Sveriges försvarsförmåga i fokus på lunchen, landskronadirekt.com

Allan Widman sitter i riksdagen för Liberalerna. Han var gäst och föredragshållare vid dagens veckomöte hos Landskrona-Citadell Rotaryklubb. Ämnet var ”Sveriges försvarsförmåga”…

Liberalerna förespråkar kraftigt höjda försvarsanslag. Målet är att 2026 nå 2 % av BNP. Idag uppgår anslaget till 1 %.
– Vi är det landet i Europa som satsar minst på försvaret! Jag bortser då från Island som inte har något eget försvar. Försvarsmakten i Sverige kan inte ens laga mat till sig själva. Vi måste öka utbildningsinsatserna och vi måste utöka plikttjänstgöringen. Minst 5000 -7000 värnpliktiga behöver utbildas årligen framöver. Gotland, som är strategiskt viktigt, har sedan några år ett stridsvagnskompani, men det behövs ytterligare ett mekaniserat kompani på ön.

En annan fråga som berördes gällde Nato. Redan nu har Sverige ett partnerskap och vi har i stor utsträckning anpassat oss till Nato.

Allan Widman har gjort sig känd som förespråkare för fullständigt svenskt medlemskap i Nato.
– Sveriges försvarsförmåga räcker inte till med nuvarande satsningar! Men det är inte självklart att Sverige skulle få bli medlem i Nato. USA säger att Sverige kan bli medlem om det är i USA:s intresse. Vidare måste alla andra Nato-länder också godkänna medlemskapet. Läs artikel

6 000 mönstrar – var fjärde är tjej, sr.se

För första gången sedan mars 2010, inleddes det idag mönstring till försvaret, i Stockholm och i Kristianstad.

Sammanlagt 6.000 unga män och kvinnor födda 1999, tre av fyra är män, ska mönstra från och med dag till i april nästa år…

Inför den första mönstringen i Sverige på sju och ett halvt år har alla 94.000 ungdomar födda 1999 fått göra en självskattning på nätet där de själva  framhävt styrkor och svagheter, samt sagt om man vill göra lumpen eller ej. Bengt Forssten säger att 26.000, det vill säga mer än var fjärde, bedömdes duga för värnplikten. Men bara 6.000 har alltså kallats – och då var det den egna skattningen som avgjorde…

Totalt finns det 4 000 utbildningsplatser men de som mönstrar nu får konkurrera inte bara med varann utan också med en grupp frivilliga som är 19 år eller äldre. Det är alltså oklart exakt hur många av de som mönstrar som får göra den värnplikt som för dom flesta börjar i juni eller september nästa år, och som varar 9-11 månader. Läs artikel

USA på vei til indre Troms, Klassekampen

Amerikanske marinesoldater forbereder innrykk i indre Troms. US Marines beskriver Norge som «slagmarken i en potensiell framtidig konflikt» med Russland.

US Marines vil sende flere soldater til Norge. Amerikanerne omtaler Norge som en stadig viktigere del av sine planer, og ønsker å få på plass marinesoldater i indre Troms i løpet av 2018. Nyheten ble først meldt av Nordlys, som torsdag skrev at en styrke bestående av over 400 mann kan bli fast stasjonert på Setermoen i Troms. Klassekampen har fått disse opplysningene bekreftet av flere kilder i Forsvaret. Der beskrives planene som «en dårlig skjult statshemmelighet». Läs artikel

Norge er blitt viktigere for USA, aldrimer.no

Flaggkommandør (p) og forsvarsekspert Jacob Børresen understreker at den store amerikanske interessen for Norge trolig er et utslag av USAs egne ønsker i nordområdene.

– Tre statsråder, flere firestjernes generaler, kongressdelegasjoner… Er ikke det ganske uvanlig?

– Uvanlig og uvanlig. Det har alltid vært slik at i NATOs historie at USAs tilstedeværelse i i Norge og Norges  nærområde har vært betinget av amerikanske verdier og prioriteringer. Nå, når Russland igjen igjen er blitt en trussel, og det igjen er fokus på det nasjonale forsvaret, da kommer amerikanerne tilbake. Mitt prinsipielle syn er at det ikke primært er av hensyn til forsvaret av Norge, men av hensyn til amerikanske interesser og prioriteringer, sier Børresen til Aldrimer.no…

Torbjørn Bongo, forbundsleder i Norges Offisersforbund (NOF), synes det er påfallende at USA har sendt så mange toppolitikere og forsvarstopper til Norge. Han mener det er åpenbart at Norge og nordområdene er blitt viktigere. Så mange? Jeg hadde ikke tenkt på det på den måten. Men når du sier det, er det egentlig ikke så overraskende. Det føyer seg inn i det vi ser også i NATO-sammenheng. Det er «back to basics» og et økt fokus på nordområdene, sier Torbjørn Bongo.

Forbundslederen i Norges offisersforbund (NOF), tror ikke det er noen tilfeldighet at så mange USA-topper kommer til Norge i løpet av kort tid. Han peker på flere saker, som Andøya-nedleggingen, manglende norsk leveranse av maritim etterretning, amerikanske P-8-fly samme sted, og U.S. Marines på Værnes. Alle kan bidra til å trekke amerikansk personell hit. Samtidig har den russiske aktiviteten økt betydelig. Norge og nordområdene er blitt viktigere, uten at man nødvendigvis kan peke på en enkelt sak, mener Bongo.

– Dette bekrefter også et bilde der både Russland og nordområdene er blitt viktigere for amerikanerne. Trusselen har økt. Det synes jeg er en erkjennelse vi skal reflektere over, sier Bongo til Aldrimer.no. Läs artikel

Svenska plan övar på att försvara Finland, hbl.fi

Över 5 000 personer deltar i Flygvapnets övning Ruska 17 som inleds i dag. Sveriges flygvapen deltar också i övningen och det är första gången som svenska plan övar på att försvara Finland.

Finland ställer upp med ett trettiotal Hornet-jaktplan och 14 Hawk-övningsplan. Dessutom ingår transportplan och helikoptrar. Sverige deltar med åtta stycken Gripen-jaktplan och ett radarspanings- och ledningsflygplan, kallat Argus.

Finlands och Sveriges Flygvapen började delta i varandras övningar i fjol. Då deltog bägge ländernas plan i rollen av motståndare för varandra.

Också i den svenska Aurora 17-övningen som ordnades förra månaden deltog finländska Hornet-plan som en del av de försvarande enheterna. Ruska 17 avslutas på fredag. Läs artikel

The Myth of Russia´s Lowered Nuclear Threshold, css.ethz.ch

According to Kristin Ven Bruusgaard, concerns in the West that Russia is lowering its threshold for the use of nuclear weapons are misplaced. Nuclear weapons remain Russia’s most important deterrence asset. However, Ven Bruusgaard also points out that Russia’s conventional and non-military capability advances, and a more restrictive nuclear strategy, demonstrate that Russia is actually less likely to use nuclear weapons early in a conflict today than even 10 or 15 years ago.

As Russia’s Zapad 2017 strategic exercise finishes, Russia-watchers and nuclear hawks will be looking for evidence of Russia’s alleged “lowered nuclear threshold”. This lowered threshold has become a key concern in recent years for Western policymakers watching Russia’s active military signaling. The official way of expressing this concern is to say that nuclear-armed regional adversaries should not think they “can escalate their way out of failed conventional aggression.” That is, a regional adversary (such as Russia) will not get away with conventional aggression against U.S. allies (such as the Baltic countries) by threatening to use or using nuclear weapons. Läs artikel

 

Johanne Hildebrandt: Lagförslaget som hotar oberoende rapportering, svd.se

År 2010 följde jag under några månader en grupp svenska soldater i Afghanistan, ett unikt projekt eftersom jag inte hade några hämmande restriktioner utan kunde följa soldaterna ut på uppdrag, in i strider. Detta resulterade i boken ”Krigare”, den första ingående skildringen av vad svenska soldater egentligen gjorde på plats.

Men om den föreslagna lagändringen om utlandsspioneri som även omfattar journalister skulle klubbas igenom, lär det vara slut på sådana projekt. Det står klart efter att ha läst utredningens betänkande (SOU 2017:70) om förändringen av spionerilagen, som det varit märkligt tyst om. Man vill alltså kriminalisera att känsliga uppgifter som Sveriges internationella samarbeten om fred och säkerhet sprids. Gott så, nuvarande lagstiftning räcker inte till och när till och med en generaldirektör ger bort försvarshemligheter kan det sannerligen behövas en uppstramning när det gäller säkerheten…

Vad innebär det i praktiken? Att en reporter som följer svensk trupp i strid inte kan rapportera om en annan nation av misstag dödar civilbefolkning? Att det blir straffbart att avslöja detaljer om Sveriges samarbete med Nato eller valfritt land? Att det blir omöjligt att publicera hemliga uppgifter om korruption inom FN? Att en ansvarig utgivare kan åtalas om ett land drar sig ur förhandlingar på grund av att känsliga uppgifter publicerats? Läs artikel

Fredsprisen er en kritikk av Norge, Nato og atommaktene, dagbladet.no

Årets fredspris er et spark til de land som ikke vil undertegne FN-traktaten om forbud mot atomvåpen, blant dem Norge, mener ekspertene. Norge er et av flere NATO-land som ikke vil slutte opp om FN-traktaten om forbud mot atomvåpen, slik drøyt 50 land har gjort siden juli.

– Nobelkomiteen viser at den er dundrende uenig med Norge og andre land som ikke har undertegnet, sier PRIO-direktør Henrik Urdal til NTB.

– Denne prisen er selvsagt en pris som vil legge press på de stater som har valgt å stå utenfor FN-traktaten, sier han.

– Dette er en kritikk av atomlandene, NATO og også Norge, sier Nobelinstituttets tidligere direktør Geir Lundestad.

Seniorforsker Sverre Lodgaard ved Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) UPI mener atommaktene holder fast ved sitt arsenal fordi de tror at det har en militær og politisk nytteverdi. Läs artikel

Aurora har haft tydlig effekt på vår militära förmåga, svd.se

Regeringens linje är att steg för steg stärka det nationella försvaret genom breda överenskommelser. Aurora blir ett viktigt underlag i detta långsiktiga arbete, skriver Peter Hultqvist (S).

Den första försvarsmaktsövningen och den största nationella övningen på mer än 20 år – Aurora – är nu avslutad. Till skillnad från andra försvarsgrensvisa övningar så övades nu den samlade förmågan i svensk försvarsmakt genom deltagande från alla delar av Försvarsmakten. Redan nu kan vi konstatera att Aurora uppfattats som en tydlig svensk säkerhetspolitisk signal om att Sverige bidrar till stabiliteten i vår del av Europa, att övningen haft en tydlig effekt på svensk militär förmåga och att Sverige menar allvar med att förbereda för att ge och ta emot hjälp av andra länder i en krissituation. Dessutom innebar Aurora en mycket tydlig markering om att Sverige nu fokuserar på ökad förmåga i det nationella försvaret. Denna positionsförflyttning av försvarspolitiken är nu med önskvärd tydlighet manifesterad…

Under övningen har vi också kunnat notera att budskap spridits om att detta var en ”krigsövning”, hade ”eskalerande effekt” och var arrangerad av Nato. Detta är desinformation om övningen. Övningens scenario, som handlade om försvar av Sveriges suveränitet, stämmer överens med den självförsvarsrätt som är förankrad i FN-stadgan. Detta kan knappast anses som ”eskalerande”. Inbjudningarna till övningen kom från Sverige och Nato deltog inte ens i övningen. Däremot samverkade vi med länder vi normalt övar med och är partners till. Tyvärr fanns det även medier som använde sig av delar av denna retorik vilket är beklagligt. Läs artikel

Rysslands nye ambassadör varnar Finland för att gå med i Nato, hbl.fi

Ett finländskt Natomedlemskap skulle leda till motåtgärder från rysk sida, säger Rysslands nye ambassadör i Finland Pavel Kuznetsov i en intervju för tidningen Ilta-Sanomat.

– Varje land har suverän rätt att själv definiera sin nationella säkerhets- och försvarspolitiska linje. Jag tror dock att alla förstår att om Natos militära infrastruktur kommer närmare våra gränser tvingar det oss att tillgripa lämpliga motåtgärder, säger Pavel Kuznetsov.

Han säger ändå inte vilka motåtgärderna skulle vara.

Ambassadören menar att han har märkt att ett finländskt Nato-medlemskap inte har ett stort understöd i enkäter.

– Alla opinionsundersökningar visar att en majoritet av det finska folket anser att den militära alliansfrihetspolitik som Finlands ledning hittills har utövat inte bara stöder landets nationella intressen på bästa sätt utan också fortfarande är en betydande stabiliserande faktor vid Östersjön. Jag understöder det här synsättet, säger Kuznetsov till Ilta-Sanomat.Läs artikel

Bildt: Iranavtalet borde ha fått fredspriset istället, Aftonbladet

Utrikesminister Margot Wallström:

– Det är förstås roligt. Det är välförtjänt och det är på tiden. Det är en organisation som har arbetat hårt sedan 2007 utifrån en moralisk och humanitär synvinkel.

Tidigare utrikesministern Carl Bildt är dock inte lika positiv:

”Den norska Nobelkommittén går sin egen väg, men kärnenergiavtalet med Iran har uppnått något konkret och skulle ha förtjänat ett pris”, skriver han på Twitter. Läs artikel

Soini: Finland har samma mål men följer annan väg, vasabladet.fi

Finland har samma mål men följer en annan väg, säger utrikesminister Timo Soini (Blå) om beslutet att stanna utanför FN:s avtal mot kärnvapen.

Soini påminner om att Finland förbundit sig att vara kärnvapenfritt genom att vara del av icke-spridningsavtalet.
I sig är det bra att arbeta för fred och en kärnvapenfri värld, sade utrikesministern om fredspristagaren ICAN. Läs artikel