtom.”

Boksläppet äger rum i Brantingrummet, ABF, Sveavägen 41, Stockholm lördagen den 18/12 kl. 14.00 – 16.00. Boken presenteras av författarna Lars-Gunnar Liljestrand och Stefan Lindgren och säljs till rabatterat pris. Arrangör: Oktoberförlaget.

Utsending av norske soldatar til terrorherja Mali utsett, vl.no

Då Frankrike og Mali spurde om norsk bidrag til Takuba i januar i fjor, kom Solberg-regjeringa fram til at svaret blei nei. For det var ikkje fleirtal i Stortinget for å sende ein større norsk styrke, 100-120 soldatar, til Mali. Men då styrken blei kraftig redusert, og innlemma i det svenske bidraget til Takuba, snudde Ap og støtta Mali-oppdraget. […]

– Er det lurt av Norge å sende soldatar dit?

Tor Arve Benjaminsen, professor ved Noregs miljø- og biovitskaplege universitet og ekspert på jihadist-opprøret i Mali, svarar Vårt Land:

– Eg er i tvil, men utanlandske soldatar til Mali kan ha noko for seg, dei kan betre tryggleiken. Men løysinga er ikkje militær. Freden i Mali blir vunnen ved forhandlingsbordet, ikkje på slagmarka. Men så lenge Frankrike seier nei til forhandlingar med opprørarane, blir ikkje dette alternativet prøvd ut.

Frankrike har sidan opprøret starta i 2012 hatt store styrkar i Mali, men har ikkje evna å vinne militær kontroll. […]

I juli opplyste FD at dei norske soldatane skal «være på plass i Mali i løpet av høsten, og trekkes tilbake sammen med den svenske styrken i 2022». Hausten er bak oss og snart er det 2022 – og ingen norske soldatar har landa i Mali. FD forklarar i ein e-post til Vårt Land kvifor:

«I påvente av enighet med maliske myndigheter om en avtale som gir det norske personellet tilstrekkelig rettslig vern er det norske bidraget p.t. ikke deployert.» […]

– Kven er opprørarane, Benjaminsen?

– Dei er for det mest bønder og nomadar frå nord som kjenner seg urettvist handsama av ein korrupt elite i Bamako, medan leiarane er valdelege jihadistar. Läs artikel