Dåtid möter nutid, jagarchefen.blogspot.se

…Utgående från en rad faktorer får det ses som troligt att den ryska attackubåtsförmågan i dag är signifikant bättre än vad den var under 1980-talet. Denna förmågehöjning beror troligtvis främst på två faktorer, dels förbättrade ubåtar, dels NATO avveckling av vad som kan anses varit en välutvecklad ubåtsjaktförmåga uppbyggd kring både inhämtnings- men även verkanssystem. Mängden attackubåtar som de facto befinner sig över tiden i t.ex. Atlanten får dock anses vara låg, men kopplat till de två ovannämnda faktorerna, förefaller även en låg mängd kunna utgöra ett signifikant hot, utifrån NATO-ländernas agerande i frågan. Läs blogginlägg

Neretnieks erbjuder svenskt territorium

Generalmajoren Karlis Neretnieks skriver i Svenska Dagbladet att Baltikums sak också är Sveriges.

Det är ett mantra som Neretnieks har fört fram under många år och som Rolf Andersson har granskat på den här sajten. Hans program är svenskt Nato-medlemskap och att Sverige skall vara berett att militärt ingripa om Ryssland anfaller de baltiska staterna.

I den svenska försvarsdebatten är Neretnieks extrem. Inte för att han vill ha Nato-medlemskap. Man kan förespråka medlemskap utifrån en bedömning att detta säkrar freden. Neretnieks mäler sig ut även från dem som i försvarsdebatten hävdar att Sverige skall kunna ingripa militärt till stöd för balterna. Det är en ståndpunkt som man kan diskutera om man har som gemensam grund att det ytterst handlar om att Sverige skall undgå att det egna landets territorium dras in i kriget.

Läs merNeretnieks erbjuder svenskt territorium

Hur länge ska Sverige fortsätta kriget i Afghanistan? Lars-Gunnar Liljestrand, gp.se

Om några veckor skall riksdagen ta ställning till fortsatt svensk trupp i Afghanistan. Målen att stärka den afghanska armén, öka kvinnors rättigheter samt bygga förmågan för det egna nationella försvaret har inga utsikter att uppfyllas, skriver Lars-Gunnar Liljestrand.

Som tidigare år saknas folkrättsligt stöd för de svenska militära insatserna i Afghanistan. Hänvisning till inbjudan från regeringen i Kabul legaliserar inte närvaron av de utländska trupperna. En regering som inte har kontroll över territoriet saknar rätt att ta hjälp av utländsk militär i en inbördes konflikt. Inget mandat finns heller från FN:s säkerhetsråd.

I regeringens proposition anges målen att stärka den afghanska armén, öka kvinnors rättigheter samt bygga förmågan för det egna nationella försvaret. Inget av målen har någon utsikt att uppfyllas. Efter 16 år med amerikanska och Nato-ledda styrkor (som mest 130 000) står den afghanska armén längre från att upprätthålla säkerheten än någonsin sedan 2001. Nära hälften av Afghanistans territorium kontrolleras av talibanerna. Kvinnornas ställning har snarast förvärrats av kriget. Två tredjedelar av alla civila offer är kvinnor och barn säger FN:s sändebud för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Regeringens egen utredare Tone Tingsgård konstaterade också i sin utredning om kriget att målen att förbättra kvinnors ställning inte alls uppnåtts. Läs artikel

En seg hundraåring, Amanda Wollstad, Svensk Tidskrift

På onsdag firar Finland 100 år som självständig nation. Det är ett hårdvunnet jubileum, som förtjänar långt mer uppmärksamhet från bröderna i väst, menar Amanda Wollstad.

Igår för 78 år sedan gick sovjetiskt infanteri över gränsen vid Karelska näset. Finland invaderades, och skulle enligt Stalins plan vara helt under sovjetiskt styre inom tio till tolv dagar.

Få hade ifrågasatt hans analys. Sovjet anföll med 460 000 man, Finlands hela försvarsmakt bestod av mindre än hälften. Sovjet hade 1 500 stridsvagnar och 1 000 flygplan, Finland 32 stridsvagnar och 119 plan. Oddsen var översvallande i den röda jättens favör. Men finnarna kände terrängen och var vana att operera i den stränga vintermiljön. Framförallt stred man för sina liv, sitt land och sin självständighet. Det blev ingen enkel seger för Sovjet, men väl början på en lång tids hårda prövningar för Finland…

Idag är vi på ytan ganska lika. Välmående, stabila nordiska demokratier. Brödrafolk, som alltid besöker varandra först när nya regeringar formats och ministrar utsetts. Vi delar geografiska utmaningar – och politiska. Granne – eller nästan granne – med Ryssland, med i EU men utanför NATO. Försvarspolitiskt står ingen oss närmre, och planerna på utökat försvarssamarbete är långt gångna. Unga svenska och finska män och kvinnor ska träna sida vid sida – i hopp om att slippa strida sida vid sida. En gemensam historia – en sisådär 650 år under samma krona – gör samarbetet självklart och är en stabil grund att stå på. Men vi gör klokt i att minnas att de 208 åren därefter behandlat oss mycket olika.

Grattis på hundraårsdagen, Finland. I present hoppas jag att ni får den uppmärksamhet ni förtjänar från grannen i väst de nästkommande seklet. Läs artikel

Presidents Sauli Niinistös tal vid avtäckningen av minnesmärket över vinterkriget, presidentti.fi

Under vinterkriget överskred Finlands soldater och kvinnorna och männen på hemmafronten i 105 dagars tid alla tänkbara begränsningar. När anden är starkare än kroppen kan också en liten nation överskrida sina krafter och nå otroliga prestationer – i enad front, tillsammans sida vid sida. Detta är kärnan i ”vinterkrigets anda” som det talats om också ute i världen, den anda som sporrade Finland och räddade vårt land undan en fiende som ansågs överlägsen.

I dag bevittnar vi avtäckandet av minnesmärket över vinterkriget. Flerfaldigt genomborrad står han ändå, soldaten som hedrar minnet av det tunga offer som betalades för bevarandet av vår självständighet – de fler än 25 000 finländare som gav sitt liv för fosterlandet i vinterkriget. Verket skildrar den enskilda människan som ett redskap för något mycket större än hon själv – för hela nationens framtid, som infriades med ett dyrköpt offer…

I och med minnesmärket finns här i hjärtat av Kaserntorget nu en särskild plats för alla finländare som intresserar sig för såväl vårt lands historia som dess framtid. En plats för hågkomst, högaktning och tacksamhet inför de händelser och människor som förde oss ut ur mörkret mot ljuset och mot en ny, ljusnande morgon. Läs talet

Statsminister Juha Sipilä vid avtäckningen av det nationella minnesmärket för vinterkriget den 30 november 2017, valtioneuvosto.fi

…Hundraårsjubileet av Finlands statliga självständighet kulminerar under de närmaste dagarna. På måndag har det förflutit exakt hundra år sedan Finlands senat godkände utfärdandet av en självständighetsförklaring. Samma dag lades den fram för lantdagen, som på initiativ av ledamot Santeri Alkio två dagar senare, den 6 december, godkände senatens åtgärder.

Detta jubileumsår har blivit ett bevis på det finländska civila samhällets stora styrka. Till jubileumsåret program anmäldes över 5 000 olika evenemang och projekt. Upp till 600 000 finländare har deltagit i förberedelserna…

I dag har det förflutit 78 år sedan Sovjetunionen inledde krigshandlingar mot Finland. Vinterkriget upphörde 105 dagar senare, den 13 mars 1940, i och med det fredsavtal som ingicks i Moskva. Bara ett drygt år senare bröt fortsättningskriget ut. Vapnen på Finlands och Sovjetunionens fronter tystnade i september 1944. De sista tyska soldaterna lämnade Lapska armen först i slutet av april 1945. Krigen varade således sammanlagt fem och ett halvt år. Ju längre tid som förflyter från dessa dagar, desto större ödmjukhet känner vi inför det som skedde.I synnerhet i dag kan man verkligen tala om vinterkrigets mirakel. Mycket gick förlorat, men det viktigaste bestod, den statliga självständigheten och den demokratiska samhällsordningen.

Det största miraklet var att nationen stod enad i försvaret av självständigheten bara drygt 20 år efter det blodiga inbördeskriget i vårt land, som just hade blivit självständigt.  Detta mirakel blev möjligt genom att nationen enades och försonades…

Som republikens president fick Kallio se sin dröm besannas under svårast möjliga förhållanden den 30 november 1939. De tidigare röda och vita gick då enade ut för att försvara sitt fosterland. Trupperna från Helsingfors arbetarstadsdelar gav sitt bidrag, precis som de kompanier som bestod av österbottniska bönder. Läs talet

Fråga i riksdagen om Sveriges relation till USA och Nato, riksdagen.se

Utrikesminister Margot Wallström:

Pål Jonson har frågat mig om jag ämnar ompröva min inställning till ett svenskt Natomedlemskap givet att det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde har försämrats samt om det är min uppfattning att den finländska regeringens hållning vad avser ett eventuellt medlemskap i Nato bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Pål Jonson har även frågat mig om det är min uppfattning att USA och Nato på ett otillbörligt sätt har kritiserat Sverige för att vi röstade för FN-konventionen om kärnvapenförbudet och vilka åtgärder jag i så fall vidtar med anledning av den bedömningen. Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.

Den militära alliansfriheten tjänar oss väl och är en förutsättning för stabilitet i vår del av Europa. Tillsammans med stärkt nationell militär förmåga och fördjupade samarbeten är Sverige en aktör som bidrar till fred och säkerhet i vårt närområde. I förhållande till Nato har Sverige, liksom Finland, valt en samarbetslinje och inte en medlemskapslinje.
Det är ett samarbete som ger oss möjligheter att utveckla den svenska försvarsmakten både för det nationella försvaret och för förmågan att delta i insatser för internationell krishantering. Vårt partnerskap med Nato fortsätter att utvecklas. Sverige erhöll 2014 status som Enhanced Opportunities Partner, vilket ger möjlighet till ett fördjupat samarbete med Nato, framför allt vad gäller politisk dialog, övnings- och utbildningssamarbete och informationsutbyte. Vi välkomnar Natos beslut i mitten av november att förlänga Sveriges status som Enhanced Opportunities Partner för ytterligare tre år…

Sverige har tillsatt en utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till kärnvapenförbudskonventionen. Uppdraget är brett definierat. Utredaren har att hantera en rad mycket komplexa frågeställningar…

Varken du eller jag är naiv när det gäller Natos roll. De satte naturligtvis ganska hårt tryck på sina egna medlemmar, som inte fick vara med i förhandlingarna hur gärna de än hade velat. Ett exempel är Nederländerna som i slutändan tvingades att rösta nej. Jag menar att det här är intressant när det gäller Natos roll, och jag står fast vid att jag menar att det i så fall ska föras samtal mellan länderna. Det ska väl inte ske genom att man twittrar eller gör bombastiska uttalanden i medierna. Jag står fast vid att de ska avstå från det. Och de ska respektera att vi gör våra egna vägval, särskilt som vi är militärt alliansfria. Läs protokollet , §8

Stor cyberøvelse i NATO, aldrimer.no

Denne uken gjennomfører NATO årets største og viktigste øvelse i Cyberdomenet. Mer enn 700 deltakere fra 25 land er med i Cyber Coalition. Også norske soldater deltar…

«Cyber Coalition trener cyberforsvarere fra ulike deler av alliansen, og tester deres evne til å forsvare NATO og nasjonale nettverk. Øvelsen har lagt opp til realistiske scenarier som spenner fra forsvar mot skadevare til hybride utfordringer med sosiale medier, til angrep på mobile enheter. Testingen inkluderer operasjonelle og juridiske prosedyrer, utveksling av informasjon og samarbeid med industri og andre partnere», skriver NATO på sine hjemmesider. Läs artikel

Anm: Icke Nato-medlemmar som Sverige, Irland och Finland deltar också

Angående försäkringar, Anders Björnsson

Mellan jul och nyår 1999 drabbades min hustru och jag av en våningsbrand. Brandorsaken fastlades aldrig. 85 procent av vårt bibliotek förstördes. Av möbler kunde vi rädda ett par, brandskadade, som vi behöll av pietetsskäl. Naturligtvis hade vi en hemförsäkring också, men den kunde inte återställa och inte heller ersätta vad vi gått miste om. Vi måste bygga upp ett nytt hem.

När det brinner ger en hem- eller brandförsäkring inget som helst skydd. Vad som kan skydda är en snabbt utryckande brandkår. Brandkårens primära uppgift är givetvis att rädda liv; vad som blir kvar av ett hem – eller en fabrik eller ett kontor – kommer naturligt nog i andra hand. Ingen kan försäkra sig mot döden. Förvisso förekommer det skoj med försäkringar också: någon betalar en hög premie och ser till att olyckan är framme.

Försäkringsmetaforiken i den säkerhetspolitiska debatten för vilse. Man kan inte försäkra sig mot krig, men man kan verka för att kriget inte bryter ut eller drar in över landet. Det senare kräver en god portion försiktighet, framförallt att man inte skaffar sig skjutglada fiender i onödan. Skulle olyckan vara framme, är det gott att ha ett nationellt försvar (i analogi med brandkåren). Om och när förödelsen är ett faktum, får man nog lita mest till egna krafter. Försäkringsbolag kan hjälpa till men är allmänt sett snålvargar.

Läs merAngående försäkringar, Anders Björnsson

Nordflåten gjennomførte 4700 øvelsestiltak, alrimer.no

Den russiske Nordflåten har gjennomført en kraftig opptrapping av øvelsesaktiviteten i år. Enhetene er langt mer kampklare enn tidligere, sier Russland.

Det russiske «akademiske året», går fra 1. desember 2016 til 1. desember 2017, og russerne gjør derfor opp status omtrent på denne tiden hvert år. Nå melder ledelsen for Nordflåten at de har oppsummert øvelsesaktiviteten det siste året. Konklusjonen er at både Nordflåten og andre deler av Russlands væpnede styrker er bedre trent enn på lenge…

Viseadmiral Nikolai Jemenov sier til mil.ru at Nordflåten forventer å holde det samme nivået i det kommende året. Mil.ru skriver også at mange enheter er «10 til 70%» mer kampklare i år, sammenlignet med 2016. Läs artikel

Forsvarsplan i pengetrøbbel, Frithjof Jacobsen, vg.no

Politikken har innhentet Regjeringens møysommelige plan for finansieringen av et nytt norsk forsvar. Det er det ikke sikkert at den tåler…

Forsvaret skal øve og trene opp norske soldater til å kunne settes inn i en moderne storkrig, samtidig som det skal levere en jevn strøm av mannskaper til fredsbevarende internasjonale operasjoner. Det skal kjøpe og innfase noen av de mest kompliserte våpensystemene i verden, som kampflyet F35, samtidig som det sørger for at Heimevernet kan bite fra seg med lette våpen.

Mengden av oppdrag og krav til Forsvaret er enorm, og det er komplisert og dyrt å sørge for at utstyr og personell er på et nivå som kan brukes i krig og konflikt. Enda mer komplisert blir det fordi moderne militærmakt krever gigantiske investeringer i høyteknologi, som i verste fall er gammeldags omtrent før man tar den i bruk…

Den nye langtidsplanen er den mest solide og virkelighetsorienterte som er levert. Men, den er sårbar på ett punkt: den politiske virkeligheten. Selv små endringer av det møysommelige økonomiske puslespillet som er lagt kan velte viktige deler av planen. Den tåler lite politisk innblanding. En slik plan er på mange måter naiv, for selvfølgelig går det politikk i forsvarssaker. Det har skjedd nå også. I Stortingets forlik om landmakten ligger det flere uavklarte regninger og økonomiske konsekvenser som kan får store effekter i planen. En informert kilde sier det kan dreie seg om en underfinansiering på mellom en halv og en hel milliard i året helt frem til 2030. Läs artikel

Svagt stöd för Natomedlemskap, Henrik Othman, osterbottenstidning.fi

Även om Finland formellt fortfarande är alliansfritt har vi i alla fall ett samboförhållande med Nato.

Frågan om ett finländskt Natomedlemskap väntas bli en central fråga i debatten inför presidentvalet. Bara en av kandidaterna, SFP:s Nils Torvalds, har uttalat ett klart stöd för att Finland ska gå med i försvarspakten.

Torvalds kan i alla fall inte anklagas för populism. En färsk opinionsundersökning som Helsingin Sanomat låtit (30/11) utföra visar att bara 22 procent av finländarna säger ja till ett medlemskap. 62 procent säger nej och 17 procent har ingen åsikt.
Motståndet är stabilt och har hållit sig kring 60 procent sedan 2014 medan andelen anhängare minskat stadigt från samma år då de utgjorde 30 procent av de tillfrågade.

Året innan, 2013, var andelen motståndare störst, 70 procent. Det ljumma intresset för Nato korrelerar sannolikt med vad finländare oroar sig för. På listan överorosmoment kommer säkerhetsläget i Östersjöområdet – som ju har en direkt koppling till frågan om hur vårt försvar ska organiseras – först på tolfte plats. 64 procent av de tillfrågade uppger att den frågan oroar dem mest.
2014, då stödet för Nato var som högst, hade Ryssland annekterat Krim några månader innan enkäten gjordes. I dag verkar Ukrainakrisen och Krim ha fallit i glömska…

Samtidigt stöder över 80 procent av de tillfrågade allmän värnplikt enligt nuvarande modell, och 70 procent anser att Finlan är värt att försvaras också om utgången skulle verka oviss. Läs ledaren