Länkar

Ukrainian President Petro Poroshenko and NATO Secretary-General Jens Stoltenberg met in Kiev on Monday and discussed the prospect of Ukraine joining the alliance.

”Today we clearly stated that we would begin a discussion about a membership action plan and our proposals for such a discussion were accepted [by Stoltenberg] with pleasure,” Poroshenko told reporters while standing next to the NATO chief.

”We are also here to demonstrate NATO’s solidarity with Ukraine and our firm support for the sovereignty and territorial integrity of your country,” Stoltenberg told reporters…

But John Herbst, former US ambassador to Ukraine and current director of the Atlantic Council’s Eurasia Center, told Business Insider that ”2020 is an optimistic scenario.” Herbst said Ukraine probably wouldn’t be able to join for another 10 years or more because the European NATO members ”are anxious about provoking Moscow.”

In order to join NATO, Ukraine also cannot have any territorial disputes, which it does in Crimea and the Donbass, an eastern area of the country where Kiev has been battling Russian-backed separatists since 2014. Nevertheless, if Ukraine became a member, ”you can’t rule out additional aggression by Moscow,” Herbst said. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist anmäls till konstitutionsutskottet (KU) för sin handläggning av ärendet med den brittiska elitstyrkan Joint expeditionary force (Jef). Inte för att nyligen ha godkänt svenskt deltagande utan på grund av otillräcklig och ”i bästa fall motstridig” information i riksdagen och i media…

I sin anmälan till KU vill Asplund nu att utskottet granskar varför försvarsutskottet inte har ”fått någon information rörande den beredning som skett i ärendet, trots att Sveriges försvarssamarbeten är en central del i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik”.

I fallet med en brittiska elitstyrkan är det, enligt anmälan, särskilt angeläget att lämna korrekt information eftersom det svenska medlemskapet i Jef innebär ”ett substantiellt steg närmare centrala processer i Nato och därmed vara av stor vikt för riksdagen att ta del av”…

Jef-styrkan opererar också helt enligt Natos doktriner och standarder vilket även det gör Nato till en tänkbar uppdragsgivare. Samtidigt är det just detta som S-MP-regeringen vill distansera sig från. Läs artikel

Från Almedalen meddelade igår Moderaterna att de hotar att lämna försvarsöverenskommelsen om inte resultatet blir att Riksdagen redan i höstens budget skjuter till 2 mdr kr till försvarsbudgeten. Det kan till en början låta som ett ansenligt tillskott, men det finns några aspekter man bör ha i åtanke. För det första har ÖB enligt Dagens Nyheter meddelat att i grunden kommer Försvarsmakten att förlora förmåga om inte minst 6,5 miljarder kr tillförs till 2020 (Därutöver har DN också uppgifter om en hemlig begäran om ytterligare 9 mdr kr). Det är lätt att tro att alla ytterligare pengar utöver dagens försvarsanslag skulle betyda en ökning av förmågan, men så är inte fallet.

För det andra ska dessa pengar också sättas i perspektivet av begreppet ”basplattan” som myntades inför försvarsbeslutet 2015. I ett nytt grepp, sannolikt för att undkomma förhoppningar och diskussion om nya stora materielprojekt, anammade regeringen begreppet basplattan för att beskriva de grundläggande områden och materielsystem som behövde byggas upp efter att ha legat för fäfot sedan försvarsbeslutet 2004. Öppet handlar det om brist på lastbilar, uniformer, m.m. Som jag redan då påpekade så handlar basplattan om saker som gemene svensk redan förutsätter att försvaret redan har.

Här existerar fortsatt en pedagogisk utmaning av stora mått för ÖB och Försvarsmakten. Hur kan man förklara för allmänheten och politiker vilka belopp som måste läggas för att täta hålen i basplattan, utan att röja sekretessbelagd information och därmed vara en eventuell angripare behjälplig? Läs blogginlägg

Regeringen välkomnar uppföljningen av EU:s globala strategi vilken utgår från en bred syn på säkerhet. Regeringen stödjer aktivt det pågående arbetet för att stärka den gemensamma säkerhetsoch försvarspolitiken, med betoning på en ökad europeisk förmåga för civil och militär krishantering…

Nordkorea: Regeringen välkomnar diskussion vid FAC om situationen i Nordkorea och EU:s hållning i ljuset av det ökade spänningsläget. Nordkoreas kärnvapen- och robotprogram, som FN:s säkerhetsråd enhälligt har fördömt, utgör ett hot mot regional stabilitet och internationell fred och säkerhet…Utöver effektiv implementering av de sanktioner som har antagits av FN och EU, finns ett stort behov av förtroendeskapande åtgärder och dialog för att åstadkomma en varaktig lösning. EU har goda möjligheter att bidra till detta när förutsättningarna är de rätta, i enlighet med EU:s kritiska engagemangspolitik. Läs dokument

I andra sammanhang som till exempel i FN:s säkerhetsråd tar Sverige på sig en ledande roll i det konfliktförebyggande arbetet. Det är också ett inslag i bilden av vårt land som stärker vår trovärdighet internationellt. Därför är det ytterst allvarligt med regeringens minskade engagemang för forskning och konflikthantering när det gäller Antarktis. Det skriver åtta diplomater och forskare som är engagerade i olika frågor kring Antarktis…

För oss som följt det svenska politiska agerandet är det tydligt hur regeringarna sedan 2010 har ändrat prioritering från polarfrågor till Arktisfrågor, vilket inneburit att Antarktis blivit nedprioriterat. UD utser inte längre en polarambassadör med uppgift att bevaka Antarktis vilket innebär att Sverige retirerat till en passiv roll i samarbetet kring Antarktis. Detta sker i ett kritiskt läge med stora förändringar och där politiska vindar underblåser polarisering mellan länderna som deltar i samarbetet…

Antarktisforskningen är viktig och behöver en tydlig politisk och diplomatisk förankring. Regeringen måste åter utse en ambassadör med ansvar för Antarktis och se till svenskt deltagande i Antarktisfördraget och CCAMLR sker på högre nivå än idag och med mer resurser. Regeringens argumentation för förebyggande diplomati får inte bara vara retorik i Säkerhetsrådet. Den måste återspeglas också i politiken! Läs debattartikel

Dagens Industri bekräftade i helgen att Sverige regering vill ha den dyrare och sämre Patriot istället för SAMP/T Aster, som nytt medelräckviddigt luftvärn. Efter ett besök i Washington ska regeringen nu vilja köra över FMV, som är beredda att börja slutförhandla om SAMP/T.

I en gradert rapport slår forsvarssjefen fast at han ikke er i stand til å mobilisere Forsvaret i krise og krig. Beredskapen i Hæren, Heimevernet, Luftforsvaret og Cyberforsvaret får alle strykkarakter.

Det norske Forsvaret har ligget nede for telling i flere år. Til tross for at forsvarssjef Haakon Bruun-Hanssen fikk bevilget 49,1 milliarder kroner i 2016, var han ikke i stand til å få hoveddelen av Forsvarets soldater, materiell og systemer til å fungere. Ved utgangen av 2016 kunne bare deler av Forsvaret mobiliseres innenfor gitte varslingstider. Og det Forsvaret som kunne stables på beina, ville bare vært i stand til å kjempe i en kort periode. Det kommer fram i et gradert dokument Klassekampen har fått tilgang til, der Bruun-Hanssen gir følgende beskrivelse av Forsvarets operative evne:

«Forsvarssjefen vurderer Forsvarets operative evne til mindre god, på grensen mot ikke tilfredsstillende ved utgangen av 2016. Den samme vurderingen har vært gitt siden utgangen av 2014.»…

Beredskapen i Hæren, Luftforsvaret, Heimevernet, Cyberforsvaret, Forsvarets sanitet og Forsvarets logistikkorganisasjon vurderes å være «ikke tilfredsstillende». Dette er den dårligste av fire mulige karakterer. Forsvarets spesialstyrker er den eneste delen av Forsvaret som får karakteren «god». Läs artikel

Världen är i dag mer galen och ond än på länge. Liken staplas som sopor i Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, Jemen. Människor halshuggs och lemlästas. Dödandet och terrorn känner inte längre några gränser. Medelhavet har blivit en avstjälpningsplats för flyende människor. Kyrkor, moskéer och synagogor förvandlas till grushögar.

På avstånd har vi svenskar fått rapporter om det för oss i Sverige och Norden helt obegripliga. Vi frågar oss: Hur kan allt detta få hända? Man orkar inte ta del av illdåden och lidandet. Men att stänga av och att inte läsa betyder inte att det onda och hemska upphör.

Afghanistankriget är ett sorgligt kapitel. Det skulle bli ett fredens krig, sa man. Ett så kallat rättfärdigt och till och med ett av Gud godkänt krig. Afghanistankriget bekräftar att krig inte leder till fred. Tvärtom. Sexton års krig har slitit sönder det civila samhället. Det mesta har blivit sämre. Kvinnornas situation är mer katastrofal idag än före kriget. Det har blivit ett helvete, säger kvinnorna själva. Tiotusentals dödade afghaner, flera hundratusen sårade och miljoner på flykt. De allierades krig har stärkt terrorister och fundamentalister. Det var nog inte något som krigsivrarna – svenska eller amerikanska – tänkte sig eller drömde om. Men inga förhandlingar fördes innan kriget drogs igång…

Det var ett stort misstag av det socialdemokratiska partiet att välja krigets väg i stället för fredens och att därmed överge fredslinjen. Det tragiska beslutet togs av den socialdemokratiska partikongressen i november 2009. Det var två skäl som åberopades: Sverige skulle stå på USA:s sida i kampen mot terrorismen efter World Trade Center 2001. Och att världen skulle bli bättre och fredligare med ett västerländskt styrelseskick.

Jag och flera andra i de socialdemokratiska leden var starkt emot denna uppfattning. Vi stödde oss på Olof Palme: ”Man kan inte utifrån påtvinga en nation ett styrelseskick”, konstaterade han under Vietnamkriget. Han fortsatte: ”Det kan inte vara demokratins uppgift att sätta sig till förmyndare för andra folk”.

Kongressbeslutet från 2009 var ett brott mot en lång fin socialdemokratisk fredstradition. Under hela 1900-talet var svensk arbetarrörelse en stark röst för fred. Hjalmar Branting, Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj-Britt Theorin var dess uttolkare. Olof Palme kritiserade våld, krig och förtryck oavsett var det skedde i öst eller väst, nord eller syd. Läs artikel

Sverige har uppvaktats av både USA och Frankrike gällande en luftvärnsupphandling på 10 miljarder kronor. Nu har Frankrikes president med kort varsel bjudit in Stefan Löfven för att diskutera vapenaffären, skriver Dagens industri.  Affären får skarp kritik för att handla om politik – i stället för prestanda och ekonomi, uppger källor till tidningen.

10 miljarder kronor står på spel. Beloppet har i det tysta orsakat en politisk kamp mellan Frankrike och USA, skriver Dagens industri.  Målet är att med alla medel vinna missilaffären i Sverige.

– Det blir en märklig process när man inte kan hålla den ren. Det är för många kockar. Nu har det här förvandlats till en fråga – inte om teknik – utan om länderval. USA eller Europa, säger en källa med inblick i vapenaffären till Di…

Efter det har USA uppvaktat Sverige. I maj bjöds Peter Hultqvist till Washington för ett möte med den amerikanska försvarsministern James Mattis – och plötsligt tog landet ledningen i upphandlingen.

– Man var i princip klara med fransmännen, sedan drogs det i nödbromsen efter Washington. De som kör det här i FMV är väldigt upprörda, säger en av Di:s källor.

Philip Simon, presschef på Försvarsmakten, säger till tidningen att försvaret lämnat sina synpunkter och underlag till FMV, utan att vilja kommentera saken närmare. Nu har Frankrikes president Emmanuel Macron med kort varsel bjudit in Stefan Löfven på ett möte i slutet av juli. Enligt uppgifter till Di kommer Sveriges val av luftvärnssystem tas upp på mötet från fransk sida. Läs artikel

– Det er ingen tvil om at vi ikke har vært gode nok på beredskap i Norge. Det viser 22. juli-kommisjonen og riksrevisjonens rapport. Får vi regjeringsmakt etter valget, vil vi derfor sette ned en egen totalberedskapskommisjon, sier Senterpartiets leder Trygve Slagsvold Vedum (38)…

Den pensjonerte generalløytnanten og Sp-lederen er svært kritiske til den nye langtidsplanen for Forsvaret. Det regjeringen kaller en historisk satsning, vil svekke beredskapen, hevder Mood og Vedum.

– Langtidsplanen er i større grad svaret på utfordringer som for 10-15 år siden, enn svaret på utfordringene som vil komme om 10-15 år og langt fremover, sier Mood. Særlig kritisk er de til at Heimevernet skal kuttes med 7.000 soldater.

– Det ikke å ha en velfungerende landmakt, bestående av heimevern og Hær, vil på sikt svekke beredskapen, sier Vedum. Läs artikel

USA:s och Rysslands överenskommelse om eldupphör i södra Syrien är i själva verket en kompromiss som innebär att både Trump och Putin får igenom sina hjärtefrågor, enligt Mellanösternanalytikern Per Jönsson på Utrikespolitiska institutet…

Ledare från den 19 juni

I amerikansk utrikespolitik är det alltför ofta som nävrätt får gå före folkrätt. Det är som om traditionen från Vilda västern lever kvar där det gäller att skjuta först och fråga sen.
I går sköt amerikanskt stridsflyg ner ett syriskt bombplan över syriskt territorium. Det är ett flagrant brott mot folkrätten att genomföra krigshandlingar inom ett annat lands gränser. Syrien är folkrättsligt en legitim stat även om det inte är en västerländsk demokrati utan under decennier varit hårt styrd av familjen Assad.
USA motiverar sin flygattack med att det syriska flyget var på väg att angripa oppositionella styrkor som får USA:s stöd. Men att stötta de olika militära grupperingar som angriper regimen kommer bara att förlänga det syriska folkets lidande och gynna IS närvaro i området.
Från början till slut har det amerikanska agerandet i Syrien varit en katastrof.