Sverige är ett litet land som under lång tid har lyckats hålla sig utanför kampen mellan stormakterna. Det har haft en naturlig plats i den nordiska statsgemenskapen och under tusen år ingått i den västkristna kulturkretsen. Genom en utdragen statsbildningsprocess var det som skulle bli Sverige invecklat i flera krigsföretag och erövringar (korståg). Med konsolideringen av ett suveränt svenskt rike under Gustav Vasa lades grunden för en permanent militärstat. Men för riksgrundaren var inrikes pacificering viktigare är utrikes äventyrligheter.
Månad: februari 2019
Varför skall vi ha militärt försvar?
Sven Hirdmans artikel ”Satsa på fred, inte på krig” som vi publicerat på den här sajten föranledde en diskussion mellan författaren och Lars Ingelstam som vi återger en del av nedan.
Lars Ingelstam:
I de kretsar där jag (ibland) rör mig är det lite svårt att förklara varför man, med ungefär den omvärldsanalys som du ger, ska ha något militärt försvar ö h t. Argument av typen ”militärt vacuum är inte bra” känns lite tama i sammanhanget. Jag tror att det vore bra om du – och/eller andra som har sakkunskap och erfarenhet – förklarade detta så att även mina vänner i t ex Kristna fredsrörelsen skulle förstå (jag skrev ett par sidor om Försvarsmakten i min senaste skrift, utgiven av KrFreds 2018). I en artikel förra året, som faktiskt kom in i SvD, uttryckte jag tanken att Försvarsmakten mycket väl kunde få de medel den anser sig behöva, men på det villkoret att försvarssektorn slutade lägga sig i utrikespolitiken, särskilt den del som gäller Ryssland. Detta var inte bara på skoj, faktiskt. Tecknandet av hotbilder hänger ihop med organisationens egenintressen, vilket både teoretiskt och praktiskt är osunt.
Sven Hirdman:
Det är en bra fråga Du ställer om varför vi skall ha ett militärt försvar om det inte finns något direkt hot eller om vi inte skulle klara oss i ett stormaktskrig. Mitt svar är detta, utan rangordning av argumenten:
– Ett militärt försvar är en nationell identitetsmarkör. Det stärker den nationella sammanhållningen och försvarsviljan i ett demokratiskt land som Sverige.
– Det är internationellt vedertaget att en självständig stat skall kunna hävda sin suveränitet genom att skydda sina gränser mot olaga intrång. Det inger respekt gentemot andra länder och är viktigt för det inhemska förtroendet. Den inhemska försvarsviljan är en lika viktig försvarsmekanism som själva det militära försvaret. Därför är värnplikten betydelsefull liksom de militära förbandens bygdeanknytning.
Niinistö: Nord Stream 2 används inte i politiskt syfte, hbl.fi
Motsättningarna mellan USA och EU blev uppenbara under säkerhetsmötet i München. Kärnenergiavtalet med Iran, USA:s tillbakadragande av sina styrkor i Syrien, relationen till Ryssland och amerikanska biltullar var några glödheta frågor där åsiktsskillnaderna kom i dagen.[…]
Tysklands förbundskansler Angela Merkel undrade i sitt anförande om USA:s beslut att lämna avtalet och dra tillbaka sina trupper från Syrien var det bästa sättet att bemöta regimen i Iran.
– Den enda frågan är hur vi uppnår vårt gemensamma mål. . .gör vi det genom att avbryta vårt avtal eller genom att använda det lilla inflytande vi har (genom kärnenergiavtalet)? sade Merkel och fick rungande applåder.
Hon bemötte också kritiken från USA om att Tyskland gör sig beroende av rysk gas, bland annat genom den planerade gasledningen Nord Stream 2.
– Om vi kunde importera stora mängder rysk gas under kalla kriget, då förstår jag inte varför tiderna ska vara så mycket sämre nu att vi inte kan säga att Ryssland förblir en partner, sade Merkel.
President Sauli Niinistösom också deltar i konferensen i München säger till Kauppalehti och MTV att han inte ser att gasledningen används som ett politiskt maktmedel.
– Där finns ju redan en gasledning och jag har i varje fall inte märkt mycket politisk påtryckning, säger Niinistö.
Enligt Niinistö har USA ett eget intresse i att försvåra projektet. Landet försöker sälja mer naturgas till Europa, säger han till tidningen. Läs artikel
Upprustning på agendan vid säkerhetskonferens i München, svenska.yle.fi
Omkring trettio stats- och regeringschefer har samlats i dag, lördag, i München för den årliga säkerhetskonferensen. Kärnvapenupprustning och relationerna mellan USA och Europa väntas stå högst på agendan. […]
INF-avtalet tangerades i den diskussion som president Sauli Niinistö deltog i under lördagen.
Panelen där Niinistö satt med diskuterade bland annat kärnvapen och vapenkontroll.
– Den största risken är om man nu börjar ge upp gamla kontrollmetoder och avtal. Vi går tillbaka till 1960-talet, då vi hade det kalla kriget utan någon som helst kontroll, säger Sauli Niinistö till Svenska Yle i München.
– Det låter inte alls bra att man ger upp avtalen. Vi kan hamna i en situation där det också kan bli ett slut på diplomatin, fortsätter Niinistö. Läs artikel
Finland bör vara med i en eventuell fredsbevararoperation i Ukraina, svenska.yle.fi
President Sauli Niinistö säger att Finland bör vara med i en eventuell fredsbevararoperation i östra Ukraina.
Niinistö kommenterade frågan inför journalister vid säkerhetskonferensen i München.
– Det är fråga om det största problemen i Ukraina och det ser ut som att man försöker lösa det. Finland bör vara med både mentalt och fysiskt, sade Niinistö.
Under konferensen har det kommit fram förslag på en fredsbevarande operation i FN-regi i östra Ukraina. Den tyske utrikesministern Sigmar Gabriel sade i ett tal i morse att sanktionerna mot Ryssland kunde mildras om man lyckas komma överens om en fredsbevararoperation.
Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har föreslagit att man kunde samla fredsbevarare från länder som inte är medlemmar i Nato, till exempel Finland, Sverige och Österrike. Läs artikel
Sverige behöver en stark marin, svd.se
[…] I perioden 2025 till 2030 kommer ett förmågeglapp att uppstå om inte framåtblickande beslut fattas här och nu. Det handlar främst om ersättare till de äldre korvetterna, nya stridsbåtar och nya typer av stödfartyg. Men också om satsningar inom viktiga delsystem som sensorer, luftförsvarssystem, sjömålsvapen och ledningssystem till befintliga plattformar. Beslut om ersättning och utveckling av dessa system måste fattas i närtid för att kunna vara operativa om tio till femton år.
Men sådana beslut vidmakthåller i grunden endast en befintlig numerär. Det finns dock åtgärder där jag ser realistiska möjligheter att öka marinens operativa förmåga ytterligare. Inledningsvis bör antalet ytstridsfartyg öka med sex till åtta fartyg och minst ytterligare en amfibiebataljon skapas. Marinen behöver också öka undervattensförmågan varför modifiering av även den tredje Gotlandsubåten, i syfte att skapa en femte operativ ubåt, snarast bör beslutas. Genom anskaffning av en tredje ny ubåt typ Blekinge skulle marinens undervattensförmåga öka ytterligare. Läs artikel
Försvarsminister Peter Hultqvist diskuterade EU-Nato-samarbete på Nato-möte i Bryssel, regeringen.se
Peter Hultqvist var tillsammans med Finlands försvarsminister Jussi Niinistö och EU-representanten Federica Mogherini inbjudna att delta vid Nato-ländernas mötessession om EU:s försvarsinitiativ och EU-Nato-samarbete.
– Det fördjupade partnerskapet med Nato och den transatlantiska länken är viktiga för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Sverige stödjer ett närmare samarbete mellan EU och NATO, men jag ser inga behov av en EU-armé eller ett mer utvecklat militärt EU-högkvarter, säger Peter Hultqvist.
I samband med Nato-mötet genomförde Hultqvist också enskilda möten med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och ordföranden för Natos militärkommitté Sir Stuart Peach. Vid dessa möten diskuterades bland annat Sveriges partnerskap med Nato, samarbete i insatser och säkerhetssituationen i Sveriges närområde. Läs artikel
Utrikespolitisk debatt i riksdagen den 13 februari, riksdagen.se
Hans Wallmark (M): […] Några av oss var aktiva när det gällde att säkra Baltikums frihet för 25 år sedan, liksom deras arbete för Nato- och EU-medlemskap. Där är min erfarenhet att partierna och det partinära biståndet betyder väldigt mycket. Att bygga upp partier är också en del i att bygga upp fungerande institutioner. Jag hoppas att regeringen ska bära med sig den insikten i sitt fortsatta demokratiarbete, inte minst med Öst- och Centraleuropa.
Margot Wallström( S): Jag tänkte väl det, Hans Wallmark. Du måste få med ordet Nato i något inlägg, annars skulle jag inte känna igen dig. Det är viktigt att svenska folket vet att vår säkerhetspolitiska doktrin ligger fast. Det ska finnas trygghet och säkerhet i vår säkerhetspolitiska ordning. Den bygger på tre element: att vi även fortsättningsvis är militärt alliansfria, att vi utvecklar våra samarbeten med framför allt Finland men också många andra länder och även med Nato samt att vi stärker vår nationella försvarsförmåga.
I övrigt finns det mycket vi kan samarbeta om – inte minst inom Pesco, som jag vet att Hans Wallmark gick ut och kommenterade i morse. Här har vi tagit aktiv del. Vi är i mittfältet av medlemsländerna och på en likadan ambitionsnivå som till exempel Finland, för att svara på det argument som användes i morse. Vi ska fortsätta föra en livlig debatt, och vi ska fortsätta värna demokratin och yttrandefriheten.
Kerstin Lundgren (C): Utrikesministerns offensiv rör naturligtvis många länder. Venezuela är ett av dem. Visst vore det bra att få höra utrikesministern tydligt markera att Maduro inte är en legitim president och att Guaidó är den som har det legitima ledarskapet som Venezuelas företrädare, med uppdrag att hålla val.
Margot Wallström (S): Jag har talat i telefon med Guaidó, och som Kerstin Lundgren väl vet har vi varit mycket tydliga med att vi ser honom som den som nu har till uppgift att leda processen mot att hålla nya val. Vi stöder honom som nationalförsamlingens ordförande, och vi stöder också hans ansträngningar att få fram humanitär hjälp. Landet befinner sig i ett så allvarligt läge att människor är på svältgränsen. Det är dessutom väldigt bra att vi har kommit med i den internationella kontaktgrupp som EU har bildat för att hjälpa till exempel oppositionen att se till att den humanitära assistansen kommer fram och även på andra sätt bidra till att hjälpa ett land som är djupt splittrat och befinner sig i ett mycket allvarligt läge, inte minst ekonomiskt. Jag vill alltså påstå att vi har varit så tydliga som man kan vara. Läs debatten i riksdagen
Försvarspolitiken är en serie fiaskon – hur blir det nu? dn.se
Det som skett sedan millennieskiftet är att den svenska försvarsförmågan noggrant monterats ner. Ändå går det inte att hitta ett tydligt politiskt beslut om att göra just detta.
Tanken var att dra ner det svenska försvaret och tänka över framtidens behov när omvärlden var fredlig och lugn. Det skulle finnas hög beredskap att snabbt bygga upp ett modernt försvar när läget i närområdet blev otäckare.
Istället tömdes och övergavs mobiliseringsförråden. Från år 2005 fanns ingen förbandsstruktur eller krigsplanläggning kvar i Sverige. Det civila försvaret med sina sjukvårdstält, evakueringsplaner och livsmedelsförråd förstördes, såldes eller skänktes bort […]
Sverige satsade främst på internationella militära insatser, som i Afghanistan och Libyen.
Libyeninsatsen bidrog till att skapa ett i stort sett laglöst land. Den större och långvariga militära insatsen i Afghanistan gick inte heller som tänkt. […]
Hur ska vi medborgare kunna veta att de nya miljarderna läggs på moderna system som kommer att fungera och på personal som går att rekrytera och behålla? Läs artikel
Selektiv folkerettsforståelse tjener ikke Norge, norgesfredsrad.no
VGs politiske kommentator, Hanne Skartveit, har skrevet en kommentar med en klar konklusjon: Russlands stadig mer aggressive framferd mot Norge må møtes med kraftig militær opprusting fra norsk side. […]
Skartveit går videre med å peke på russisk politikk. Russlands modernisering av egne atomvåpenarsenaler, brudd på nedrustningsavtaler, og brudd på folkeretten er alvorlig. Men er dette noe som skjer i et vakuum? Bør man ikke også rette pekefingre mot vår allierte i Washington når de ruster opp sine atomvåpen, utplasserer missilbatterier i Europa, bryter folkeretten i Irak og Syria, og blander seg inn i presidentvalg for eksempel i Venezuela? Hva med Norges brudd på tidligere basepolitikk, når vi tillater permanent utstasjonering av amerikanske soldater i Norge i fredstid?
Poenget her er at selv berettiget kritikk av russisk aggresjon virker hyklersk og falsk om man ikke opererer med tilsvarende høy standard overfor andre land. Russlands Krim-anneksjon var absolutt et brudd på gjeldende folkerett, men det var også USAs invasjon av Irak og bombing av Syria. Selv Norges begrensede militære tilstedeværelse i Syria er rettferdiggjort i en kontroversiell tolkning av resolusjoner fra FNs sikkerhetsråd. Läs artikel
Sådan kommer det danske forsvar til at se ud i 2023, berlingske.dk
Frem mod 2023 vil regeringen bruge i alt 12,8 mia. kr. mere på forsvaret. Løftet sker gradvist.[…]
Pengene skal blandt andet gå til flere kampvogne, artilleri, jordbaseret luftværn, panserværn og antiluftskyts.
Også Søværnets fregatter skal udrustes. De skal have missiler (SM2 og SM6), maritime heli- koptere, torpedoer og et anti-torpedosystem.
Regeringen vil oprette en ny dansk brigade bestående af 4.000 soldater, der skal kunne udsendes i hele verden inden for 180 dage og operere selvstændigt uden hjælp fra andre lande. Mest sandsynligt er dog Østersø-regionen. […]
Der skal være 500 flere værnepligtige ifølge regeringens udspil. Og værnepligten skal være mere målrettet for de pågældende kvinder og mænd mht. bevogtningsopgaver.
Hvis den nyoprettede brigade udsendes, vil Danmark kunne bruges som opmarchområde for forstærkninger fra andre NATO-lande. I så fald skal de værnepligtige være klar til at tage imod enheder og løse bevogtningsopgaver samt beskytte »strategisk vigtig struktur« herhjemme såsom havne, broer og lufthavne.
På nuværende tidspunkt er der omtrent 4.200 værnepligtige. Godt 98 pct. af dem har meldt sig frivilligt – og sådan skal det gerne fortsætte, fastslår regeringen.
Forløbet vil som hidtil vare fire måneder, men de værnepligtige skal stå til rådighed fem år efter endt forløb. Läs artikel
Britiske soldater i Norge i 50 år: – En strategisk tilstedeværelse for NATO, vg.no
Storbritannia skjenket Bardufoss flystasjon et SeaKing som takk for gjestfriheten. Forsvaret la vekt på viktigheten av allierte styrker i nord.
Torsdag feiret britisk militært personell og prins Harry at britene har trent på Bardufoss gjennom øvelsen Clockwork i 50 år. Som takk fikk flystasjonen et SeaKing-helikopter til pynt ved porten. […]
– Indre Troms skal bli hovedtyngdepunktet for alliert øving og trening i vinterforhold, så Bardufoss og Indre Troms blir et viktigere og viktigere område for den treningen. Og det gir også en stor fordel for oss nasjonalt, fordi det betyr at de vil være i nærheten med både hær, sjø og luft, og kan samvirketrene med de allierte som er her. Läs artikel