Var Sveriges insats i Afghanistan bara en Natoflirt? Anders Ferm , Lars-Gunnar Liljestrand , Thage G Peterson och Maj Britt Theorin i GP Debatt

För tio år sedan kunde medlemmar i försvarsberedningen trosvisst deklarera att Sverige försvaras bäst i Afghanistan. Ingen satsning behövdes på det nationella försvaret som i stället skars ned kraftigt.

I dag är huvuduppgiften att försvara Sverige men åratal av försummelser av det egna försvaret har ställt Sverige sårbart i det alltmer spända säkerhetspolitiska läget i Östersjöområdet.

Hur det blev så här framkommer in en rapport från Totalförsvaret forskningsinstitut (FOI) från den 15 juni i år som belyser hur Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan påverkade det nationella försvaret.

Insatsen i Afghanistan var under tolv år det svenska försvarets helt dominerande verksamhet. Under den här perioden drogs försvarets anslag ned och värnplikten avskaffades främst för att möjliggöra kommendering av personal till den internationella insatsen Isaf.

Utbildning, träning, materialanskaffning och personalförsörjning inriktades på behoven för styrkan i Afghanistan medan nationellt inriktade kompetenser fick stå tillbaka. Skillnaderna mellan uppgifterna för Isaf i Afghanistan och ett nationellt territorialförsvar uppenbarade sig på en rad områden. Läs artikel

Hemvärnets förband och uppgifter, handbok för hemvärnet, hemvarnet.se

Hemvärnsförbanden är utformade för att kunna verka vid ett väpnat angrepp. Hemvärnsförbandens huvuduppgifter är främst att skydda, bevaka och ytövervaka områden och objekt. De är viktiga för att upprätthålla militär närvaro i hela Sverige, samt utgör en stor och viktig del av markstridskrafterna. Med sin höga tillgänglighet, numerär och geografiska spridning är hemvärnsbataljonerna av central betydelse för försvaret av det svenska territoriet. De är också betydelsefulla för skyddet av flyg- och marinstridskrafternas basområden och kritisk infrastruktur samt viktigare skydds-objekt. Hemvärnsförbanden, med sin höga beredskap, bidrar till att skapa tröskeleffekt för försvaret av Sverige.  Hemvärnsförbanden ska kunna verka med huvuddelen inom ett dygn samt med mindre delar inom några timmar. Hemvärnsförbanden ska vara bemannande, utrustade och samövade för att lösa sina uppgifter. I fredstid ska förbandet övas och tränas för att upprätthålla rätt krav på tillgänglighet i fred och förmåga att inta höjd beredskap. Alla hemvärnsförband har uppgifter i fred, vid höjd beredskap och i krig. Hemvärnsförbanden ska vara intraoperabla med övriga insatsorganisationen genom bland annat kompatibla sambands- och ledningssystem. Stabsarbetsmetoder, stabsarbetsstöd, signalering och övriga format ska följa, de inom Försvarsmakten fastställda kraven. Särskilda hemvärnsfunktionsförband ska kunna lösa uppgifter som regionala- eller riksresurser. Dessa funktionsenheter kan till exempel vara CBRN-, granatkastare-, trafik-, underrättelse- och fältarbetsförband. Läs handboken

I Trollfabriken, Mats Björkenfeldt

Mattias Göransson skriver i senaste numret av tidskriften Filter om den svenska trollfabriken. Ingressen till artikeln lyder: ”Regeringen, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och journalistkåren ägnar stor uppmärksamhet åt problemet med rysk propaganda och desinformation. Men hur beter de sig egentligen själva?”

Läs mer

Försvarsministeriet: Rysk förhandlingsinvit ”intressant”, svenska.yle.fi

Finlands försvarsministerium har skickat ut en kort kommentar om Rysslands förhandlingsinvit gällande bland annat flyg- och sjöfartssäkerheten i på Östersjön.

I går kväll kom det uppgifter om att Ryssland bjuder Natoländerna i Europa samt Finland och Sverige till Moskva för att att diskutera den försvarspolitiska situationen i Europa.

Enligt försvarsministeriets pressmeddelande är det ett ”intressant initiativ”. Vidare sägs det att man ”på ett allmänt plan kan konstatera att flygsäkerheten i Östersjöregionen är en aktuell och viktig fråga”.

Försvarsministeriet uppger dock att man inte kan ge närmare kommentarer i det här skedet eftersom det saknas noggranna uppgifter om det ryska initiativet.

Bland annat Sverige och Finland har riktat kritik mot att ryska militärplan flyger utan så kallade transpondrar i området. Planen syns då inte på alla radarskärmar och kan därför orsaka farliga situationer eller olyckor. Läs artikel

Sverige är i krig om några år? Viceamiral Frank Rosenius , kkrva.se

Tidigt detta år uttalade dåvarande arméchefen Anders Brännström att det inte kan uteslutas att Sverige kan vara i krig om några år[1].

Min och antagligen andras reaktioner var att den militära och politiska ledningen skulle försäkra att om så skulle ske, vi genom det nya försvarsbeslutet kan hantera ett sådant konfliktförlopp.

I stället blev det upprörda reaktioner både i högkvarteret och i försvarsdepartementet. Man ansåg att det inte finns någon risk för en sådan utveckling och att arméchefen var ute i ogjort väder. Så sent som 5 juli säger ÖB i en DN-intervju ”Försvarsmaktens samlade bedömning är att militärt angreppshot inte är sannolikt”.

En fråga som inställer sig är varför den militära och politiska ledningen går i polemik med sin arméchef – kan det vara så att vi inte har erforderlig förmåga att möta ett väpnat angrepp och inte vill ta debatten eller anser man att risken att detta inträffar är försvinnande låg och vi därför inte behöver denna förmåga de närmaste åren, d v s under rådande försvarsbeslut 2015 – 2020? Läs artikel

Ryssland bjuder in Natoländer till diskussion, svenska.yle.fi

Ryssland bjuder in Europas Natoländer till diskussioner i Moskva. Inbjudan kommer från det ryska försvarsministeriet och tolkas som att Ryssland vill förbättra sina relationer till Natoländerna.

Finland och Sverige bjuds också in trots att de inte hör till försvarsalliansen. Mötet hålls i september.

Enligt Rysslands vice försvarsminister ska man bland annat diskutera den försvarspolitiska situationen i Europa. Då det gäller Östersjöregionen ska man diskutera flygsäkerhet.

President Sauli Niinistö träffade Rysslands president Vladimir Putin i juni. Då tog Niinistö upp frågan om ryska militärplan utan så kallade transpondrar som flyger i Östersjöområdet. Planen syns inte på alla radarskärmar och kan därför orsaka farliga situationer eller olyckor.

Relationerna mellan Ryssland och Nato har varit frostiga sedan Ryssland övertog Krim på våren 2014.Läs artikel

Uppsving för vapenindustrin efter oron kring Östersjön, Henric Borgström , hbl.fi

Sverige har efter årtionden av kraftig nedrustning nu svängt till upprustning, nytt stridsflyg, nya ubåtar plus drönare och andra vapen samt beväpning av Gotland. Men Natoanslutning blir inte aktuellt förrän de avvaktande största partierna blir ense.

Ett av många nya hot i det ansträngda säkerhetspolitiska läget kring Östersjön är de små obemannade drönare som nu kan sändas någon kilometer upp ovanför landytan. Det gäller både privata drönare som stör flygtrafiken och utländska militära för spaning.

Svenska försvaret har självt med framgång använt obemannade farkoster från 2011, då i Afghanistan där drygt svenska 500 soldater fanns i lägret invid den finländska styrkan. Läs artikel

Veckans citat: Niklas Wiklund

inträdesanförande i Kungl. Örlogsmannasällskapet 19 april 2016.  Anförandet tidigare varit publicerat i Tidskrift i sjöväsendet.
”Sammanfattar man konsekvenserna av internationaliseringen så kan jag konstatera att det innebar en felfokusering inom marinen, där vi helt anpassade oss mot en okvalificerad motståndare. Avvecklingen av ubåtsskyddet fortsatte, och den sjöoperativa helikopterförmågan utgick till förmån för att de sista Hkp 4 anpassades för uppgifter inom Nordic Battlegroup (NBG 08). Värnplikten avskaffades, armén slutade öva i sammansatta förband. Inom flygvapnet avvecklades hela krigsflygbassystemet. Möjligheten till sjömålsbekämpning inom Flygvapnet höll på att utgå i samband med övergången till JAS 39 C/D då Försvarsmakten inte beställde någon integration av roboten. Vi räddades här av Thailand som beställde robot 15 till sina flygplan, och därmed så fick Sverige det på köpet något vi idag ska vara väldigt tacksamma för.”