Stödet för ett finländskt medlemskap i Nato har sjunkit tre år i rad och endast 19 procent vill gå med i militäralliansen, enligt en opinionsundersökning som public service-bolaget Yle låtit genomföra.
En svensk ansökan skulle inte ändra på finländarnas skeptiska hållning. 30 procent anser att Finland i så fall borde göra likadant. Läs notis
…The cooperation between Sweden and Finland holds a special place in both our countries’ security and defence policies. It aims at increasing effect and efficiency through combined use of resources, increased interoperability and a closer dialogue on common challenges. The cooperation also includes planning for scenarios beyond peace time. Such planning and preparations shall be complementary to, but separate from, national operational planning in the two countries. This creates the possibility to, after nessecary national decisions, act jointly and thereby contributing to a higher threshold for conflicts in our vicinity….
Sweden have a long-standing bilateral defence cooperation with the United States, which was consolidated last year through our Statement of Intent (SOI). The SOI covers five broad areas: Interoperability, Training and Exercises, Armament, Research and Development and Multinational Operations. We have taken important new steps both at the political and at the military level…
EU is Sweden’s most important foreign policy arena. Sweden is actively seeking to strengthen the Common Security and Defence Policy while keeping its intragovernmental character. This is important when it comes to the Permanent Structured Cooperation, PESCO, as well as the European Defence Industrial Development Programme. From a Swedish point of view it’s important that we all have agreed upon the principle that the programmes should be member state driven…
What we do within the Common Security and Defence Policy must add value for the member states and support European solidarity.
The EU and NATO are two of the most important institutions constituting the West as we know it. They both play important roles in meeting today’s security challenges in Europe and elsewhere. Sweden has a strong interest in an effective, complementarily and results-oriented strategic partnership between these organisations.
The importance of Sweden’s partnership with NATO has grown as a result of the negative development in our close vicinity. Political dialogue on common security challenges and how to counter them is essential and we are looking to further strengthen our cooperation with NATO in regional crisis. Läs talet
I en artikel i Dagens Industri den 12 december argumenterar en grupp säkerhetspolitiska debattörer för att Sverige för sin egen och de baltiska staternas skull bör gå med i Nato. Resonemanget är felaktigt på en rad punkter.
För det första är deras premiss att Ryssland i något oklart läge skulle ha ett egenintresse att sätta i gång ett krig mot stater som är medlemmar i Nato och eller EU felaktig. Det finns inga som helst belägg eller indicier för att den ryska statsledningen skulle vilja starta ett krig mot västmakterna, vilket skulle få förödande konsekvenser för Rysslands ekonomiska återhämtning och för det ryska folket. Ryssland har, i motsats till tänkandet i Japan och i Tyskland på 1930-talet, tillräckliga landområden och resurser för att inte behöva eller vilja sträva efter andras territorier. Landet har också nog av erfarenheter av krig på rysk mark…
Nej, Sveriges politik bör inte vara att bidra till att höja den militära spänningen i Östersjöområdet, utan stött av ett förbättrat territoriellt totalförsvar bör vi i samarbete med Finland och andra stater och organisationer verka för avspänning och samarbete mellan stormakterna och fredlig lösning av konflikter. Det är en politik som har starkt stöd i svensk nutidshistoria och hos den svenska befolkningen. Läs artikel
Regeringen beslutade i dag att Gotland får eget regemente. Regementet kommer till en början att omfatta ca 350 personer. Det blir det första nya regementet i Sverige sedan andra världskriget.
Beslutet gäller från 1 januari 2018 enligt regeringen. Invigningen kommer att ske senare under året. Regementet kommer successivt att växa och kommer till en början att omfatta ca 350 personer (regementsledning och den 18:e stridsgruppen). Gotland är ett av de strategiska områden som pekas ut av regeringen i 2015 års försvarsbeslut.
– Återetableringen sker mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i närområdet och att det finns behov av en samlad militär ledning på Gotland. Etableringen på Gotland är den första nyetableringen sedan början av 1980-talet, säger Peter Hultqvist.
– Senast Sverige inrättade nya regementen var under andra världskriget då ett antal nya flygflottiljer skapades, fortsätter han.
Gotlands regemente (P18), lokaliseras i Visby. Det har tidigare funnits fyra regementen på Gotland. Det sista regementet, också benämnt P18, avvecklades 2005. Läs artikel
VITEN er en annerledes rapport fra Forsvarets forskningsinstitutt (FFI). Den er rettet mot et bredere publikum og er laget i et oversiktlig
tidsskriftformat. VITEN er et ledd i FFIs satsing på god forskningsformidling og -kommunikasjon.
…Dersom det skulle være behov for det, vil Russland raskt kunne trappe opp sitt land-, sjø- eller luftmilitære nærvær i nord for å oppnå en styrkemessig overlegenhet og «eskaleringsdominans». Det kan skje ved å overføre styrker fra andre deler av det vestlige militærdistriktet eller fra andre militærdistrikter. Fra russisk side kan eskaleringen skje både langs den horisontale aksen, ved at konflikt- eller operasjonsområdet utvides geografisk, og langs den vertikale aksen, ved at konfliktens intensitet eller voldsnivå trappes opp. Eventuelt kan det være tale om en kombinasjon av horisontal og vertikal eskalering.
Eksempelet ovenfor er snarere å betrakte som et «worst case»-scenario enn som en beskrivelse av sannsynlige hendelser i nordområdene. Selv om Russland har styrket den militær evnen sin og vist vilje til å bruke den i Georgia, Ukraina og Syria, er det på ingen måte gitt at landet vil forsøke å gjøre noe liknende mot Norge eller Norges allierte. Den historiske og geopolitiske konteksten i nord er en annen enn i Russlands sørlige randsone. Vi må dessuten anta at Russland ikke ønsker å havne i en væpnet konflikt med verdens sterkeste forsvarsallianse. Nato har fortsatt fire ganger så mange soldater som Russland, befolkningen er seks ganger så stor som Russlands og forsvarsbudsjettene er i sum 18 ganger så store som Russlands.
Samlet sett bruker de europeiske Nato-landene (det vil si uten USA og Canada) fem ganger så mye på forsvar som det Russland gjør, og deres BNP er i sum 12 ganger så stort som Russlands. Utfordringen, sett fra perspektivet til Natos østlige medlemsland og partnerlandene Sverige og Finland, er at Russland fortsatt har en styrkemessig overlegenhet på det regionale nivået. Läs rapporten
…Dagens prekära försvarssituation beror på den näst intill totala avvecklingen efter försvarsbeslut 2000. Helt obegripligt och i politisk konsensus(!), förskingrades i tystnad anläggningar värda många 100-tals miljarder, samt tillhörande värnpliktssystem.
Moderat medicin mot detta är att krypa till storebror med budskapet: ”Vi har slarvat bort vad vi hade byggt upp. Nu får du ta över”. Samtidigt backar vi in i kärnvapenklubben, antingen vi vill eller ej.
Vår egen talan kommer att vara värd luft i ett skarpt läge.
Vi lämnar marginalen och riskerar att utgöra primärmål. Detta sker också i ett läge då österlandets ledare, på ett undantag när, framstår som förutsägbara och stabila jämfört med västs enväldige supermaktsledare. Vilka värderingar delar vi med vem?
Att kalla kärnvapenbackup för ”starkt försvar” är ett självbedrägeri bortom allt förnuft. Terrorbalansen fungerade förvisso mellan ett fåtal stater under kalla kriget, men när nu ”skurkstater” beväpnar sig med domedagsvapen kan vi enbart önska att en kommande kärnvapeninsats kommer att kunna begränsas. Mot det totala kriget finns inget försvar.
Måtte aldrig Moderaterna bli garant för någonting alls. Läs artikel
Försvarsutskottets ordförande Alla Widman ifrågasätter nu om regeringen verkligen har pengarna som krävs för ett Patriotköp.
”Den här typen av större upphandlingar brukar genomlysas av riksdagen och då kommer också alla detaljer fram” säger Allan Widman, Liberalernas försvarspolitiske talesman och ordförande i försvarsutskottet.
Försvarsutskottet har redan drivit igenom att regeringen Löfvén inte kan köpa Patriot utan att förankra affären i riksdagen…
”Det finns en oro – inte bara hos mig – att regeringen inte riktigt har de pengar som krävs för den här anskaffningen. Man måste sättta frågetecken när det gäller regeringens ramar” säger Allan Widman…
Priset på Polens Patriotaffär blev nyligen offenntligt och utifrån de priserna räcker Sveriges 10-12 miljarder inte ens till en eldenhet. Samtidigt har alltså Frankrike och Italien erbjudit Sverige fyra eldenheter SAMP/T för ett uppskattat pris på 8.5 miljarder kronor…
”[Jag vill veta] …hur kostnaderna förhåller sig till andra bbehov som försvarsministern gärna pratar om. Jag tänker på det han kallar bottenplattan i armén och där finns behov av allt ifrån uniformer tilll ammunition och lastbilar. De sakerna är högt prioriterade i det inriktningsbeslut som riksdagen nu har fattat.” Läs artikel
President Sauli Niinistö has reminded that contemporary security threats are different from traditional ones and, almost without exception, impossible to fully anticipate.
“I’ll use climate change and the migration pressures it has created as an example,” Niinistö stated in his regular interview on YLE Radio 1 on Saturday. “But I’ll say that if we’re talking about military security, the threat of war, nothing like that is on the horizon for Finland.”
He commented briefly on the increasing defence co-operation between Finland and Sweden, reminding that any discussion of a defence alliance has been rejected as premature in both countries.
“But there are several areas, when it comes to information dissemination and establishing a situational picture for example, where we’d be able to rationalise our operations, if we were able to consolidate some aspects [of them].”Läs artikel
EU har satt av 15 milliarder i året til utvikling av forsvarsindustrien. Norge vil ikke få penger fra programmet.
Når britene går ut av EU, forsvinner den største forsvarsmakten i unionen. Samtidig er forbindelsene på tvers av Atlanteren kraftig svekket etter at Donald Trump ble valgt til president i USA.
Til sammen har de siste årenes store politiske sjokk presset fram samarbeid på det som til nå har vært EUs minst utviklede område: forsvar. Innad i EU har det vært stor uenighet om unionens militære framtid, og til nå har det vært vanskelig å få enighet om konkret politikk. Mandag denne uka vedtok likevel EUs ministerråd å opprette EUs forsvarsfond, en ordning som skal skape mer samarbeid mellom medlemslandenes forsvarsindustri og dermed styrke den europeiske forsvarsevnen.
Ministerrådets vedtak åpner for at tredjeland – land som står utenfor unionen – kan delta i enkeltprosjekter. Rådet understreker at det kun kan skje etter invitasjon og kun «eksepsjonelt», altså unntaksvis.
Etter 2020 skal EU bruke omtrent 15 milliarder norske kroner i året på forskning og utvikling innen forsvarssektoren. To tredeler av pengene skal gå til utviklingsprosjekter i europeisk forsvarsindustri. Etter det Klassekampen forstår, er det ikke aktuelt for EU å bruke disse pengene til å støtte industri i land som ikke er medlem av unionen. Det vil si at Norge ikke vil kunne motta støtte for eventuelle norske deler av prosjektene, selv der landets forsvarsindustri blir invitert inn. Läs artikel
I två krönikor 2013 (nr 6 och 11) (Folket i Bild, red. anm) behandlade jag ett lagstiftningsprojekts uppgång och fall. Det gällde ett förslag från en statlig utredning (SOU 2012:95) om att införa ett särskilt straff för s.k. utlandsspioneri. Avsikten med förslaget var att skydda insatser för att främja fred och säkerhet där Sverige deltar med militär personal. Förslaget mötte mycken kritik särskilt från de organisationer som företräder massmedierna. Regeringen Reinfeldt gick därför inte vidare med förslaget. Regeringen Löfven tillsatte en ny utredning 2016, som i höstas kom med sitt förslag (SOU 2017:70). Så här ser den centrala paragrafen i de båda betänkandena ut:
Poland has been pushing toward a purchase of a medium-range air-and-missile defense system for many years, settling on an unprecedented configuration of the Patriot system, but was surprised by the high price tag presented when the U.S. State Department cleared the sale of half of the Patriots Poland plans to buy.
According to the Defense Security Cooperation Agency, when it notified Congress last month of the potential sale, the deal could cost the country $10.5 billion for four systems — that is roughly 37 billion zloties — which already exceeds by 7 billion zloties what Poland has said it would spend on the entire program. The DSCA announcement only marks the progress in the first phase of the acquisition. Poland would like to see a second round of Patriot systems with a 360-degree detection capability and the first four retrofitted with the new radar in a subsequent deal…
“The high cost came as a surprise for us,” Bartosz Kownacki, secretary of state in Poland’s Ministry of National Defense, told Defense News in a Dec. 5 interview in Washington.
“The price is indeed unacceptable for us even in the view of the significant financial assets that we allocated for the technical modernization of the Polish Armed Forces,” he said through a translator. “We cannot simply afford to spend that much money on the procurement of two batteries and [Patriot Advanced Capability]-3 missiles for such an amount of money.” Läs artikel