”Antarktis har länge varit det bästa internationella exemplet på hur allvarliga suveränitetskonflikter kan undvikas genom förebyggande diplomati.” Sydsvenskan

I andra sammanhang som till exempel i FN:s säkerhetsråd tar Sverige på sig en ledande roll i det konfliktförebyggande arbetet. Det är också ett inslag i bilden av vårt land som stärker vår trovärdighet internationellt. Därför är det ytterst allvarligt med regeringens minskade engagemang för forskning och konflikthantering när det gäller Antarktis. Det skriver åtta diplomater och forskare som är engagerade i olika frågor kring Antarktis…

För oss som följt det svenska politiska agerandet är det tydligt hur regeringarna sedan 2010 har ändrat prioritering från polarfrågor till Arktisfrågor, vilket inneburit att Antarktis blivit nedprioriterat. UD utser inte längre en polarambassadör med uppgift att bevaka Antarktis vilket innebär att Sverige retirerat till en passiv roll i samarbetet kring Antarktis. Detta sker i ett kritiskt läge med stora förändringar och där politiska vindar underblåser polarisering mellan länderna som deltar i samarbetet…

Antarktisforskningen är viktig och behöver en tydlig politisk och diplomatisk förankring. Regeringen måste åter utse en ambassadör med ansvar för Antarktis och se till svenskt deltagande i Antarktisfördraget och CCAMLR sker på högre nivå än idag och med mer resurser. Regeringens argumentation för förebyggande diplomati får inte bara vara retorik i Säkerhetsrådet. Den måste återspeglas också i politiken! Läs debattartikel