Länkar

Utrikesminister Margot Wallström:

– Det är förstås roligt. Det är välförtjänt och det är på tiden. Det är en organisation som har arbetat hårt sedan 2007 utifrån en moralisk och humanitär synvinkel.

Tidigare utrikesministern Carl Bildt är dock inte lika positiv:

”Den norska Nobelkommittén går sin egen väg, men kärnenergiavtalet med Iran har uppnått något konkret och skulle ha förtjänat ett pris”, skriver han på Twitter. Läs artikel

Finland har samma mål men följer en annan väg, säger utrikesminister Timo Soini (Blå) om beslutet att stanna utanför FN:s avtal mot kärnvapen.

Soini påminner om att Finland förbundit sig att vara kärnvapenfritt genom att vara del av icke-spridningsavtalet.
I sig är det bra att arbeta för fred och en kärnvapenfri värld, sade utrikesministern om fredspristagaren ICAN. Läs artikel

…Ut­ri­kes­mi­nis­ter Mar­got Wall­ström (S) hade lite pro­blem. Själv­fal­let gra­tu­lerade hon ICAN till priset. Hon var med på FN-kon­fe­rensen när kärn­va­pen­för­budet for­mu­lerades. Sam­ti­digt på­går in­ten­siva för­hand­lingar i re­ger­ingen om Sve­ri­ge ska ra­ti­fi­cera det här av­talet, efter­som Nato är emot.
Visst har FN:s för­bud mot bio­lo­giska och ke­miska va­pen i stort sett varit fram­gångs­rika, även om Iraks Sad­dam Hussein och Sy­ri­ens Bashar al As­sad an­vänt kem­va­pen som ter­ror mot in­terna mot­stån­da­re. För­buden mot per­son­mi­nor och klus­ter­bomber har bi­dragit till att minska an­vändningen av des­sa grymma va­pen.
Kärn­va­pen om­fattas av an­dra kon­ven­tioner, främst icke­spri­dnings- och prov­stopps­av­talen, som båda stad­gar suc­ces­siv av­veckling. Vik­tigare än ett nytt för­bud är att få dem att fun­gera ef­fek­tivare.
Några som verk­li­gen gjort skill­nad re­dan är för­hand­la­rna bak­om av­talet med Iran om att stoppa kärn­va­pen­för­be­re­del­serna. De borde fått priset. Läs ledaren

Regjeringen har hele tida hevdet at de amerikanske soldatene i Norge bare er her midlertidig, ett år av gangen. Men i amerikanske forsvars­dokumenter legges det planer for flere år fram i tid.

– Prøveordningen innebærer at de amerikanske styrkene roterer, og det er ikke snakk om en fast base for amerikanske styrker i Norge eller etablering av en amerikansk base i Norge.

Det sa forsvarsminister Ine Eriksen Søreide (H) i oktober i fjor, da det ble klart at soldater fra det amerikanske marinekorpset skulle stasjoneres på Værnes. Det siste året har regjeringen konsekvent avvist at de amerikanske soldatene utgjør et brudd på norsk basepolitikk – seinest i juni i år, da regjeringen forlenget avtalen med amerikanerne til ut 2018…

I et annet dokument – en plansje datert 1. desember i fjor – viser marinekorpset til ulike planer for utbygging av baser i Norge. Deler av dokumentet er sladdet, men det kommer fram at amerikanerne planlegger å bygge fire ulike bygg for vedlikehold og lagring av drivstoff på Værnes (se bilde). Plansjen viser også at amerikanerne vil bygge en kaserne, et bygg for kommando- og kontrollsystemer, samt tre hangarer for henholdsvis kampflyene F-35, helikopteret MV-22 og transportflyet C-130. Disse byggene er lokalisert til et ukjent sted i Norge og skal settes opp i perioden fram mot 2021.

Norsk basepolitikk, eller den såkalte baseerklæringen, er opprinnelig et brev Gerhardsen-regjeringen sendte for å berolige Sovjetunionen da Norge ble med i Nato i 1949. Brevet er ingen kontrakt eller bindende avtale, men et løfte der det heter at «den norske regjering vil ikke tiltre noen overenskomst med andre stater som innebærer forpliktelser for Norge til å åpne baser for fremmede makters stridskrefter på norsk territorium så lenge Norge ikke er angrepet eller utsatt for trusler om angrep». Läs artikel

Den Norske Nobelkomite har bestemt at Nobels Fredspris for 2017 skal tildeles the International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN). Organisasjonen får prisen «for sitt arbeid med å påpeke de katastrofale humanitære konsekvensene av enhver bruk av atomvåpen og for sin banebrytende innsats for å få til et traktatfestet forbud mot slike våpen». Det skriver komiteen i sin pressemelding om tildelingen…

Nobelkomiteen skriver i sin begrunnelse at de er klar over at «et folkerettslig forbud ikke vil avskaffe et eneste atomvåpen». Men arbeidet til ICAN ses på som en begynnelse, er viktig for holdninger til atomvåpen, og kan være en oppfordring til atommaktene, mener Nobelkomiteen.

«Det er i år 71 år siden FNs Generalforsamling, i sin aller første resolusjon, tok til orde for atomnedrustning og en atomvåpenfri verden. Den Norske Nobelkomite vil med årets pris hylle ICAN for å ha gitt arbeidet for å nå dette målet en ny giv. Nobelkomiteen er klar over at et folkerettslig forbud i seg selv ikke vil avskaffe et eneste atomvåpen, og at verken de statene som allerede har atomvåpen eller deres nærmeste allierte, så langt støtter avtalen. Komiteen vil vektlegge at de neste skrittene mot en atomvåpenfri verden må involvere de atomvæpnede statene. Årets pris er derfor også en oppfordring til disse landene om å innlede seriøse forhandlinger med sikte på en skrittvis, balansert og nøye kontrollert avskaffelse av verdens nær 15.000 atomvåpen», skriver Nobelkomiteen på sin hjemmeside. Läs artikel

En amerikansk Chinook-helikopter lyfter med öronbedövande dån från Uppsala garnison. Med ombord är en informationssoldat från 52:a infopluton tillsammans med en specialist från Combat Camera.

Den ena fotograferar medan den andra antecknar, intervjuar och stödjer med rörlig bild. Det de producerar ska publiceras för att visa på att Sverige tar emot hjälp inom ramen för värdlandsavtalet. Så kan en vanlig dag för en informationssoldat vara. Under försvarsmaktsövning Aurora 17 fick soldater ur plutonen, som tillhör 11:e ledningsplatsbataljonen på Ledningsregementet, för första gången öva i befattningen som  rörlig informationsgrupp och producerade bland annat ett informationsblad som gick ut till hela den övande brigaden. Läs pressmeddelande

I akademiens arbete KV 21 finns olika bedömningar beträffande utnyttjandet av JAS 39 i framtidens försvarsmakt. Inom ramen för Kungl Krigsvetenskapsakademiens studie Krigsvetenskap i det 21:a århundradet(Kv 21), koncept 1, som efter en inledande analysomgång valts som grund för slutsatser beträffande hur Försvarsmakten bör utvecklas mot 2030, ingår tre divisioner av  JAS 39 E och tre divisioner av JAS39  C/D. I ett senare utkast ingår däremot endast JAS 39 E. Man har där ersatt 3 divisioner JAS 39 C/D med ca 20 stridsflygplan, d v s en division, JAS 39 E.  Frågan om vilket antal som skall anskaffas av JAS 39 E blir rimligen också en av de större frågorna att ta ställning till i det kommande försvarsbeslutet. Här efterlyser jag mera analys för att övertyg­ande visa att det i ett operativt helhetsperspektiv är lämpligt att byta de tre divisionerna JAS 39 C/D mot en division av versionen JAS E. Läs artikel

Amerikanske og allierte offiserer har bak lukkede dører i NATO gitt uttrykk for bekymring knyttet til den planlagte nedleggelsen av Andøya flystasjon. NATO-offiserer undrer seg også over Norges planlagte avhending av korvettene til Sjøforsvaret.

USA trykker knallhardt på. De ønsker selv å drive overvåking i nordområdene. De har jo selv vært på tokt i våre områder gjentatte ganger. USA har sagt at de er ikke happy med at Norge legger ned Andøya og satser på å ha bare EN base. Bare en base i nord blir altfor sårbart, sier en norsk offiser som tjenestegjør i NATO-systemet.

Ulike forsvarskilder understreker at USA offisielt, dvs utad, aldri vil forfekte noe syn på norske politiske beslutninger om basestruktur. Motforestillingene som er flagget i fagmilitære kretser er derfor ikke nødvendigvis noe uttrykk for en offisiell markering fra USAs side. Men samtidig er det ytterst sjelden at fagmilitære fremmer motforestillinger i NATO-systemet uten at offiserene har en eller annen form for ryggdekning, understrekes det. 

Tidligere stabssjef for Sjøforsvarsstaben, flaggkommandør (p) Jacob Børresen, bekrefter overfor Aldrimer.no at han er kjent med det amerikanske presset og de motforestillingene som er reist.

— Jeg kjenner til at det har vært et påtrykk fra amerikansk side, for å få omgjort beslutningen om å legge ned Andøya flystasjon, sier Børresen, som ikke ønsker å utdype dette nærmere. Läs artikel

Det försämrade omvärldsläget, inte minst i vår del av världen, kräver en ökad försvarsförmåga. Nu ska fortsatta steg tas för att långsiktigt stärka den svenska försvarsförmågan, inklusive Nato-medlemskap och höjda anslag till Försvarsmakten, men också totalförsvaret i stort. Hela Sverige ska kunna försvaras i alla de klimat- och väderförhållanden som finns i vårt land. Även totalförsvarets fortsatta utveckling är mycket viktig för Centerpartiet. Vår uppfattning är att krisberedskapen utgör en grund att stå på i planeringen för det civila försvaret, även om särlösningar kan behövas givet de särskilda behov som finns under höjd beredskap och krig.

Den nyligen påbörjade totalförsvarsplaneringen innebär ett ökat fokus på försörjningsfrågor på ett sätt som inte varit aktuellt under lång tid. För Centerpartiet är det viktigt att alla led i exempelvis försörjningskedjan ingår och beaktas när försörjningsförmågan utvecklas. Samverkan och avtal mellan offentliga aktörer och näringsliv behöver utvecklas, inte minst om lagerhållningen ska utökas. Individens ansvar för sin egen försörjning är likväl viktig och behöver tydliggöras. Förutom exempelvis livsmedelsförsörjningen, med ökad konkurrenskraft för svenskt jordbruk, så är Sveriges energiförsörjning är en annan sektor som kräver ett ökat beredskapstänk…

Det är viktigt med ett hela-landet-perspektiv när försvaret nu utvecklas och tillförs mer resurser. Hela landet ska försvaras även om geografiska prioriteringar kan behöva göras utifrån rådande hotbild. För Centerpartiet är det särskilt viktigt att säkerställa arméns krigsförband och deras förmåga. Förstärkningar görs för närvarande vad gäller broläggningsförmåga såväl som på hemvärnet och vinterförmågan i hela landet. Vi ser redan nu ökad närvaro i hela landet och att förmågan att hantera alla klimat som finns i vårt land stärks.  Det har Centerpartiet varit drivande till. Med vårt fokus på armén och att hela landet ska försvaras har det varit viktigt att de två armébrigaderna nu ska kunna agera samtidigt med godtagbar förmåga och att krigsdugligheten hos förband med lägst förmåga nu prioriteras. Läs motionen

Ryssland har börjat bryta mot det militära avspänningsavtalet Open Skies. Man begränsar nu flygningarna över Kaliningrad i en ytterligare skärpning av reglerna för den ryska exklaven i fd Königsberg. USA vidtar nu motåtgärder och begränsar ryska flygningar. Ryska försvarsministeriet utesluter enligt statliga Pravda nu inte krig med Nato.

Regeringen skjuter med god marginal upp analysen av konsekvenserna av ett svenskt undertecknande av FN-avtalet om kärnvapenstopp till efter valet nästa år. Först den 31 oktober 2018 ska utredaren, som väntas bli Lars-Erik Lundin vid fredsforskningsinstitutet Sipri, redovisa sina slutsatser…

SvD har tagit del av direktiven till den aviserade utredning som kommer att tillsättas av regeringen på förslag av utrikesminister Margot Wallström inom kort. Då blir det också offentligt vem som får uppdraget. Enligt vad SvD erfar är det hetaste namnet veterandiplomaten Lars-Erik Lundin, 69, tidigare verksam bland annat vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och numera knuten till det internationella fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm…

Enligt direktiven till den kommande utredningen är det nu nödvändigt att göra ”en grundlig analys av konventionens innebörd och konsekvenser”. En punkt är Sveriges ”bi- och multilaterala säkerhets- och försvarssamarbeten”. En annan är konsekvenserna för Sveriges materielsamarbete med andra länder på försvarsområdet. En tredje vilka förpliktelser Sverige har enligt EU-fördraget och andra internationella avtal som redan finns. Läs artikel