Med ett hopp om rätt slags soldater, Olof Santesson, kkrva.se

Kungl Krigsvetenskapsakademiens symposium om ”Värnplikten 100 år” den 4 september 2001. Referat av redaktör Olof Santesson

…Vad slags försvar kommer Sverige att få och vad betyder dess ändrade karaktär? Symposiets ordförande, riksarkivarien och Akademiens andre styresman Erik Norberg, tog i sina inledningsord upp frågan om vi stod vid en skiljelinje – eller om vi redan har tagit steget? Som exempel på tänkbara problem nämnde han vad professor Bengt Abrahamsson samma dag skrivit om officerskårens professionalisering. Denne såg risken för att ”krigarrollen” skulle komma att renodlas på bekostnad av den demokratiska förankringen…

Som förespråkare för ett bibehållande av ett långsiktigt verkande pliktsystem framträdde näste talare, generaldirektören för Styrelsen för psykologiskt försvar, ledamoten Björn Körlof. I ett anförande under rubriken ”Värnplikt, försvarsvilja och försvarsdebatt” redde han ut begreppet folkförankring. Det handlar ju om hur dels värnpliktsutbildningen sprider kunskap om och erfarenhet av försvaret, dels Försvarsmakten genom rekryterna tillförs erfarenheter och attityder som råder i samhället i stort…

Vad betyder det då för folkförankringen att numera endast en del unga män gör värnplikt? Körlof talade här om en förskjutning av synsättet på rättvisa. Många unga människor ser i dag inte längre det principiella kravet på att alla vapenföra ska tas ut och tjänstgöra som det mest väsentliga. Ett ökat inslag av frivillighet, kompenserat av bättre ersättning och/eller meritpoäng till högskolan förefaller också att kunna accepteras. Värnpliktssystemet föredras dock alltjämt framför ett yrkesförsvar av en stark folkmajoritet, även om militär utbildning och tjänstgöring kommit att te sig som mindre viktiga verksamheter i samhället.

I sin sammanfattning talade Körlof ändå om en svensk ”grundläggande och långtgående säkerhetspolitisk ambition vad det gäller att kunna försvara landet”. Ett land med liten befolkning i förhållande till ytan, med en ”viktig strategisk belägenhet” och förpliktelser på europeiskt och internationellt plan skulle med hans synsätt behöva ett politiskt fast förankrat system med medborgerlig generell plikt. Över tiden kan större eller mindre del av befolkningen tas i anspråk. Men ytterst kan försvaret av landet inte överlåtas till en speciell grupp människor. Det handlar om allas ansvar för landets överlevnad inför yttre hot.

Läs föredraget

 

Farligt luddigt tal om krigshot, Stig Henriksson (V), Sala Allehanda

…I en interpellationsdebatt utlöst av arméchefens uttalande försökte jag dock få besked av interpellanten Mikael Oscarsson (KD) vilket scenario han såg framför sig som motiverade den ganska dramatiska upprustning han pläderade för. (Dock bara en mindre del av det Nato-medlemskapet skulle kräva.)

Svaret blev att vi ska kunna gå i krig i de baltiska länderna för att bistå dem om de blir anfallna. Oavsett hur Sverige i olika lägen ska fullfölja sin solidaritetsförklaring vill jag bara i all stillsamhet påpeka skillnaden mellan den mer apokalyptiska stämningen arméchefens uttalande sprider och att vi efter eget val för första gången sedan stormaktstiden engagerar oss i ett krigsföretag på andra sidan Östersjön. Läs artikel

Anna Kinberg Batra ”Jag vill leda en regering som öppnar vägen till Nato”, satakunnankansa.fi

Kinberg Batra är möjligtvis Sveriges nästa statsminister och en Nato-anhängare.

– Jag vill leda en regering som öppnar vägen till Nato och kan ta steget dit när tiden är mogen. Vad som framför allt skiljer mig från Stefan Löfven är att han håller dörren till Nato stängd av partipolitiska skäl, säger moderaternas ordförande Kinberg Batra.

Sveriges socialdemokratisk statsminister Löfven har i sin linjedragning sagt att hans rödgröna minoritetsregering inte kommer att ansöka om Nato-medlemskap. I Finlands statsledning vet man att en Nato-positiv regering kan komma till makten i Sverige efter riksdagsvalet 2018…

Vill moderaterna ha en folkomröstning om Nato?

– Hur beslutet om medlemskap skulle avgöras ligger i framtiden. Först måste vi gå mot en mognare diskussion, för vilken både Sverige och Finland har fått intressanta analyser under de senaste åren. Vi kan alltså diskutera hur vi kan använda Nato för att bygga vår säkerhet. Varje land måste gå sin egen diskussion och fatta sitt eget beslut. Jag tror att beslutet fattas längre fram, beskriver Kinberg Batra Sveriges situation.

Det blir i alla fall klart att moderat statsminister Kinberg Batra skulle vara redo att föra Sverige in i Nato även utan Finland. Väsentligt för henne är det nationella Nato-stödet…

Hon stöder inte en försvarsallians mellan länderna. Moderaterna ser det som en grundläggande utgångspunkt att Sverige och Finland i fortsättningen skulle verka tillsammans inom Nato som medlemmar av försvarsalliansen…

Kinberg Batra anser att byggandet av Nord Stream 2 -gasledningen på Östersjöns botten från Ryssland till Tyskland är en säkerhetspolitisk fråga på EU-nivå…

– Jag hoppas att Nord Stream 2 behandlas som en fråga på EU-nivå. Nord Stream 1 godkändes av Sveriges regering. Då gjordes en miljöbedömning mellan två stater. Nu har gasledningen större säkerhets- och energipolitiska effekter. Därför måste diskussionen tas till EU-nivå, kräver Kinberg Batra…

I Sverige har Nato-diskussionen kommit längre än i Finland och åtminstone borgarna längtar inte efter att få tillbaka värnpliktsarmén för en hel åldersgrupp.

– Jag tror inte att en återgång till vår barndoms värnplikt är ett svar på morgondagens säkerhetspolitiska utmaningar. Däremot behöver försvaret tillräckligt många och tillräckligt väl förberedda soldater och marinsoldater, säger Kinberg Batra innan hon skyndar mot Nato-landet Estlands huvudstad Tallinn. Läs artikel

Medvedev tog upp omstridd gasledning i Uleåborg, svenska.yle.fi

Under Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedevs och statsminister Juha Sipiläs träff i Uleåborg diskuterades bland annat den transarktiska datakabeln som Finland låtit göra en expertutredning om. Kabeln skulle gå från Japan och Kina genom Kolahalvön till Kirkenes i Norge, och därifrån vidare söderut genom finska Lappland.

– Man kan inte lämna Uleåborg utan att diskutera teletrafik, berättade Sipilä att han sagt till sin ryska kollega.

– Vi utforskar ländernas intresse för att delta i nästa skede, vi har fått ett positivt svar av Ryssland, sade Sipilä.

Medvedev sade under presskonferensen att datakabeln är ett intressant projekt.

…Medvedev tog under mötet upp Nord Stream 2–gasledningsprojektet. Ryssland vill bygga kabeln från Ryssland till Tyskland. Till exempel Polen motsätter sig det här. Sipilä påminde om att Finland fortfarande förhåller sig till gasledningen som ett kommersiellt projekt och betonar miljökonsekvenser.

– Vi har redan gått samma väg i genomförandet av Nord Stream 1. Vi framskrider nu på samma sätt. Jag är säker att den blir en lika stor framgång som Nord Stream 1, sade Medvedev på presskonferensen i Uleåborg.

Sipilä påminde om att statsrådet i Finland beviljat ett villkorligt undersökningstillstånd för Nord Stream 2.

Vid mötet kom man dessutom fram till en lösning för Finlandshuset i S:t Petersburg. Finland kommer att köpa huset, där bland annat Finlands institut i S:t Petersburg och den finska skolan verkar. Stiftelsen som äger huset har ekonomiska problem. Läs artikel

Hultqvist: ”Godkänn inte Krim som ryskt”, dn.se

Försvarsminister Peter Hultqvist varnar för att internationella krafter vill godkänna Rysslands annektering av Krim, vilket kan rubba världsordningen. För svensk del måste man vara förberedd på ”mörka scenarier” och Hultqvist understryker allvaret: ”Försvaret av Sverige är ingen hobbyverksamhet.”

Den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trump har berömt Rysslands president Vladimir Putin. Allt fler röster hörs för att i praktiken acceptera Putins annektering av Krim i Ukraina, är något som Peter Hultqvist (S) varnar för.

– USA är en världsmakt som påverkar situationen på andra kontinenter och i andra länder genom sina beslut och initiativ. Trump har ju under valrörelsen aviserat väsentliga förändringar när det gäller den amerikanska hållningen till Europa och Nato, säger Peter Hultqvist och fortsätter:

– När det gäller världsordningen är det väldigt viktigt att vi inte får någon acceptans i efterhand av den ryska annekteringen av Krim. Den är i strid med internationell lag och rätt, rubbar den europeiska säkerhetsordningen och ifrågasätter det internationella regelverket i Europa och världen.Läs artikel

Reflektioner från slutet av en galen vecka, Björn Jansson (S) regionstyrelsens ordförande, helagotland.se

Det har varit en galen vecka när jag skriver detta på torsdagkvällen. Har fått kommentera en mängd olika frågor och det kommer mer som jag kommenterat redan och kommer att få kommentera. Dessutom så finns det mycket jag vet som media gärna skulle vilja veta.

Tidsnog så kanske det blir så i en del fall. Nordstream 2 är det som givetvis upptagit mest tid och numera röner nationellt intresse. Att bli så flitigt citerad i riksdagen och så uppmärksammad av riksmedia händer inte många lokalpolitiker. Nu är jag inte ensam om detta utan min motsvarighet i Karlshamn har också ett medialt tryck på sig…

Jag har varit rysligt tydlig med att det kommunala ansvaret inte kan innebära att vi skall göra internationella eller säkerhetspolitiska bedömningar.

Det åligger regeringen. Vi kan dessutom inte ge oss in och säga nej till företag bara för att de kommer från länder som har tvivelaktiga ledare. Vad skall vi göra när väl Donald Trump satt igång? Sverige har många affärsförbindelser med ryska företag och ryska personer äger faktiskt fastig­heter i Sverige.

Vi ger oss in på en farlig väg om vi ­börjar sålla ut företag på grund av härkomst. Att borgerliga partier för­söker använda sig av detta för att göra livet surt för regeringen är väntat. Med deras krav om anslutning till Nato så blir deras agerande mer begripligt i denna affärsuppgörelse. Upplösningen ser ut att komma på tisdagkväll då jag skall till UD och träffa mina gamla SSU-kamrater från 70-talet Peter Hultqvist och Margot Wallström. Läs artikel

Sverige, vad döljer du för oss? svenska.yle.fi

Den finska öppenheten är större än den svenska när det gäller det dramatiska året 1991 då Sovjet kollapsade. Spotlight begärde ut lägesrapporterna från Utrikesdepartementet i Stockholm. Men delar av rapporterna är maskerade.

Gorbatjov till Koivisto: ”Vi har föreslagit skilsmässa men balterna vill inte godkänna reglerna”.
Sveriges ambassadör Knut Thyberg skriver en hemlig rapport till Stockholm om president Mauno Koivistos möte med sin sovjetiska kollega Michail Gorbatjov midsommaren 1991. Koivisto berättar i samma rapport att Estlands statsminister Edgar Savisaar sagt att ”vi sitter mellan två dörrar som båda är stängda.”…

Finland kom på ett slugt sätt att passivt erkänna Baltikums frigörelse från Sovjet 1991 – regeringen konstaterade att Finland aldrig de jure erkänt Sovjets ockupation av Baltikum 1940.

Så här telegraferar Thyberg till UD: ”Den snabba utvecklingen i den baltiska frågan, och i ett läge där det bara tycks vara fråga om dagar innan flertalet europeiska länder erkänner de baltiska staterna har det gällt att finna en formel som gör det möjligt för den finska ledningen att inte hamna på en alltför förödmjukande efterkälke. Därav den besynnerliga konstruktionen att Finland ju faktiskt redan erkänt dessa stater, en tes som i vart fall jag under mina närmare sju år i Finland aldrig hört knystas om.”…

En rad som eftervärlden härmed kan lägga till Mauno Koivistos samlade historiska aforismer:
”När Sverige förlorade Finland 1809 förlorade landet sina tänder. Sedan dess har Sverige varit en fredsälskande nation.” Läs artikel

Värnplikt kan minska försvarsförmågan, Sveriges Radio

På kort sikt skulle färre soldater och befäl vara beredda att rycka ut med kort varsel, om de används för att utbilda värnpliktiga, enligt Officersförbundet.

– Tittar man på armésidan skulle det definitivt bli färre förband som skulle vara gripbara direkt och ha den här höga beredskapen som vi byggt upp nu, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

I höstas föreslog en utredning att värnplikten skulle återinföras. Orsaken är att Försvarsmakten i snitt bara lyckats locka ungefär 2 500 personer per år till grundutbildningen och det räcker inte för att fylla försvaret med soldater och officerare. Med hjälp av plikt skulle i stället 4 000 utbildas per år från 2018. Men då behövs fler som lär upp soldaterna. I sociala medier har officerare uttryckt oro för att det kommer gå ut över dagens stående förband med anställda soldater och sjömän och de får alltså medhåll av Officersförbundet centralt.

Försvarsmakten ser inte lika allvarligt på problemet, utan tror 4 000 soldater till stor del ska kunna utbildas utan att stående förband påverkas –men en del personer kan ändå behöva plockas från de förbanden.

– Exakt i vilken omfattning enstaka gruppbefäl och liknande kommer involveras i utbildningen är lite svårt för mig att avgöra. Men vår egen plan säger att vi ska klara av 4 000, säger Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell. Läs artikel

Ny strid om försvaret drar i gång, sydsvenskan.se

Den politiska striden inför nästa försvarsbeslut och framtida försvarsanslag har redan börjat. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anklagar Allianspartierna för att försöka bjuda över varandra.

– Att nu dra i gång någon sorts auktion på vem som är bäst på att höja budet ger inte särskilt mycket, säger han.
Hultqvist anser att riksdagspartierna i stället borde fokusera på att komma överens om en ”steg för steg-ökning av den militära förmågan” i Sverige.
Centerledaren Annie Lööf satte fart på försvarsdebatten med sitt jultal. Andra Allianspartierna hakade snabbt på.
Lööf vill att regeringen kallar in den redan utlovade försvarsberedningen med samtliga partier så tidigt som möjligt nästa år. Syftet ska vara att nå en bred politisk överenskommelse om kraftigt höjda försvarsanslag under nästa försvarsbeslutsperiod 2021–2026.
– Rysslands aggressivitet ökar och är en opålitlig kraft i vårt närområde., säger Lööf.
Hon får stöd av en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, som nu utgår i sina analyser från att Ryssland kan ta initiativ till militärt våld. Tidigare var antagandet att Ryssland svarar på ett uppkommet hot med lite tid till förberedelse.
Centerledaren anser att ”ett första steg” för att bygga upp Sveriges försvar bör vara att se till att försvarsbudgeten hamnar på samma snitt som övriga nordiska länder. Det skulle innebära en höjning från en procent till 1,3 procent av BNP, vilket årligen motsvarar elva miljarder kronor.Läs artikel

Fortsatt svenskt deltagande i militära insatser i Irak och Afghanistan, riksdagen.se

Sverige ska även under 2017 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i norra Irak. Det föreslår ett enigt sammansatt utrikes- och försvarsutskott. Utskottet håller dock inte med regeringen om att det geografiska operationsområdet kan utvidgas. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger ja till att Sverige fortsatt deltar i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan.

…I regeringens förslag ingår också att den svenska styrkan ska kunna skickas till andra platser i Irak då hjälpbehovet finns över hela landet. Eftersom säkerhetsläget i Irak är mycket utmanande anser utskottet att regeringen måste specificera exakt var styrkorna ska skickas innan riksdagen kan godkänna förslaget. Utskottets förslag till riksdagsbeslut innebär därför att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hela mandatet för att det ska bli aktuellt att skicka svenska styrkor till en annan plats än norra Irak.

Utskottet säger alltså nej till att insatsens operationsområde breddas.

Utskottet tycker att regeringen ska utvärdera hur insatsen i norra Irak hittills fungerat. Utvärderingen ska sedan rapporteras in till riksdagen. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen…

Utskottet föreslår också ett tillkännagivande när det gäller insatsen i Afghanistan. Regeringen bör sätta upp tydliga nationella mål för insatsen för att sedan kunna utvärdera det svenska deltagandet. Om regeringen vill förlänga insatsen efter utgången av 2017 bör därför regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om mål för och utvärdering av insatsen. Utskottet föreslår att riksdagen riktar den uppmaningen till regeringen i ett tillkännagivande. Läs artikel

Ledare: Lööf landar på den säkra sidan, Södermanlands nyheter

I en tid där världsordningen byggd på starka samverkande demokratier efter Sovjetunionens fall har blivit mer oklar och oberäknelig, gäller det att ta det säkra före det osäkra. Att Centerpartiets Annie Lööf i sitt jultal ställde tydliga krav på nya resurser till Försvarsmakten ska ses i detta ljus. Mer resurser till försvaret är inget önskemål. Det är en nödvändighet…

Lööfs initiativ visar vägen: anslagsökningen till försvaret behöver bli större. I ett första steg ska det vara 11 miljarder per år från 2020, 1,3 procent av BNP – i paritet med övriga Norden, ett snitt som lär stiga framöver. Sett till faktiskt behov är detta i underkant, men ändå en början på en återhämtning. Partiet Liberalerna, som tidigare har ställt sig utanför försvarsuppgörelsen, liksom Kristdemokraterna och Moderaterna bör kunna bejaka den analysen. För Sveriges del är det värdefullt om också minoritetsregeringen svarar upp mot det som Centerledningen nu efterlyser. Även vi måste hålla gränsen. Läs ledaren

Vilken blir Finlands syn på våldsanvändning? Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt, hbl.fi

Presidentens och riksdagens ställning försvagas, försvarsministerns och försvarets ställning stärks och Finland lämnas med vaga och allomfattande regler rörande internationell våldsanvändning också på finsk mark. Så sammanfattar Sia Spiliopoulou Åkermark, forskningsledare vid Ålands fredsinstitut, de potentiella effekterna av ny lagstiftning som nu föreslås för riksdagen.

Riksdagen har nu framför sig två viktiga lagstiftningsprojekt. I en proposition (RP 72/2016) föreslås att det stiftas en lag om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd. I en annan proposition (RP 94/2016) föreslås ändringar i lagarna om försvarsmakten, territorialövervakningslagen och värnpliktslagen.

En målsättning, enligt motiveringarna, är att skapa en enhetlig och tydlig lagstiftning som styr beslutsförfarandet i frågor som rör lämnande av och begäran om internationellt bistånd. En annan önskan sägs vara att tydliggöra och stärka riksdagens medverkan i dessa situationer…

Propositionerna innebär vidare att regler om mottagande av internationellt bistånd införs också i lagen om försvarsmakten. Enligt förslaget är det i princip försvarsmakten – alltså inte presidenten, inte statsrådets allmänna sammanträde och inte riksdagen – som ska besluta om begäran om internationellt militärt bistånd ”om inte annat föreskrivs i lag”. Det föreslås här även att det är genom en förordning av statsrådet, det vill säga inte genom lag antagen i riksdagen, man ska reglera både Natostyrkors ställning i Finland liksom eventuella europeiska militära styrkors ställning…

Under ett kvarts sekel har vi sett en problematisk internationell våldsanvändning, ofta utan stöd i FN-stadgan och i folkrätten. Utvidgningen av begreppet ”självförsvar” skapar eller förvärrar konflikter runtom i världen och ger upphov till nya beroenden mellan små stater och starka ”beskyddare”. Läs artikel