Den politiska striden inför nästa försvarsbeslut och framtida försvarsanslag har redan börjat. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anklagar Allianspartierna för att försöka bjuda över varandra.
– Att nu dra i gång någon sorts auktion på vem som är bäst på att höja budet ger inte särskilt mycket, säger han.
Hultqvist anser att riksdagspartierna i stället borde fokusera på att komma överens om en ”steg för steg-ökning av den militära förmågan” i Sverige.
Centerledaren Annie Lööf satte fart på försvarsdebatten med sitt jultal. Andra Allianspartierna hakade snabbt på.
Lööf vill att regeringen kallar in den redan utlovade försvarsberedningen med samtliga partier så tidigt som möjligt nästa år. Syftet ska vara att nå en bred politisk överenskommelse om kraftigt höjda försvarsanslag under nästa försvarsbeslutsperiod 2021–2026.
– Rysslands aggressivitet ökar och är en opålitlig kraft i vårt närområde., säger Lööf.
Hon får stöd av en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, som nu utgår i sina analyser från att Ryssland kan ta initiativ till militärt våld. Tidigare var antagandet att Ryssland svarar på ett uppkommet hot med lite tid till förberedelse.
Centerledaren anser att ”ett första steg” för att bygga upp Sveriges försvar bör vara att se till att försvarsbudgeten hamnar på samma snitt som övriga nordiska länder. Det skulle innebära en höjning från en procent till 1,3 procent av BNP, vilket årligen motsvarar elva miljarder kronor.Läs artikel