Chelsea Manning och Sverige i Afghanistankriget

Lars-Gunnar Liljestrand

Chelsea Manning, som avslöjade hemliga dokument om USA:s krig i Irak och Afghanistan och dömdes av en amerikansk militärdomstol 2013, sitter åter häktad. Denna gång gäller det hennes vägran att vittna för en grand jury om frågor kring WikiLeaks-grundaren Julian Assange. Processen är en förberedelse för att undersöka möjligheterna att få Assange fälld.

Manning hävdar att hon inte skall tvingas vittna i en hemlig rättegång vars resultat kan innebära risker för hennes själv och andra. Hon menar att hon redan i den första rättegången besvarade alla frågor och att hon inte har mer att tillägga:

”All of the substantive questions pertained to my disclosures of information to the public in 2010 –  answers I provided in extensive testimony, during my court-martial in 2013.”

Vidare svarade Manning, enligt Associated Press (8/3), att utfrågningen bröt mot hennes rättigheter enligt den amerikanska konstitutionens första, fjärde och sjätte tillägg (tilläggen slår fast rätten till yttrandefrihet, rätt till personlig säkerhet och rätt till offentlig rättegång och opartisk jury).

Manning är på grund av sin vägran satt i häkte och utgången av målet är inte klar.

Manning dömdes 2013 för att ha läckt 700 000 hemliga dokument till WikiLeaks, främst om Irakkriget men också cirka 90 000 om Afghanistankriget. Materialet publicerades av Der Spiegel, Guardian och New York Times och bedömdes av redaktörerna vara av stort allmänintresse.

Trots att hon frikändes från den allvarligaste anklagelsen att ha hjälpt fienden, dömdes hon till 35 års fängelse, vilket är mer än någon annan avslöjare i USA någonsin dömts till. Hon fälldes för bland annat spionage, stöld och datorintrång.

Inför rätten angav Manning som motiv att hon som amerikansk medborgare ansåg det vara sin moraliska plikt att ge offentlighet kring krigen:”My intention was to draw attention to this … and do the right thing”.

Sverige och Afghanistankriget

Mannings avslöjanden är viktiga också för oss i Sverige. Det svenska deltagandet i kriget i Afghanistan är fortfarande trots en granskning som kom 2017 i mycket höljt i dunkel. Samtliga svenska dokument om krigshändelser är sekretessbelagda. Här kommer Mannings avslöjanden in. Dokumenten under perioden 2007–2010, som ingår i WikiLeaks-materialet, visar hur USA och Nato systematiskt förteg eller förminskade antalet civila som dödades. Mest känd är bombningen av Granai 2009, då mellan 86 och 147 civila dödades – den tystades ned av Pentagon.

Under den här perioden genomfördes strategin med offensiv upprorsbekämpning (COIN, Counter Insurgency), vars viktigaste del var nattliga räder i afghanska hem, så kallade targeted killings.

Strategin beslutades av USA:s befälhavare och genomfördes med stöd av nya insatsregler som blev obligatoriska för alla de utländska kontingenterna i Afghanistan. Svenska Isaf tillämpade COIN under de här åren, och Försvarsmakten har medgivit att targeted killings var en del också av den svenska krigföringen.

Men varken den svenska riksdagen eller den svenska allmänheten fick veta att kriget växlat upp till en ny nivå och att detta, med all sannolikhet, skulle medföra ökade civila offer.

Efter WikiLeaks-avslöjandena kunde Föreningen Afghanistansolidaritet ställa frågor om COIN och targeted killings till Försvarsmakten och få fram medgivanden om svenska soldaters deltagande i sådana operationer. Materialet finns i Afghanistansolidaritets vitbok om Sveriges deltagande i kriget 2002–2015. Nattliga räder genomfördes i alla de fyra provinser där Sverige verkade och bland annat kunde antalet räder, dödade och sårade redovisas efter en sammanställning gjord av utländska forskare.

 

Stöd för visselblåsare

Daniel Ellsberg avslöjade USA:s hemliga krigsplaner mot Vietnam 1971. Han riskerade 115 års fängelse men undgick att fällas delvis på grund av juridiska ogentligheter av åklagarsidan och delvis av Watergateskandalen, som senare tvingade president Nixon att avgå, men också på grund av den mycket starka anti-krigsopinionen i USA. (Ellsberg fick Olof Palmes fredspris i år och hyllades för det i januari i Stockholms konserthus.)

Chelsea Manning frigavs efter tre år i fängelse av Barack Obama  som förklarade att hon då avtjänat sitt straff– ett av de sista besluten han fattade som president.

Även i det fallet spelade sannolikt opinionen en roll. Många amerikaner hade skrivit på listor för Mannings frigivning, och liknande uppmaningar att släppa henne kom från olika håll i världen.

Manning anklagades tidigare för att ha avslöjat material som innehöll namn på personer som därmed kunde komma i fara i krigets Afghanistan och i Irak.

En undersökning, gjord av det amerikanska försvarsdepartementet, visade dock att man inte kunde påvisa att någon enskild person skadats eller råkat illa ut på grund av Mannings avslöjanden. Inte heller kunde rapporten slå fast att USA:s nationella säkerhet hade hotats. Det som skadats var allmänhetens tilltro till politikernas version av kriget. Materialet kunde komma att ”användas av medierna så att stödet för de pågående operationerna i regionen påverkades negativt”. ( Guardian 20/6 2017)

Här ligger den avgörande betydelsen i avslöjandet av de hemliga dokumenten. Det hotade den av politikerna uppmålade bilden av kriget där USA och Nato var den goda sidan och där man deltog i något som nästan beskrevs som en slags humanitär operation för kvinnors rättigheter och flickors skolgång.

Det är också så svenska regeringar år efter år har försökt sälja in kriget hos den svenska allmänheten.

Alla i vårt land som är emot aggressionskrigen och för yttrandefrihet har därför anledning att stödja personer som Chelsea Manning.

Daniel Ellsberg skrev nyligen en appell för Chelsea Manning. Där heter det:

“Chelsea Manning is again acting heroically in the name of press freedom, and it’s a travesty that she has been sent back to jail for refusing to testify to a grand jury. An investigation into WikiLeaks for publishing is a grave threat to all journalists’ rights, and Chelsea is doing us all a service for fighting it. She has already been tortured, spent years in jail, and has suffered more than enough. She should be released immediately.” (Freedom of the Press Foundation 8/3)

Man kan stödja Chelsea Manning genom att skriva på ett upprop mot hennes nya fängslande.