Kärnvapenförbud – ska Sverige signera det? abfstockholm.se

122 länder beslutade efter en FN-konferens om ett avtal för kärnvapenförbud i juli 2017, däribland Sverige. En process pågår där länders parlament och regeringar har möjlighet att signera respektive ratificera förbudsavtalet, som börjar gälla när minst 50 länder ratificerat det. Utrikesdepartementet har tillsatt en utredning för att bedöma om Sverige ska ansluta sig till förbudet. Utredaren Lars-Erik Lundin har 18 januari överlämnat sin rapport till utrikesministern, i vilken han rekommenderar regeringen att inte ansluta sig till förbudet. Svenska fredsrörelsen och en bred folkopinion har krävt och kampanjat, bland annat genom namninsamlingar, för att Sverige ska tillträda avtalet.

Medverkande:
Lars-Erik Lundin, regeringens utredare
Beatrice Fihn, generalsekreterare, ICAN, som tilldelats Nobels fredspris
Olle Thorell, riksdagsledamot och ledamot i utrikesutskottet (s)

DATUM 6 februari 2019  TID 18:00
ARRANGÖR ABF Stockholm och Nätverket för Kärnvapennedrustning PLATS ABF-huset, Sveavägen 41

Helikopteret med supersonisk prislapp, vol.no

For hver time Forsvarets nye helikopteret NH90 er i lufta, vil det trekke 260.000 kroner fra statskassen.

Det melder Aftenposten, som viser til at Norge bestilte helikoptre av type NH90 så tidlig som i 2001. Nye beregninger viser at kostnaden kan bli på 260.000 kroner per flytime. Det er mange ganger høyere pris enn andre helikoptre av samme størrelse kan vise til. Helikopteret skal brukes av Kystvakta og marinens fregatter.

Den svenske Försvarsmakten har også hatt mange forsinkelser på sine helikoptre av samme type. Svenske medier melder at helikoptrene ofte blir stående på bakken, fordi kostnaden per flytime ligger på mellom 200.000 og 240.000 kroner.

Försvarsmakten bruker heller sine Blackhawk UH-60. Disse koster «kun» 40.000 kroner per flytime. SVT refererer Jonas Hellsjö, som er sjef for den svenske helikopterflåten. Han mener at de ville gjort et annet valg enn NH90 dersom valget skulle gjøres i dag. Läs artikel

Forsvarsministeriet afviser at have lovet NATO optankningsfly, berlingske.dk

Den amerikanske ambassadør i Danmark mener, at Danmark har lovet NATO at stille optankningsfly til rådighed. Det afviser Forsvarsministeriet.

Danmark har lovet NATO at stille fly, der kan tanke kampfly i luften, til rådighed. Detmener den amerikanske ambassadør i Danmark, Carla Sands.

Men Forsvarsministeriet er uenig.

»Danmark har ikke lovet NATO at investere i lufttankningsfly. Danmark har til gengæld lovet at overveje lufttankningsfly på linje med ønsker om andre militære kapaciteter fra NATOs side. Danmark drøfter ønskerne løbende med NATO og har tilkendegivet at ville overveje NATOs anbefalinger i den nationale forsvarsplanlægning. NATOs ønsker har et 15 årigt sigte. Beslutninger om investeringer på forsvarsområdet er fortsat et suverænt dansk anliggende,« skriver ministeriet til Berlingske.

Uenigheden er opstået, efter Carla Sands fredag mødte den danske presse på den amerikanske destroyer USS Porter, der er på besøg i Danmark. Her brugte hun anledningen til at påpege nogle af de mangler, hun mener, der er ved det danske forsvar. Det er bl.a. manglende overvågning, efterretningsarbejde og optankningsfly.

»Jeg ser heller ikke, at Danmark har »mid air refuelling« (optanker kampfly i luften, som USA altid leverer, når danske fly er udsendt, red.). Det skal allierede gøre. Hvis Danmark ikke bidrager med det, som I sagde, I ville, er det en byrde for vores NATO-allierede,« Läs artikel

Nato öppnar dörren för Makedonien, unt.se

Det kommande Nordmakedonien påbörjar nästa vecka processen för att bli försvarsalliansen Natos 30:e medlemsland.

”Den 6 februari skriver vi historia: #NATO länderna kommer att skriva under anslutningsprotokollet med den framtida Republiken Nordmakedonien”, skriver Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på Twitter.

Även Makedoniens utrikesminister Nikola Dimitrov kommer att vara på plats i Natos högkvarter i Bryssel när protokollet undertecknas, skriver Stoltenberg. Läs artikel

Ryssland drar sig ur kärnvapenavtal – börjar tillverka nya robotar, svenska.yle.fi

Enligt Kreml har president Vladimir Putin fattat beslutet efter att ha diskuterat saken med den ryska utrikesministern och försvarsministern.

INF-avtalet slöts mellan Sovjetunionen och och USA år 1987 i syfte att reglera markbaserade medeldistansrobotar. Avtalet gick ut på att avskaffa alla medeldistansrobotar med räckvidd mellan 500 och 5 500 kilometer.

Avtalet ansågs vara ett viktigt steg i processen att få ett slut på Kalla kriget.

USA anser att Ryssland i många år har brutit mot avtalet och president Trump meddelade på fredagen att amerikanerna nu inleder processen att dra sig ur avtalet om inte Ryssland skärper sig. Det verkar nu ändå som att Putin sätter hårt mot hårt. Enligt Kreml har Putin på lördagen gett grönt ljus för tillverkning av nya robotar, vilket INF-avtalet förbjuder. Ryssland meddelar ändå att det inte planerar att placera robotar utanför landets gränser, om inte USA gör det först.

Putin har beordrat sina ministrar att inte inleda nedrustningssamtal med USA. Läs artikel

Sverige och Venezuela

Var står Sverige i Venezuelafrågan?

Enligt ett TT-telegram  har Sveriges utrikesminister Margot Wallström anslutit sig till sina EU-kollegers uttalade ”stöd till [den venezolanska] nationalförsamlingen som landets enda demokratiska institution och till dess ledare, Juan Guaidó som utropat sig själv till interimspresident”. Hon säger vidare: ”EU och dess medlemsstater har även beredskap att införa ytterligare riktade sanktioner om vi inte ser steg i rätt riktning.”

Det har också formats en ländergrupp, bestående av Frankrike och Tyskland, Bolivia och Ecuador, ”i syfte att hitta en lösning på Venezuelas politiska kris”.

Det låter mycket oroväckande.

Läs mer

Speech by Minister for Foreign Affairs Margot Wallström at Hanalys in Hanaholmen, Finland, government.se

[…] The EU is Sweden’s most important foreign and security policy arena. Strong and effective EU cooperation is crucial to our security and our prosperity – both in Sweden and in Europe. But Europe must take greater responsibility for its security. We need a more capable Union, not least for our security and defence policy, and we need a Union that collaborates closely with the UN and NATO.

A more capable Europe will also create better conditions for transatlantic cooperation, which remains central to Europe’s security. In line with this, an open and pragmatic approach to third state participation is key to making EU security and defence cooperation as effective as possible.

This is of course also relevant in light of Brexit. We have strategic interests in maintaining close security and defence cooperation between the EU and the UK. The UK is not leaving Europe – it will remain an important partner for our security. Läs talet

The Growing Costs of the Iran Obsession, theamericanconservative.com

Daniel Larison

Ishaan Tharoor comments on the creation of Europe’s “special purpose vehicle”earlier this week:

But experts say the move is consequential for its symbolism alone. Western European leaders desperately tried to dissuade President Trump from pulling out of the nuclear deal, which was the product of years of complex diplomacy and which even U.S. intelligence sources believe has effectively curbed Iran’s nuclear program. But Trump took no heed, withdrawing from the accord and reinstating various layers of sanctions on Tehran.

Now, Washington’s closest partners are building mechanisms of defense against it. “This is really the first instance in which Europe is trying to stand up to the coercive economic power the U.S. is wielding,” Esfandyar Batmanghelidj, the founder of the Europe-Iran Forum, said in a phone call with reporters hosted by the European Leadership Network, a think tank in London. Läs artikel

Nato-forsker: – Nato mindre forberedt på kollektivt forsvar, abcnyheter.no

Nato er ikke forberedt på å drive kollektivt forsvar i tillegg til internasjonal innsats, dessuten er Nato-landene uenige om Natos rolle, går det frem av en forskningartikkel.

Siden 90-tallet har Nato-landene, Norge inkludert, bygget ned sine territoriale forsvar. Den kalde krigen var over. Sovjetunionen var ikke mer. Europa var fri fra tradisjonelle militære trusler.

Men hva skulle Nato drive med? Nato måtte «gå utover sine områder, eller gå ut av drift», sa den amerikanske senatoren Richard Lugar i 1993. Läs artikel

Dagens INF-besked – vart är detta på väg? carlbildt.wordpress.com

Någon direkt blixt från klar himmel var det knappast när USA:s utrikesminister Pompeo i dag meddelade att USA avser att lämna det s k INF-avtalet.

Lite historia kan vara på sin plats.

När den nukleära kapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen inleddes hade man forfarande inte utvecklat missiler med interkontinental räckvidd. USA utvecklade bombflygplan för att kunna nå Sovjet, medan Sovjet satsade hårdare på missiler som med bas i den teknologi från tyska V2 man hämtat in efter andra världskriget kunde nå mål i västra Europa. Läs blogginlägget

Tillsammans med Finland skapar vi stabilitet i närområdet, forsvarsmakten.se

Det svensk-finska samarbetet mellan Nylands brigad och Amfibieregementet är sedan länge etablerat. De första övningarna länderna emellan genomfördes i slutet av 90-talet och sedan dess har förmågan utvecklats allt eftersom.

Tidigare i höstas genomförde chefen för Nylands brigad ett besök på Amfibieregementet. Under besöket diskuterade cheferna för respektive förband hur Swedish-Finnish Amphibious Task Unit, SFATU, som är en del av Swedish-Finnish Naval Task Group, SFNTG, ska utvecklas mot full operativ förmåga 2023. SFATU består av enheter ur Amfibieregementet och Nylands brigad, och utgör en gemensam amfibiestyrka som ska kunna användas såväl på svensk som finskt terriotrium. Det är alltså en del av det omfattande svensk-finska militära samarbetet som föranletts av politiska beslut.Läs pressmeddelande

Statsminister Juha Sipiläs tal vid Europaparlamentet, 31 januari 2019, valtioneuvosto.fi

Finland innehar EU:s ordförandeskap under årets andra halva. Härnäst vill jag peka på några områden som kommer att vara på agendan under vårt ordförandeskap. Det är också områden där EU måste kunna samarbeta närmare och samtala mer effektivt. […]

Säkerhets- och försvarssamarbetet är också viktigt och måste intensifieras.

Finland har aktivt uppmanat till ambitiösa framsteg inom säkerhets- och försvarssamarbetet, även tillsammans med Frankrike. Vi välkomnar nu framstegen.

Skapandet av Europeiska försvarsfonden och PESCO har också varit steg i rätt riktning. Nu bör vi koncentrera oss på genomförandet och att uppnå resultat.

EU har också stärkt sin kapacitet att motverka hybridhot. European Centre for Countering Hybrid Threats i Helsingfors bidrar till beredskapen inom Nato och EU-länderna mot dessa hot. Jag vill tacka de 19 deltagande länderna, varav 16 är EU-medlemmar, för deras starka engagemang. Jag välkomnar också alla övriga medlemsländer att ansluta sig till centret. Läs talet