Månad: oktober 2017

En amerikansk base i Troms er et brudd med den basepolitikken Norge har ført helt siden vår inntreden i NATO i 1949.

I over ett år har det foregått undersøkelser, sonderinger og samtaler mellom norske og amerikanske forsvarsrepresentanter. Temaet har vært en amerikansk base på Setermoen i Troms. Senest torsdag 28. september ble den øverste lederen for US Marine Corps, general Robert Neller, fløyet rundt for å se på de norske forsvarsinstallasjonene, forlegningene og skytefeltene i Mauken og Setermoen. Han skal, etter det Nordlys kjenner til, ha tilbrakt dagen sammen med generalinspektøren i Hæren og flere toppoffiserer fra Luftforsvaret…

Hovedårsaken til at disse planene er politisk dynamitt, er åpenbar. Det er et brudd med den basepolitikken Norge har ført helt siden vår inntreden i NATO i 1949, en linje som også lå fast gjennom hele den kalde krigen. Denne politikken ble utformet av datidens Gerhardsen-regjering og innebar at Norge ikke skulle «tiltre noen overenskomst med andre stater som innebærer forpliktelser for Norge til å åpne baser for fremmede makters stridskrefter på norsk territorium så lenge Norge ikke er angrepet eller utsatt for trusler om angrep». Denne erklæringen var i hele perioden på over 40 år det aller viktigste elementet i norsk sikkerhetspolitikk for å berolige Sovjetunionen. Läs artikel

…Samtidig foreslår regeringen – på NATOs opfordring – at danne en ny brigade bestående af cirka 4000 professionelle soldater. En brigade, der skal kunne rykke ud – eksempelvis til Baltikum, hvis Ruslands præsident Putins ageren gør det nødvendigt. Der skal ansættes 500-700 mand flere end i dag for at kunne oprette brigaden.

Regeringen lægger desuden, ifølge TV 2s oplysninger, op til at øge antallet af værnepligtige. Sidste år var 4176 værnepligtige – og det tal skal fremover øges med 500 personer. De nye værnepligtige skal kun rekrutteres blandt frivillige. Værnepligten vil fortsat være af en varighed på fire måneder – men de værnepligtige skal også fremover være en del af Forsvarets reserve i en årrække efter endt værnepligt. Läs artikel

Försvars- och säkerhetsföretaget Saab har fått en beställning från NATO Support and Procurement Agency (NSPA) i Luxemburg för att uppgradera tre radarsystem i Norge. Systemen, som kallas SINDRE I, används för luftövervakning. L everanserna kommer att ske mellan 2017 och 2020 och arbetet utförs på Saab i Halden, Norge och i Syracuse, USA.

”Saabs radaruppgradering är ett effektivt sätt för våra kunder att förlänga livslängden på sina befintliga radarsystem för luftövervakning. Vi erbjuder norska flygvapnet en kostnadseffektiv lösning med låg risk”, säger Tore Bekkevold, VD för Saab i Norge.

Uppgraderingen innebär bland annat att Saab byter ut äldre hårdvara och uppdaterar mjukvara. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist:

Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att undvika att den under lång tid uppbyggda, unika och svenska flygmotorförmågan outsourcas till USA.

Mikael Oscarsson har frågat mig om det är i sin ordning att FMV låter outsourca en sådan viktig och unik militär flygmotorförmåga som vi har på Gripen till det amerikanska bolaget GE och om det är i sin ordning att våra unika motordata, som i dag finns hos oss i Sverige, ska hamna i utländsk ägo. Mikael Oscarsson har också frågat mig om svenska myndigheter på ett tillfredsställande sätt har belyst möjligheter och risker vid upphandling av större system såsom energilösningar och generell datahantering samt framtida driftsstöd och underhåll till JAS GripenE och om det finns risk att delar av sekretessklassad information hamnar i utlandet…

AS 39E, däremot, är framtagen med en annan samarbetsstruktur mellan de inblandade företagen än vad som varit fallet med motorn till JAS 39C/D. Det är inte fråga om en utkontraktering utan om etablering av en ny verksamhet för att säkerställa produktstödet av en ny motor utifrån givna grundförutsättningar. Staten har att slå vakt om att leverantören av motorns produktstöd svarar mot kraven på såväl försörjningstrygghet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet och rationalitet som säkerhetsskydd avseende sekretessklassad information. Försvarets materielverk ansvarar för att företräda statens intresse i förhandlingarna med huvudleverantören av JAS 39E. Läs protokollet

Försvarsminister Peter Hultqvist: Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att marinens sjöstridsflottiljer bemannas med sådan krigsplacerad personal som är nödvändig för bekämpning genom markbaserad tung kustrobot…

Samtliga krigsförband ska vara bemannade med krigsplacerad personal. Enligt Försvarsmakten kommer kustrobotenheten med personal och materiel från årsskiftet att vara en del av krigsorganisationen och omfattas därmed av de krav som ställs på Försvarsmakten avseende krigsplacering…

Allan Widmmaan (L): …Om det nu är så att tung kustrobot kommer att organiseras som ett krigsförband redan den 1 januari 2018, vilket bara är ett par månader bort, är det naturligtvis först och främst mycket bra. Men uppgiften leder också fram till en följdfråga. Om det ska bli krigsförband om knappa två månader måste det i så fall redan nu finnas, bedömer jag, en så kallad krigsförbandsspecifikation på plats. Utan en sådan krigsförbandsspecifikation som berättar vad förbandet ska klara av att göra kan man inte styra produktionen på rätt sätt, och man vet inte vilka delmål och mål som man ska uppnå när man övar och genomför krigsförbandsövningar och annat. Läs protokollet

Försvarsminister Peter Hultqvist höll den 10 oktober ett anförande på konferensen TechNet 2017 i Upplands Väsby utanför Stockholm. Konferensens fokus var cybersäkerhet och hybridkrigföring och organiserades av forumet Armed Forces Communications and Electronics Association (AFCEA)…

Försvarsminister Peter Hultqvist nämnde i inledningsanförandet på konferensen hur svenska myndigheter, svensk industri och kritisk infrastruktur utsätts för cyberattacker. Hultqvist tog också upp frågan om hur internationell rätt ser på cyberattacker riktat mot stater och hur dessa attacker kan bemötas bland annat med hjälp av civil-militär samverkan. Läs pressmeddelande

Den 25 september genomförde ett amerikanskt signalspaningsflygplan flygning i Östersjön. Flygplanet passerade in på svenskt territorium men passerade ut igen efter att flygplanet av flygtrafikledningen uppmärksammats på att det saknade diplomatiskt tillstånd. Händelsen innebär en överträdelse av tillträdesförordningen.

Den 2 oktober genomförde 21 danska militärfordon transitering mellan Ystad och Lernacken. Transiteringen skedde dock innan formellt tillstånd givits för transporten. Agerandet innebär en överträdelse av tillträdesförordningen.

Försvarsmakten har rapporterat de båda händelserna till Regeringskansliet. Läs pressmeddelande

I det försämrade säkerhetsläge Sverige befinner sig i har vi inte råd att vara kortsiktiga och låta politiska låsningar styra. Sverige behöver ett både djupare och bredare samtal om hur den svenska försvarsförmågan kan stärkas, skriver Hans Wallmark, försvarspolitisk talesperson för Moderaterna.

Försvarsminister Peter Hultqvist skriver på SvD Debatt (7/9) om den stora svenska försvarsövningen Aurora och de positiva effekter den haft på försvarets förmåga. Det är resultatet av en bred politisk uppslutning kring att stärka försvaret i en allt mer osäker omvärld. Men det är dags att förbereda kommande steg i den processen. Om Sveriges förmåga inte ska minska relativt de satsningar som görs av Ryssland måste mer resurser tillföras och vi behöver en dialog om hur vi bygger förmåga på bästa sätt. Risken för förlorad förmåga bortom 2020 är något Försvarsmakten återkommande understryker i sina underlag. Läs artikel

Under Aurora 17 behövdes långa transporter till övningsområdena i Mellansverige av förband från Norrbotten i norr och Skåne i söder. I krig kan man inte räkna med intakt infrastruktur och att man inte utsätts för bekämpning.

Det torde inte heller finnas tid för så här långa transporter. Brigaderna måste redan i fredstid ha sina ingående förbandskomponenter inom respektive närområde, antingen det gäller pansarförband, ingenjör- och trängförband eller understödsförband som artilleri, luftvärn med mera. Krigshistorien visar att mekaniserade förband sällan klarat sina anfallsuppgifter utan god tillgång på artilleri med lång skottvidd. Detta gäller säkert även i dag. Artilleriets betydelse glöms lätt bort under långa fredsperioder…

För uthållig strid torde en svensk brigad av idag behöva minst 2-3 artilleribataljoner som understöd utöver egna granatkastare. Och de bör alltså finnas tillgängliga nära brigaden före ett krigsutbrott. Det är hög tid att återupprätta artilleriregementen i mellersta och södra Sverige (Småland/Skåne), en nog så viktig uppgift för försvarsberedningen.

Aurora 17 visade att Hemvärnet (40 bataljoner finns fördelade över hela landet) är en mycket värdefull skyddsresurs för vårt land. Modern utrustning och god utbildning har gjort att man numera kan klara krävande stridsuppgifter. Läs artikel

Fredspristagaren ICAN uppmanar den svenska regeringen att snabbt skriva på kärnvapenförbudet i FN. Men då skadas Sveriges anseende i Washington och det blir inga fler ministermöten. Den varningen kommer från James Townsend, tidigare statssekreterare i Pentagon…

Han betonar att en underskrift skulle motverka Sveriges egna intressen.

– Det skulle vara en svart dag om Sverige skrev på. Ert rykte och er trovärdighet i andra länders ögon kommer att skadas och det vore ett bakslag i vår syn på Sverige som pragmatiskt och förnuftigt när det gäller säkerhet och försvar, säger han…

Han förklarar att konkurrensen mellan olika länder är hård i Washington.

– I den hackordningen skulle Sverige inte längre vara främst och stå skuldra vid skuldra med våra allierade, utan hamna långt bak i kön – som det var tidigare, varnar James Townsend. Läs artikel

Generalløytnant Robert Mood sier at han står for det han sa i 2008:

«Samler vi hele Hæren er vi i stand til å kontrollere området mellom Sinsen og Røa».

Da var han generalinspektør for Hæren. Han sa også:

«Alternativt kan vi forsvare ett ilandføringsanlegg for olje og gass på en effektiv måte – forutsatt at vi har luftvern, hvilket vi ikke har. Uten en betydelig investering i fremtidens hær, vil vi stadfeste vår posisjon som patruljehær med mer symbolsk betydning enn avgjørende kapasitet».

– Det jeg sa, er like rett i dag, sier Mood ni år senere…

Generalmajor Odin Johannessen deler ikke Moods syn. I et intervju med forsvaretsforum.no forrige uke sa sjefen for Hæren det ikke er en realistisk måte å tenke forsvar på.

– Hvor mye vi er i stand til å forsvare, er avhengig av hvor stor trusselen vi utsettes for er, hvem vi utsettes for og hvordan motstanderen opererer, sa Johannessen.

– Med brigadestrukturen som Landmaktutredningen foreslår, vil vi være i stand til, sammen med resten av Forsvaret, å forsvare viktige deler av norsk territorium. Vi vil forsvare langt mer enn en bydel i Oslo, men vi kan ikke forsvare hele Norge. Det er en målsetting vi gikk bort fra for lenge siden. Det ville vært vanskelig nesten uansett hvor mange brigader vi hadde hatt. Läs artikel