[…] NATO’s expansion now requires the United States to defend all the new member states from both conventional and nuclear threats — a tall order given their proximity to Russia and a strategically unnecessary project since they can contribute nothing to American national security.

From an organization that could succeed simply by deterring a major military threat, NATO turned into an expansive project to make all of Western Eurasia safe, liberal and democratic — goals that are much more complicated.[…]

[…]  In my view, India was the first to use force in clear violation of UN Charter Article 2(4). This serious violation committed against Pakistan just a few months before Indian national elections, could be the opening of a negotiated settlement of the conflict at the heart of the crisis, the dispute over Kashmir.

India’s initial attack on 26 February was announced as a “pre-emptive” strike following a 14 February suicide bombing attributed to Jaish-e-Mohammed (JeM) that killed at least 40 paramilitary troops in Indian-controlled Kashmir. JeM’s aim is to force India out of Kashmir. Following the bombing, India launched air strikes for the first time since 1971 on Pakistan proper. India also stepped up mortar attacks in Kashmir that reportedly killed 6 civilians and injured many more on the Pakistani side of the line. India also increased its repressive tactics against residents on its side of the Line of Control.

Pakistani Prime Minister Imran Khan denied that Pakistan bears responsibility for JeM and pledged to investigate if credible evidence indicating otherwise could be provided. Instead, India bombed. It said the bombs landed in open fields, killing no one. Damage was done to the natural environment, something international lawyers often fail to add to the cost of military force. Prime Minister Khan called India’s attack “eco-terrorism”. Läs artikel

Sverige tar nya steg i försvarssamarbetet med Finland. Regeringen kan få rätt att i en kris snabbt själv fatta beslut om att ge eller be om militärt stöd utan att gå via riksdagen.

På västkusten finns några av våra viktigaste hamnar. Där kommer varor in som är livsnödvändiga för Sverige både i fred, kris och krig. Mot den bakgrunden övar marinen på västkusten mellan den 15-22 mars. […]

Varje dag importeras och exporteras stora mängder varor via svenska hamnar, mer än 90 procent av vår handel går via vatten. Sjöfarten är därmed en livlina för samhället, för vår försörjning och grunden för att vår vardag ska kunna pågå som vanligt. Om den stannar, begränsas möjligheterna att leva som vanligt under lång tid. Därför måste Sverige också ha förmågan att kunna skydda fartyg, säkra rörligheten till sjöss och hävda vår territoriella integritet.  För att vi ska kunna fortsätta lösa den uppgiften krävs en utvecklad marin förmåga. Läs pressmeddelande

Stater som har förmågan att använda en kombination av sensorer och långdistansrobotar för att hindra antagonister från att operera inom en exkluderingszon, eller ”bubbla”, i anslutning till sitt territorium sägs besitta avreglingsförmåga (eng. antiaccess/ area denial, A2/AD).

Denna studie analyserar Rysslands avreglingsförmåga och dess implikationer för Östersjöregionen. Rysslands förbättrade förmågor, samt dess påverkan på Natos möjligheter att förstärka och försvara de sårbara baltiska staterna i händelse av kris eller krig, har väckt mycket uppmärksamhet på senare år. Denna studie visar dock att denna förmåga inte är tillnärmelsevis lika oöverstiglig som den ibland framställs, i synnerhet när möjliga motåtgärder inkluderas i analysen. Särskilt markbaserade luftvärnssystem skapar i nuläget en mer begränsad exkluderingszon än vad som ofta antas och flera motåtgärder är möjliga. Erfarenheter från Syrien väcker också frågor om systemens faktiska förmåga i fält, jämfört med dess nominella förmågor. Sjömåls och markmålsrobotar utgör ett större hot, men även här finns flera möjliga motåtgärder.

Dynamiken i detta säkerhetskomplex påverkar även Sverige direkt och indirekt och är en av de huvudsakliga orsakerna till varför Sveriges säkerhet i ökande grad är sammanvävd med våra grannländers, och med den transatlantiska alliansen Nato. Läs studien

Under onsdagen och torsdagen den 6 – 7 mars arrangerade Finland en gränsöverskridande övning (Cross Border Training – CBT) tillsammans med Sverige och Norge. […]

Flygvapnet övar tillsammans med Finlands och Norges flygvapen nästan varje vecka. CBT-flygpass är ett flexibelt sätt att arrangera utbildning som är till nytta för alla parter, eftersom beslut om enskilda övningar fattas av ländernas flygflottiljer enligt gemensamma spelregler. Flygvapnets deltagande vilar på det regeringsbeslut som ger Försvarsmakten möjlighet att bedriva övning och utbildning i och med länder från EU, NATO och Schweiz. Om behov av att använda svenskt luftrum finns används det regeringsbeslut som ger tillträde till Sverige för de nordiska länderna. Läs pressmeddelande

Onsdag stemte flertallet på Stortinget nei til å slutte seg til traktaten for forbud av atomvåpen. Undersøkelser viser at 4 av 5 nordmenn støtter et forbud. Men på Stortinget var det bare SV, SP, MDG, Rødt og to utbrytere fra H og 1 fra AP – som stemte for forbud.

I Nei til atomvåpen registrerer vi at atomvåpenmotstanden til KrF og Venstre er blitt borte i regjering. Men mest skuffet er vi over Arbeiderpartiet som både stemte mot forbudet, men også alle andre forslag om nedrustningsinitativ slik som å være observatør i de videre møtene blant forbudstraktat-partene. […]

Det store spørsmålet for Høyre og AP var om avtalen var forenlig med våre NATO-forpliktelser. De mener at vårt forsvar er avhengig av atomavskrekking. Vi mener at vi har en mulighet for at NATO kan gå foran for å presse fram nedrustning mellom stormaktene som alternativ til den store opprustinga vi nå ser. Det er redusert spenning og nedrustning som fører til økt sikkerhet, ikke flere våpen som gjør naboen mer utrygg. Läs artikel