[…] Det var ett misstag av flera regeringar att banta ner Försvars­makten från ett invasions­försvar till ett smalt, utlands­insats­inriktat insats­försvar. Den tidigare allians­regeringen drev också igenom, med tre rösters marginal, att värnplikten i praktiken avskaffades.

Nu vill Moderaterna göra samma sak igen. Med minsta möjliga riksdags­marginal vill partiet avskaffa allians­friheten, en säkerhets­politisk linje som tjänat Sverige väl genom decennier. […]

Ett Natomedlemskap riskerar att dra in oss i konflikter som vi annars inte skulle valt att delta i. De säkerhets­politiska utmaningarna kan förändras snabbt, som vi nu ser, och vi vet inte hur de kommer se ut nästa decennium. Att bibehålla nationell handlings­frihet och egen besluts­makt är det tryggaste alternativet i en snabbt föränderlig värld. […]

Vi måste återuppbygga en stark, men också flexibel försvars­makt. Det finns en rad viktiga vägval att göra. Högteknologiska vapen­system har sin plats – men är också dyra och binder upp stora personella resurser. De bygger även in ett mått av svaghet eftersom de kräver att långa logistik­kedjor fungerar. Motpolen är ett mycket decentraliserat system, där fokus ligger på territorial­försvar och basen utgörs av relativt självgående grupper med stor lokal­kännedom. Vänster­partiet menar att båda pussel­bitarna behövs. Vi vill se en försvars­makt som har tillräckliga resurser i form av officerare, anställda soldater och utbildnings­organisation för att snabbt kunna utbilda fler värnpliktiga. Läs artikel

Tecknen hoparsig i skyn på att den socialdemokratiska partiledningen nu gör sig beredd att säga Ja till ett svenskt Natomedlemskap. Tyvärr. Ingen nu aktiv, ledande socialdemokrat har på mycket länge vågat ställa sig upp och argumentera för de fördelar, för Sverige och för omvärlden, som alliansfriheten ger. De som yppat något sådant är de som lämnat den dagliga politiken och all dess ängslighet, såsom Göran Persson och Stefan Löfven.

Det som därmed skett när ingen ingen ledande socialdemokratisk politiker ens fört fram alliansfriheten som ideal, det är att opinionen helt lämnats till att formas av borgerliga Natoförespråkare, partiledare eller borgerliga ledarsidor. Man kan också uttrycka det som så att någon Nato-debatt egentligen inte finns i detta land. Det hela liknar snarare en fullskalig offensiv för Nato på alla plan, i alla offentliga rum. […]

Alliansfriheten är en lång tradition i Sverige och den är inte bara socialdemokratisk. Men den har genom historien gett stort utrymme för progressivt arbete för fred och nedrustning och kritik av förtyck runtom i världen när Sverige i alla fall formellt stått utanför de stora militärblocken. Möjligheterna till det skulle minska om Sverige kliver in i Nato. Läs ledaren

”Den ’säkerhetspolitiska dialog’ som Socialdemokraterna aviserade på måndagen liknar väldigt mycket en förberedelse för att svänga i Natofrågan”, skriver DN:s ledarskribent Arvid Åhlund i en kommentar på det socialdemokratiska beskedet på måndagen. […]

Ingenting på partikongressen i november gav partistyrelsen signaler om en vändning i partimedlemmarnas inställning till svenskt Natomedlemskap.

Sen kom februari och en rysk invasion av Ukraina – och på det en upphetsad, bombastisk retorik i Natodebatten. I en mätning kort efter invasionen ställde sig för första gången en majoritet av de tillfrågade svenskarna sig bakom ett Natomedlemskap. Konstigt vore det väl annars.

De som propagerat för ett sånt närmande länge, vet också att snabba uppgångar i stöd ofta följs av nedgång. Därav krav på omedelbara beslut. De har inget intresse av problematisering. […]

Socialdemokraternas partiledning har inte heller en partikongress att vända sig till för att debattera frågan. Partistadgarna ger partistyrelsen rätten att fatta avgöranden i viktiga frågor mellan kongresser, men ”gå med i en militärallians” blir väl magstarkt även för sossestadgar. Därav en aviserad ”säkerhetspolitisk dialog” i partiet.

Det ska bli intressant att se med vilket allvar partiordföranden och hennes verkställande utskott låter medlemmarnas åsikter väga in. Läs ledaren

A troubling pattern has developed over the decades in which foreign policy hawks smear their opponents and thereby seek to foreclose discussion of questionable U.S. policy initiatives.

The late Sen. Joseph McCarthy and his followers used that tactic to perfection during the Cold War. They branded anyone who suggested that Washington should consider adopting a less confrontational policy toward the Soviet Union or the People’s Republic of China as communist sympathizers or even outright traitors. Journalists and educators found themselves on blacklists, and dissenting officials found themselves in the ranks of the unemployed.

It was not until the late 1960s, when street protests erupted over the Vietnam War, that the atmosphere of intimidation began to weaken. When Richard Nixon’s administration pursued détente with Moscow and began to establish a normal relationship with China in the early 1970s, Americans could once again challenge U.S. policies without automatically being labeled as traitors. Läs artikel

President Biden is expected to appoint new generals to the positions of Supreme Allied Commander Europe and commander of United States Special Operations Command, The Wall Street Journal reported Monday.

Per the Journal, Army Gen. Christopher Cavoli, the current commander of U.S. Army Europe, will take command of all NATO forces in Europe — a force that comprises some 100,000 U.S. troops plus another 40,000 from NATO allies — this summer after Air Force Gen. Ted Wolters rotates out of the role. Wolters’ term as commander was extended so he could oversee NATO’s initial response to the Russian invasion of Ukraine. Läs artikel

I god tid före midsommar ska Socialdemokraterna ha satt ner foten om Nato, säger partisekreterare Tobias Baudin. Partiet drar igång en intern säkerhetspolitisk dialog, men statsminister Magdalena Andersson har enligt källor till SvD stort mandat att bestämma. […]

S-föreningen Reformisterna har föreslagit att frågan om Nato ska avgöras på en extra kongress. Eftersom en sådan behöver utlysas ett halvår i förväg är det inte ett alternativ, säger Tobias Baudin.

I stället kommer partistyrelsen att avgöra frågan, och det ska ske ”i god tid före midsommar”.

– Vi vill inte ha det här i långbänk. Men det är klart att det är extra viktigt för oss att ha dialogen inom Socialdemokraterna, med partidistrikten, men också med intresserade medlemmar, säger Tobias Baudin.

Källor inom Socialdemokraterna säger till SvD att Magdalena Andersson har ett stort mandat att besluta i Natofrågan. Dels för att hon och övriga regeringen har information om säkerhetsläget som andra inte har, dels för att det är valår. […]

I Sverige ska en slutrapport utifrån de säkerhetspolitiska överläggningar som regeringen haft med riksdagspartierna presenteras senast den 31 maj. Daniel Färm, politisk redaktör för socialdemokratiska Aktuellt i politiken, tror att många socialdemokrater som är tveksamma i Natofrågan väntar in den analysen. Läs artikel

När Ryssland invaderade Ukraina förändrades Sveriges säkerhetspolitiska läge i grunden. Det får också konsekvenser för vårt lands, och vårt partis, säkerhetspolitiska vägval. Därför kommer Socialdemokraterna att genomföra en säkerhetspolitisk dialog i partiet som alla intresserade medlemmar bjuds in till. Tillsammans ska partiets medlemmar och förtroendevalda ha en ordentlig diskussion och öka sina kunskaper om vad det nya läget innebär. Läs pressmeddelande

[…] Since 2016, after Russia’s annexation of Crimea, “enhanced forward presence” battlegroups have been stationed in four member states on Nato’s eastern flank: Poland, Estonia, Latvia and Lithuania. […]

But the function of these military units remains that of a “tripwire”: a reminder to hardliners in the Kremlin that invading what they may see as renegade breakaway nations of a former Russian empire would automatically trigger a military conflict with other western European states. But in their current state, there is little doubt the enhanced forward presence units would sooner or later be overrun. […]

In keeping with the “founding act”, a political agreement signed by Nato and Russia in 1997, there are restrictions on how many western allied troops are allowed to be deployed to the Baltics, and how close they can be stationed to the border.

The enhanced forward presence in Lithuania, which is made up of seven European nations and led by Germany’s Bundeswehr, has to be rotated every six months at considerable cost and effort, with hundreds of vehicles having to be transported by road, rail or air before each changeover.

While countries such as Germany and the UK remain committed to the founding act, Lithuania and other states in the region say the document is no longer viable as a treaty. Läs artikel

[…] Under krigets gång har många skrämts till förhastade beslut och ställningstagande. Är det verkligen nu som Sverige och Finland ska ansluta sig? Nu har Finland näst intill aviserat en snar framställan om knytning till Nato och detta skulle vara orsak också för Sverige med en omedelbar ansökan. Hur var det med svenska beslut som ska fattas utan påverkan av andra länder?

Okay, Finland ansluter sig och vad händer? Helt plötsligt är Sverige inringat av Natoländer som Danmark, Norge, Finland, Baltikum, Polen och Tyskland. Skulle dessa länder verkligen bara sitta och titta på om Ryssland försöker få en utpost mitt i Nato?

Jag anar att alla de avtal som redan finns samt Natos ointresse för en rysk enklav mitt i boet borgar för att Sverige har det skydd de behöver för att hålla ryssen borta.

Sveriges pågående upprustning med moderna vapen kan nog bli tungan på vågen tills vi i lugn och ro kan besluta, på våra egna villkor, om vi vill vara med i Nato. Läs artikel