Över 5 000 personer deltar i Flygvapnets övning Ruska 17 som inleds i dag. Sveriges flygvapen deltar också i övningen och det är första gången som svenska plan övar på att försvara Finland.

According to Kristin Ven Bruusgaard, concerns in the West that Russia is lowering its threshold for the use of nuclear weapons are misplaced. Nuclear weapons remain Russia’s most important deterrence asset. However, Ven Bruusgaard also points out that Russia’s conventional and non-military capability advances, and a more restrictive nuclear strategy, demonstrate that Russia is actually less likely to use nuclear weapons early in a conflict today than even 10 or 15 years ago.

As Russia’s Zapad 2017 strategic exercise finishes, Russia-watchers and nuclear hawks will be looking for evidence of Russia’s alleged “lowered nuclear threshold”. This lowered threshold has become a key concern in recent years for Western policymakers watching Russia’s active military signaling. The official way of expressing this concern is to say that nuclear-armed regional adversaries should not think they “can escalate their way out of failed conventional aggression.” That is, a regional adversary (such as Russia) will not get away with conventional aggression against U.S. allies (such as the Baltic countries) by threatening to use or using nuclear weapons. Läs artikel

År 2010 följde jag under några månader en grupp svenska soldater i Afghanistan, ett unikt projekt eftersom jag inte hade några hämmande restriktioner utan kunde följa soldaterna ut på uppdrag, in i strider. Detta resulterade i boken ”Krigare”, den första ingående skildringen av vad svenska soldater egentligen gjorde på plats.

Men om den föreslagna lagändringen om utlandsspioneri som även omfattar journalister skulle klubbas igenom, lär det vara slut på sådana projekt. Det står klart efter att ha läst utredningens betänkande (SOU 2017:70) om förändringen av spionerilagen, som det varit märkligt tyst om. Man vill alltså kriminalisera att känsliga uppgifter som Sveriges internationella samarbeten om fred och säkerhet sprids. Gott så, nuvarande lagstiftning räcker inte till och när till och med en generaldirektör ger bort försvarshemligheter kan det sannerligen behövas en uppstramning när det gäller säkerheten…

Vad innebär det i praktiken? Att en reporter som följer svensk trupp i strid inte kan rapportera om en annan nation av misstag dödar civilbefolkning? Att det blir straffbart att avslöja detaljer om Sveriges samarbete med Nato eller valfritt land? Att det blir omöjligt att publicera hemliga uppgifter om korruption inom FN? Att en ansvarig utgivare kan åtalas om ett land drar sig ur förhandlingar på grund av att känsliga uppgifter publicerats? Läs artikel

Årets fredspris er et spark til de land som ikke vil undertegne FN-traktaten om forbud mot atomvåpen, blant dem Norge, mener ekspertene. Norge er et av flere NATO-land som ikke vil slutte opp om FN-traktaten om forbud mot atomvåpen, slik drøyt 50 land har gjort siden juli.

– Nobelkomiteen viser at den er dundrende uenig med Norge og andre land som ikke har undertegnet, sier PRIO-direktør Henrik Urdal til NTB.

– Denne prisen er selvsagt en pris som vil legge press på de stater som har valgt å stå utenfor FN-traktaten, sier han.

Seniorforsker Sverre Lodgaard ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) UPI mener atommaktene holder fast ved sitt arsenal fordi de tror at det har en militær og politisk nytteverdi. Läs artikel

Regeringens linje är att steg för steg stärka det nationella försvaret genom breda överenskommelser. Aurora blir ett viktigt underlag i detta långsiktiga arbete, skriver Peter Hultqvist (S).

Den första försvarsmaktsövningen och den största nationella övningen på mer än 20 år – Aurora – är nu avslutad. Till skillnad från andra försvarsgrensvisa övningar så övades nu den samlade förmågan i svensk försvarsmakt genom deltagande från alla delar av Försvarsmakten. Redan nu kan vi konstatera att Aurora uppfattats som en tydlig svensk säkerhetspolitisk signal om att Sverige bidrar till stabiliteten i vår del av Europa, att övningen haft en tydlig effekt på svensk militär förmåga och att Sverige menar allvar med att förbereda för att ge och ta emot hjälp av andra länder i en krissituation. Dessutom innebar Aurora en mycket tydlig markering om att Sverige nu fokuserar på ökad förmåga i det nationella försvaret. Denna positionsförflyttning av försvarspolitiken är nu med önskvärd tydlighet manifesterad…

Under övningen har vi också kunnat notera att budskap spridits om att detta var en ”krigsövning”, hade ”eskalerande effekt” och var arrangerad av Nato. Detta är desinformation om övningen. Övningens scenario, som handlade om försvar av Sveriges suveränitet, stämmer överens med den självförsvarsrätt som är förankrad i FN-stadgan. Detta kan knappast anses som ”eskalerande”. Inbjudningarna till övningen kom från Sverige och Nato deltog inte ens i övningen. Däremot samverkade vi med länder vi normalt övar med och är partners till. Tyvärr fanns det även medier som använde sig av delar av denna retorik vilket är beklagligt. Läs artikel

Utrikesminister Margot Wallström:

– Det är förstås roligt. Det är välförtjänt och det är på tiden. Det är en organisation som har arbetat hårt sedan 2007 utifrån en moralisk och humanitär synvinkel.

Tidigare utrikesministern Carl Bildt är dock inte lika positiv:

”Den norska Nobelkommittén går sin egen väg, men kärnenergiavtalet med Iran har uppnått något konkret och skulle ha förtjänat ett pris”, skriver han på Twitter. Läs artikel

Finland har samma mål men följer en annan väg, säger utrikesminister Timo Soini (Blå) om beslutet att stanna utanför FN:s avtal mot kärnvapen.

Soini påminner om att Finland förbundit sig att vara kärnvapenfritt genom att vara del av icke-spridningsavtalet.
I sig är det bra att arbeta för fred och en kärnvapenfri värld, sade utrikesministern om fredspristagaren ICAN. Läs artikel

…Ut­ri­kes­mi­nis­ter Mar­got Wall­ström (S) hade lite pro­blem. Själv­fal­let gra­tu­lerade hon ICAN till priset. Hon var med på FN-kon­fe­rensen när kärn­va­pen­för­budet for­mu­lerades. Sam­ti­digt på­går in­ten­siva för­hand­lingar i re­ger­ingen om Sve­ri­ge ska ra­ti­fi­cera det här av­talet, efter­som Nato är emot.
Visst har FN:s för­bud mot bio­lo­giska och ke­miska va­pen i stort sett varit fram­gångs­rika, även om Iraks Sad­dam Hussein och Sy­ri­ens Bashar al As­sad an­vänt kem­va­pen som ter­ror mot in­terna mot­stån­da­re. För­buden mot per­son­mi­nor och klus­ter­bomber har bi­dragit till att minska an­vändningen av des­sa grymma va­pen.
Kärn­va­pen om­fattas av an­dra kon­ven­tioner, främst icke­spri­dnings- och prov­stopps­av­talen, som båda stad­gar suc­ces­siv av­veckling. Vik­tigare än ett nytt för­bud är att få dem att fun­gera ef­fek­tivare.
Några som verk­li­gen gjort skill­nad re­dan är för­hand­la­rna bak­om av­talet med Iran om att stoppa kärn­va­pen­för­be­re­del­serna. De borde fått priset. Läs ledaren