Militärkuppen i Mali den 18 augusti ställer frågor om närvaron av svenska soldater.
Sverige deltar i FN-styrkan Minusma och kommer, enligt beslut i riksdagen, senare i år eller början av nästa år att delta med trupp i den franskledda insatsstyrkan Takuba. Svenska regeringen har lagt stor vikt vid att trupperna både i Minusma och Takuba har en inbjudan från Malis regering.
Den regeringen är nu störtad av en militärjunta som uppger att den kommer att styra landet i tre år och sedan genomföra val.
Ecowas har försökt förmå militärjuntan att ställa sig bakom en plan för återgång till civilt styre. Det misslyckades.
Ett försök att enas om en treårsplan för ett nytt demokratiskt styre i Mali verkar ha stoppats av militärjuntan. […]
Juntans talesperson Ismael Wague sade att det fortfarande var oklart med hur en övergång från militärstyre skulle gå till, något som diskuterats med sändebuden från Ecowas.
-Vi har inte, någon gång, diskuterat en regering som består av en majoritet militärer. Samtliga beslut som rör återgång (till civilt styre), övergångspresident och regeringsbildning ska tas av Malis invånare, och detta sker först efter ”masskonsultationer”, sade Wague utanför försvarsdepartementet i huvudstaden Bamako där diskussionerna förs. Läs artikel
Försvarsmakten har inlett en beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. Enligt myndigheten pågår omfattande militär verksamhet i regionen – både från rysk och västlig sida – på ett sätt som ”i vissa delar inte upplevts sedan kalla kriget”.
– Vi vill ha kontroll över vad som sker längs våra gränser, säger Försvarsmaktens insatschef Jan Thörnqvist. […]
Just nu pågår även en rysk militärövning i Östersjöområdet. Enligt Försvarsmaktens uppgifter ska den omfatta 6.000 man, till mark, sjö och i luften. Sammantaget är läget mer instabilt, konfliktfyllt och svårare att förutse, uppger Jan Thörnqvist.
– I det läget ställer det höga krav på vår beredskap, alla de här faktorerna bidrar till ett läge som inte är särskilt gynnsamt, säger han till DN.
För att samla in mer informationom vad som pågår har Försvarsmakten inlett en beredskapsinsats i sydöstra och mellersta Östersjön. Den fokuserar på att förstärka sjöövervakningen i Östersjön till havs och från luften samtidigt som den militära närvaron även ökar på Gotland.
– Vi har ökat vår förmåga att få en omvärldsuppfattning. Vi vill ha kontroll över vad som sker längs våra gränser,
Hur många förband som satts in och var vill Försvarsmakten inte svara på, men det handlar om enheter till mark, sjöss och i luften.
– Vi går aldrig ut med sådana detaljer. Det skulle ge någon som vill göra något mot Sverige en större fördel och kan äventyra säkerheten för inblandade förband. Det finns ingen anledning att bjuda på det. Läs artikel
Vladimir Putin had a telephone conversation with President of Belarus Alexander Lukashenko.
The presidents continued discussing the developments in Belarus. Alexander Lukashenko informed Vladimir Putin about the measures being taken to normalise the situation in the country.
The presidents also discussed bilateral cooperation with regard to preventing the spread of COVID-19. Läs pressmeddelande
Etter statskuppet i Mali er landet plutselig tilbake til en situasjon lik den som oppsto da det forrige statskuppet skjedde i 2012.
Det skjer på tross av åtte år med tung internasjonal militær tilstedeværelse. Sammenlignet med 2012, er Mali i dag i en enda mer prekær situasjon. Nå som president Ibrahim Boubacar Keita har gått av og oppløst nasjonalforsamlingen, er det en militærjunta som midlertidig styrer landet. Veien framover er spent og usikker. Situasjonen får konsekvenser for aktører som FN, EU, Frankrike og Norge, som vil nå bli tvunget til å håndtere en ustabil situasjon i Bamako, samtidig som de skal utføre det krevende mandatet de allerede har. […]
Soldatene som gjorde opprør består hovedsakelig av høyere offiserer. Presidenten av CNSP er utnevnt som Colonel (oberst red. anm.) Assimi Goita, som ledet en base for spesialstyrker i sentral Mali. De har i tillegg påpekt at de ønsker å ivareta samarbeid med internasjonale partnere i Mali og at de støtter fredsavtalen. […]
Kuppmakerne er allerede under sterkt internasjonalt press. FN, Den Afrikanske Union (AU), ECOWAS (en regional blokk med 15 medlemsstater i Vest-Afrika), EU, Frankrike og USA har sterkt fordømt kuppet. AU har suspendert Mali. […]
MINUSMA lovte umiddelbart at de skal fortsette sine operasjoner som i stor grad er knyttet til å støtte politiske prosesser som fredsavtalen og å beskytte sivilbefolkningen. Uten en tydelig politisk autoritet å forholde seg til i Bamako og med et statsapparat som i praksis er i oppløsning, blir det vanskelig å gjennomføre disse målene. Andre viktige søyler i deres mandat – som å utvide og bygge opp det maliske statsapparatet – vil måtte legges på is. […]
Krisen gir også internasjonale aktører muligheten til å revurdere sine nåværende strategier for å stabilisere Mali. Vanskelige spørsmål knyttet til mandatene må stilles.
MINUSMAs mandat er å styrke et statsapparat som mangler legitimitet blant store deler av Malis befolkning. Maliske sikkerhetsstyrker, som skal bygges opp av EU, Frankrike og Takuba, har også bidratt til økt konfliktnivå ved å bevæpne militser og å utsette sivilbefolkningen for overgrep. Läs artikel
The junta that seized power in Mali wants a military-led transitional body to rule for three years, and has accepted that ousted president Ibrahim Boubacar Keita return home, sources in a visiting West African delegation said Sunday.
”The junta has affirmed that it wants a three-year transition to review the foundations of the Malian state. This transition will be directed by a body led by a soldier, who will also be head of state,” a source in the ECOWAS delegation in capital Bamako told AFP.
”The government will also be predominantly composed of soldiers” under the junta’s proposal, the source said on condition of anonymity.
The source added that the junta has agreed to ”free president Keita”, who has been detained along with other political leaders since the coup on Tuesday, and he ”will be able to return to his home” in Bamako. […]
However Mali’s neighbours have called for Keita to be reinstated, saying the purpose of the visit by the delegation from the regional ECOWAS bloc was to help ”ensure the immediate return of constitutional order”.
Leaders of the military junta led by Colonel Assimi Goita and mediators from West Africa’s regional bloc led by Nigeria’s former president, Goodluck Jonathan, met behind closed doors all day on Sunday.
”We have been able to agree on a number of points but not yet on all the discussions,” Jonathan told reporters on Sunday night after negotiations that lasted around nine hours. Läs artikel
Robert Michael Gates var mellan 2006 och 2011 USA:s försvarsminister, det vill säga han tjänstgjorde för både president George W. Bush och president Barack Obama. Mellan 1991 och 1993 hade han varit CIA-chef. Gates har nu skrivit en intressant bok: Exercise of Power: American Failures, Successes, and a New Path Forward in the Post-Cold War World (Knopf 2020).
Gates är starkt kritisk till USA:s tidigare politik som gått ut på att infoga Ukraina och Georgien i Nato. Samtidigt är Ukrainas självständighet viktig för USA och Väst. Han är inte imponerad av USA:s (bristfälliga) diplomatiska ansträngningar.
Gates verkar mer bländad av det faktum att bara tre veckor efter det att den saudiske journalisten Jamal Khashoggi mördades, beslöt en saudisk fond att investera 10 miljarder US-dollar i Ryssland samtidigt som Ryssland skulle bygga en petrokemisk anläggning i Saudiarabien. Han noterar även att Ryssland vill ha en roll när det gäller att forma Libyens framtid och få en bit av dess oljeindustri. Gates finner det även remarkabelt att två av USA:s närmaste allierade, Israel och Turkiet, gjort pilgrimsfärder till Moskva och öppnat kanaler för militära operationer i Syrien.
Norsk personell i Bamako holder seg på hjemmekontor. Utenfor er det fortsatt uklart hvem som har makten i Mali etter kuppet. […]
MINUSMA-misjonen til FN ble vedtatt i 2013, og skal støtte politiske prosesser i landet og utføre sikkerhetsrelaterte oppgaver, skriver Forsvaret på sine nettsider.
– Norske myndigheter følger utviklingen i Mali med stor bekymring. MINUSMA har blant annet som oppgave å beskytte sivile, bidra til å reetablere statens autoritet og gjenoppbygge den statlige sikkerhetssektor, samt fremme og forsvare menneskerettighetene, skriver forsvarsminister Frank Bakke-Jensen i en e-post til Forsvarets forum torsdag.
Forsvarets forum har rettet en rekke spørsmål til departementet, blant annet hvorvidt det er riktig å delta i en FN-misjon når den regjeringen misjonen har støttet, er blitt kastet i et kupp. Departementet har ikke svart på de enkelte spørsmålene, men har sendt over en uttalelse fra Bakke-Jensen.
– Mandatet er utstedt av FNs sikkerhetsråd, og dette er ikke kalt tilbake. Så lenge mandatet står er det ikke noe som i dag som tyder på en endring i regjeringens beslutning om å videreføre Norges bidrag til MINUSMA eller at vi vil trekke oss ut av FN-misjonen, står det blant annet i uttalelsen. Läs artikel
Amerikanske soldater skal i løpet av de neste tre årene trekke seg ut av Irak, ifølge Iraks statsminister Mustafa al-Kadhimi.
– USAs president Donald Trump har bekreftet at amerikanske soldater vil trekkes ut av Irak i løpet av de neste tre årene. De diskuterer også utplasseringen utenfor Irak, sa al-Kadhimi fredag til landets statlige TV-kanal Iraqiya.
Uttalelsen kommer dagen etter at han møtte Trump i Washington. Trump sa etter møtet at de amerikanske styrkene skal trekkes ut av Irak, men spesifiserte ikke når dette skal skje. Läs artikel
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har under fredagen suttit i samtal med sin ryska motsvarighet Sergej Lavrov, enligt TT. Under samtalet ska ministrarna pratat om den misstänkta förgiftningen av den ryska regimkritikern Aleksej Navalnyj och om protesterna i Belarus.
Nästa år kommer Sverige att ta över rollen som ordförande för OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Enligt Ann Linde ska hon och Lavrov diskuterat möjligheterna för OSSE när det kommer till att föra dialog mellan Belarus president Lukasjenka och oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja, som anklagar presidenten för valfusk.
”Jag hade ett konstruktivt samtal med min ryske kollega Lavrov om hur OSSE, där även Ryssland är medlemmar, kan användas för att hantera situationen i Belarus. Detta ligger i alla OSSE:s medlemsstaters intresse och har betydelse för säkerheten och stabiliteten i vårt närområde”, säger Ann Linde i ett mejl till TT. Läs artikel
Ryssland genomför en Open Skies-inspektionsflygning i Finland 17 – 21 augusti 2020. Flygningen sker inom ramen för Open Skies-avtalet.
Open Skies är ett avtal vars målsättning är att främja öppenhet och säkerhet i Europa. Avtalet möjliggör för medlemsländerna att utföra inspektions- och fotograferingsflygningar i de andra medlemsländernas luftrum i enlighet med en på förhand uppgjord flygningsplan. Finland anslöt sig till avtalet i februari 2003.
På grund av coronaviruset är förutsättningen för inträde i landet att personerna har intyg över negativt COVID19 PCR-testresultat, som tagits inte mindre än 72 timmar före ankomst till landet. Vid ankomst till Finland förnyas testet med Centrets för militärmedicin åtgärder. Samtidigt testas finländarna i värdgruppen. Efter testet går båda grupperna till isoleringsliknande förhållanden tills testresultaten har blivit klara (ungefär 24 timmar). Läs pressmeddelande
USA har aktiverat en mekanism för att tvinga igenom ett återinförande av alla FN-sanktioner mot Iran – med hjälp av en klausul i det kärnenergiavtal som Washington inte längre är en del av – men tongivande medlemmar i säkerhetsrådet gör tummen ner. […]
Pompeo reste under torsdagen, på order av president Donald Trump, till New York för att meddela FN:s säkerhetsråd om USA:s avsikt att på egen hand tvinga fram ett återinförande av sanktionerna.
Det handlar om de internationella straffåtgärder mot Iran som hävdes som en del av det kärnenergiavtal som slöts 2015 mellan Teheran och USA, Kina, Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Syftet med avtalet är att hindra Iran från att utveckla kärnvapen. […]
Frankrike, Tyskland och Storbritannien meddelar, i ett gemensamt uttalande, att de är emot återinförda sanktioner och inte erkänner USA:s rätt att aktivera klausulen. Läs artikel