Generalmajor Karlis Neretnieks tillhör intelligentian inom den svenska generalskåren. Han besitter gedigna språkkunskaper och är väl förtrogen med militärhistorien. Ingen har bestritt hans förmåga att tänka strategiskt. Med släktrötter i Lettland erbjöds han en gång en hög befattning inom den lettiska krigsmakten men avböjde. Istället blev han rektor för den svenska Försvarshögskolan, efter att tidigare ha varit chef för Gotlands regemente, P 18. Hans intellektuella integritet kan inte ifrågasättas, och han har varit i delo med försvarsdepartementet. Han är, i synnerhet efter pensioneringen från Försvarsmakten, en skrivande officer.
Sweden adjusts to rising tensions in the High North, defensenews.com
[…] Our long-term interests in the Arctic are peace and stability, the climate, and opportunities for the people who live in the Arctic — all of which demand a close cooperation with all Arctic nations, based on and with respect for international law. Based on these interests, Sweden is currently renewing its Arctic strategy.
Sweden puts a high value in the constructive cooperation between the countries of the Arctic Council: Canada, Denmark, Finland, Iceland, Norway, Russia, Sweden and the U.S. Here, fruitful cooperation is ongoing on many non-security-related matters, which contributes to confidence-building in the region. Sweden is keen to maintain and develop this cooperation. Still, we need to consider the possible implications of a military buildup in the Arctic region, and we need to strive to avoid excessive militarization of the region. […]
On a military level, Nordic states have a long history of cooperation in the Nordic Defence Cooperation. Every other year, we conduct the biannual air exercise “Arctic Challenge Exercise” in the northern parts of Finland, Norway and Sweden. Together with the U.S., the Nordic air forces have developed this to a flag-level exercise with more than 100 fighters from more than 10 nations. This is something beyond a regular military exercise. The Nordic nations and the U.S. have a shared interest in addressing security in the North Atlantic Ocean and the Arctic. […]
As for the Swedish upcoming defense bill for 2021-2025, we are looking to increase our Arctic capabilities. For example, a new Ranger regiment will open in Arvidsjaur. We also need to build a stronger and larger Army, focusing on brigade capability, endurance and better operational balance between support and combat units. Läs artikel
The flawed logic behind French military interventions in Africa, theconversation.com
[…] It’s been 60 years since most of France’s African colonies gained their independence in 1960. Since then, France has intervened militarily more than 50 times on the continent. My research shows how these interventions often follow a consistent logic which emphasises the protection of local and regional political orders, often at the cost of good governance and long-term stability.
Chad has been the most consistent target of French military activism. French politicians dispatched troops to protect a variety of Chadian dictatorships in the 60s, 70s and 80s. In 1986, France launched Operation Epervier to protect the regime of Hissène Habré against the advance of Libyan forces and Libyan-backed rebels, and French forces have remained in the country ever since. Habré was convicted of crimes against humanity in 2016. […]
More recently, for four days in February 2019, a series of French airstrikes in Chad annihilated a column of around 50 pickup trucks carrying rebels from the Union des forces de la résistance, a group opposed to Déby. Although a comparatively minor incident, this is reflective of a broader pattern to France’s lingering involvement in African affairs. If Barkhane’s aim is to counter the jihadist threat in the Sahel, why did its forces intervene to protect a leader from a domestic political rebellion? The main reason boils down to France’s principal foreign policy priority in Africa since 1960: maintaining stable African political orders broadly favourable to French interests. […]
Current French and broader international efforts in the Sahel to combat the spread of jihadist groups follow a similar logic. Local observers and academic researchers have emphasised the importance of state violence and local grievances in generating armed resistance to regional governments and civil war in the region. But French policy continues to focus on the cross-border jihadist threat. This has meant more French investment in training, equipping, accompanying, and sharing intelligence with local security forces. It has also meant an increased reliance on states such as Chad whose armed forces are some of the worst purveyors of violence in the region. Läs artikel
Bildt och von Sydow medger: Fel att slopa fältsjukhusen, dn.se
Coronakrisen visar att det var fel att lägga ner alla Sveriges militära sjukhus. Det medger Carl Bildt och Björn von Sydow – två av Sveriges mest erfarna politiker i en intervju med DN.
Politikerna måste nu enas om att satsa mer pengar på ett starkare militärt och civilt försvar med bred förmåga, anser de två. […]
Ni var delvis ansvariga för en omläggning som innebar att förråden i totalförsvaret tömdes, är det något ni ångrar i dag?
– Ja, när det gäller sjukvården. Vi hade fältsjukhusen – och ännu viktigare – personal för att bemanna dem. Vi hade nu kunnat kalla in militärt utbildad sjukvårdspersonal, svarar Björn von Sydow.
– Det hade väl inte skadat att ha kvar något av försvarets etappsjukhus. Men stora delar av det ekonomiska försvaret hade inte varit så relevant i dag, svarar Carl Bildt. […]
Vad ska det svenska försvaret klara av?
– Sverige ihop med Finland bör ha en sådan bredd i försvarskrafterna att det inte finns någon på förhand given lucka för Ryssland, undantagandes kärnvapen. Vi måste ha konventionella arméförband som är rörliga över ytan, flygförband, marinförband och dessutom ett slags cyberförsvar, svarar Björn von Sydow. Läs artikel
Generalmajor Eirik Kristoffersen (51) blir ny forsvarssjef, nrk.no
Generalmajoren har en lang karriere fra Forsvaret. Kristoffersen har tidligere vært sjef for Forsvarets Spesialkommando, Heimevernet og Fjernoppklaringseskadronen. […]
Kristoffersen er en høytdekorert mann. For sitt lederskap under kamp i Afghanistan i 2007-2008 ble han, som en av de første etter andre verdenskrig, tildelt Krigskorset med sverd. […]
Den nye forsvarssjefen sier til NRK at dagens trussel mot Norge alltid er en uforutsigbar trussel.
– Vi kan ikke si at vi har en konkret trussel som oppstår her og nå. Vi ser at vi får trusler fra cyber-domenet. Vi har stormaktsrivalisering. Den viktigste jobben Forsvaret gjør er nettopp å forhindre krig, sier han.
– Vi må ha et så troverdig og sterkt norsk forsvar at ingen har lyst til å prøve seg på Norge igjen. […]
Den nye forsvarssjefen mener Forsvaret må sørge for at pengene som brukes på Forsvaret hvert år går tilå sikre mest mulig kampkraft.
– Vi må sikre oss at vi bruker penger på norske soldater på norsk jord, norske skip i norske farvann og norske fly i norsk luftrom, sier Kristofffersen. Läs artikel
Europe must prepare for US exit from vital Russia treaty, former Nato generals warn, theguardian.com
A group of retired Nato generals and defence officials have urged the US to stay in a 1992 treaty with Russia on mutual reconnaissance flights, but also warned European capitals to prepare for a US exit.
The US defence secretary, Mark Esper, and the secretary of state, Mike Pompeo, are said by US sources to be determined to leave the Open Skies Treaty (OST), which European leaders and arms control advocates believe reduces the risk of a war breaking out through miscalculation by adding to mutual transparency.
A joint statement by a group of 16 retired military commanders and defence ministers, coordinated by the European Leadership Network (ELN) released on Tuesday, said the OST was a vital pillar of stability between nuclear powers.
“With 34 states parties, including the United States, Russia and most European countries, the multilateral accord has facilitated 1,517 short-notice and unarmed overflights,” the statement said. “Throughout its operation, the treaty has increased military transparency and predictability, helped build trust and confidence, and enhanced mutual understanding.” Läs artikel
Troverdig styrke – troverdig forsvar, tffk.no
Kommentar: Forsvarsforum Nord består av norska politiker från Nord-Norge, ”Forsvarsforum Nord samler forvarskommuner, regionråd og fylkesråd i kjerneområdet for forsvaret av Norge. Vi ligger i et potensielt konfliktområde, tett på Forsvaret – og forventer også å bli hørt.” I skriften anger de sin syn på regeringens nyligen framlagda långtidsplan och jämför med förslaget från försvarschefens militära råd.
Nedan återges några delar i Forsvarsforum Nords skrift.
Norge er en småstat med begrensede militære ressurser. Vår nasjonale evne til å forsvare oss må styrkes. Det må vi for å bidra til beroligelse – og unngå en for stor, og politisk uheldig, allianseavhengighet. […]
Vi har allierte, men i en internasjonal storkonflikt vil allierte styrker være sterkt etterspurt. Det vil være uvisst hvem og hva som kan forsterke oss, og når. Samtidig kan deler av Forsvaret være opptatt i utlandet. Vår eneste reelle styrkegaranti er et sterkere nasjonalt forsvar. I første omgang må vi uansett selv håndtere en konflikt.[…]
Forsvarets samlede struktur styrkes mer i tråd med anbefalingene til Forsvarssjefens anbefalte alternativ A, men med raskere opptrapping. Dette må inkludere framskyndet oppbygging av landstyrkene og anskaffelse av særlig kritisk materiell. […]
Det bør være en nasjonal ambisjon at Norge kan mønstre minst 100.000 soldater i landstyrkene, inklusive reserver. Dette gjøres også som uttrykk for sterk politisk forsvarsvilje og som samtidig bidrar til bred forankring i folket. Finnmark utgjør et særlig viktig strategisk område, og forsvaret av – og i – Finnmark må gis høy prioritet, med forsert og forsterket oppbygging av Finnmark landforsvar. Det er maktpåliggende at Norge har nasjonal kontroll lengst nord. […]
Heimevernet styrkes med personell og materiell, og med videreført rekruttskole på GP, med prioritet til de tre nordligste HV-distriktene.[…]
Stormaktsrivaliseringen: Arktis, med Barentshavet og Norskehavet, er igjen et spenningsfelt særlig mellom Russland og USA, men hvor også Kina er blitt en aktør. Russland er avhengig av at Nordflåten får fri adgang til Nord-Atlanteren, og må sikre adkomsten fra Kola-halvøya mellom Finnmark og Svalbard – altså også gjennom norsk territorium. Trusselbildet: Nasjonale norske myndigheter ser ikke på Russland som en fiende, men vi kan likevel komme i krig. Det anses som mer sannsynlig at en eventuell militær konflikt med Russland vil starte med hybride angrep enn en konvensjonell invasjon i Finnmark. Et angrep vil ramme hele Norge; like fullt er usikkerheten særlig stor i Nord-Norge. Läs skriften
Västlig militär övningsverksamhet 2014-2019, foi.se
Denna översikt av västlig militär övningsverksamhet besvarar följande forskningsfråga:
Vilka mönster går att observera i västlig övningsverksamhet 2014–2019 som är relevanta för västs samlade förmåga att bedriva högintensiv krigföring mot en kvalificerad motståndare? Med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder har flera mönster identifierats. […]
Fler stora övningar
Föregående avsnitt 3.1 demonstrerar tydligt att antalet övningar har ökat, samt att en betydande andel av Natos nyckel- och stora övningar är förlagda till Sveriges närområde. Vidare undersökning visar även tydligt att storleken på övningarna har ökat, samt att fler stater sluter upp och deltar aktivt. Övningar som Trident Juncture 2015 och 2018 tillhör Natos största och mest ambitiösa sedan det kalla krigets slut. Den årliga USA-ledda övningen Baltops har växt de senaste åren, liksom den polskledda övningen Anakonda. […]
Trident Juncture
Förbandsövningen under Trje18 (Trident Juncture 2018) följde ett upplägg där en nordsida och en sydsida stred mot varandra. Markförbandsdelen av övningen ägde rum i centrala och östra Norge. Den norra sidan leddes av Natos landkommando (LANDCOM) och inkluderade den norska brigad Nord, brigader från Kanada och Sverige, samt en amfibiestyrka bestående av amerikanska marinkårsförband. Den södra sidan leddes av 1:a tysk-/nederländska kåren och bestod av brigader från Tyskland, Italien och Storbritannien. Striden utspelades i två faser. Från den 31 oktober attackerade nordstyrkan den södra med stöd av amerikanska marinkåren. Från den 4 till den 7 november tog den södra sidan initiativet och inledde en storskalig motattack mot den norra sidan. […]
Krever større satsing på Forsvaret i Nord-Norge, nrk.no
Den siste tiden har vi sett flere eksempler på den spente militære situasjonen i nord. Amerikanske og britiske styrker har gjennomført flere operasjoner utenfor Norskekysten. Noe russerne har reagert på, både med ord og handling.
Om en måned skal Stortinget vedta en ny langtidsplan for Forsvaret. I den forbindelse har politikere fra Nord-Norge for første gang gått sammen om et felles dokument, der de presenterer sine krav til den militære satsingen i Norge. […]
Politikerne i Nord-Norge mener en økt satsing på Forsvaret har flere fordeler: Det vil gjøre Norge rustet til å kunne ta vare på seg selv. I tillegg mener de et mer solid forsvar vil bidra til økt stabilitet i nordområdene.
– Vi søker et bedre forhold til våre naboer i øst. Vi mener det vil styrke stabiliteten og forutsigbarheten dersom vi styrker vårt eget forsvar, og slipper å lene oss for mye på våre allierte, sier Aina Borch i Porsanger kommune. Läs artikel
NATO chief backs Germany’s vow to keep war-ready US nukes, defensenews.com
NATO Secretary General Jens Stoltenberg has waded into Germany’s fiery debate about the decades-old pledge to retain American atomic bombs in the European nation as a way of deterring Russia.
Stoltenberg argued that only sticking to the doctrine of “nuclear sharing” would ensure Berlin’s continued seat at the table of strategic decision-making within the alliance.
“NATO’s nuclear sharing is a multilateral arrangement that ensures the benefits, responsibilities and risks of nuclear deterrence are shared among allies,” he wrote in an op-ed first posted on the Frankfurter Allgemeine Zeitung website. “Politically, this is significant. It means that participating allies, like Germany, make joint decisions on nuclear policy and planning, and maintain appropriate equipment.” […]
In the case of Germany, there are 20 B61 bombs reportedly stored at Büchel Air Base in western Germany’s state of Rhineland-Palatinate. If called upon, German Tornado pilots would fly the weapons into enemy territory and toss them at the targets in a lofting maneuver, releasing them during a sharp upward and backward turn to maximize bomb airtime.
Debate has flared up in recent weeks about Germany’s nuclear role, following the German Defence Ministry’s recommendation to purchase 30 F-18s for the job, as the Tornado fighter jets are expected to reach the end of their useful life by 2030. […]
Led by Rolf Mützenich, the chairman of the Social Democrats in parliament, a group within the governing coalition’s junior party want to exit the NATO atomic arrangement, arguing that deal, too, has outlived its usefulness. Läs artikel
Tre FN-soldater dödade i Mali, affarsliv.com
Tre FN-soldater som färdades i en konvoj dödades av en vägbomb tidigt på söndagen i Aguelhok i Kidalregionen inordöstra Mali. Ytterligare fyra skadades allvarligt, enligt ett uttalande från FN:s fredsbevarande uppdrag i Mali, Minusma.
I uttalandet från Minusma nämns inget om vilken nationalitet det är på de döda och skadade, men enligt nyhetsbyrån AFP rör sig om en fredsstyrka med tchadier som befann sig i området på ett rutinuppdrag.
Minusma omfattar 13 000 man. Sverige bidrar med ett underrättelseförband och officerare som tjänstgör i olika staber. Minusma finns på plats för att motverka våldet som orsakas av väpnade grupper i landets norra och centrala delar, bland dem grupper med kopplingar till IS och al-Qaida.
Försvarsmakten i Sverige hade på söndagskvällen inga uppgifter om att några svenskar skulle ha dödats eller skadats i attacken. Läs artikel
Humanitära katastrofer i Sahel trots upprepade varningssignaler, manskligsakerhet.se
Sahel-regionen präglas av långvarig osäkerhet, men den rådande humanitära katastrofen var inte oväntad, den var snarare förutbestämd. Bakomliggande orsaker som interkulturella motsättningar och osäkerhet kring matförsörjning till följd av klimatförändringar har länge bidragit till flera mångfacetterade konflikter. Sahel utgör ett tragiskt exempel på hur brist på agerande på tidiga varningssignaler leder till eskalerande konflikter och humanitära katastrofer. […]
Torka till följd av klimatkriser har förstärkt konflikter om knappa resurser. Området har till följd av detta länge präglats av matbrist och instabil livsmedelssäkerhet. Dessa bakomliggande orsaker till de kontinuerliga konflikterna i Sahelregionen intensifieras nu. Sedan torkan år 2012 som ledde till en utbredd hungersnöd i regionen beräknas fortfarande mer än 33 miljoner människor i Sahel sakna en pålitlig matförsörjning. FN uppskattar att cirka 80% av Sahels jordbruksmark är förstörd. Nederbörden i regionen är oberäknelig, och temperaturen i regionen stiger ca 1,5 gånger snabbare än det globala genomsnittet, vilket vidare undergräver livsmedelsproduktionen. Bristen på mat förvärras ytterligare av en kontinuerlig befolkningstillväxt. Regionens våldsamma konflikter har blivit gränsöverskridande eftersom de nationella gränserna är porösa och i stort sett obevakade. Detta gynnar vapen- och droghandeln och utnyttjas av väpnade grupper och kriminella närverk. Dessutom har de olika väpnande grupperna som etablerat fotfästen i västra Sahel blomstrat till följd av svaga statliga myndigheter. Komplexa och överlappande kriser gör det svårt för regionala regeringar och internationella aktörer att reagera effektivt mot våldet. Trots vissa framsteg till följd av internationella och regionala insatser i Sahel växer det väpnande våldet stadigt. Läs artikel