Länkar

Som EU-medlemsstater delar vi säkerhetsmiljö med NATO. EU och Nato möter också i allt högre grad framväxande utmaningar tillsammans.

I denna anda är det en ära att få välkomna Natos generalsekreterare och EU:s höga representant till Finland. Ert gemensamma besök ger en tydlig signal om ert engagemang för att motverka hoten tillsammans…

Hybridhot kräver bättre kunskap. Vi måste förstå våra utmanares mål och medel, på strategisk nivå. Vi måste identifiera våra sårbarheter och vi måste vara beredda och resilienta. Resiliens, eller förmågan att motstå och återhämta sig från påfrestningar, är av stor betydelse. Medborgarnas vilja att försvara sin nation är avgörande.

Men vi måste förhålla oss sansat till de hot vi står inför. Det händer också att hotet är mindre än vi tror. Ibland slås jag av panikstämningen i våra debatter om hotet från Ryssland.

Det är klart att vi måste ta Ryssland på stort allvar. Samtidigt måste vi emellertid vara noga med att inte blåsa upp hoten.

Ibland får man intrycket att vi själva utkämpar en del av informationskriget för dem som attackerar oss. Därför välkomnar jag det faktum att centret också kommer att bedriva forskning och hoppas att det kommer att bidra med väl avvägda inlägg i debatten. Läs talet

Efter muddringsarbeten i Gävle hamn kontrollerades resultatet med sjömätning genom ramning. På de platser där djupavvikelser från fastställt djup noterades gjordes undersökning med multibeam ekolod och dykare. Den 29 juni påbörjades undersökningen med multibeam ekolod och kl 1100 uppmättes ett kraftigt avvikande djup utanför den inre hamnbassängen. Avvikelsen hade formen av ett ca 13 m långt och ca 3 m brett lodeko. Dess högsta del låg 5 m under vattenytan. Ett mindre eko ca 1×1 m uppmättes på ekolodet 2.5 m väster om det större ekot. Dess översta del låg också ca 5 m under vattenytan. Se bilaga med fotokommentarer (4 st bilder) [1]…

Utifrån ekolodsbilderna och personalens utsagor är slutsatsen att en främmande undervattensfarkost har befunnit sig i Gävle hamn den 29 juni mellan kl 11-13.  Det djupa intrånget ända in i Gävle hamn omöjliggör också navigatoriska misstag. Händelsen bör därmed klassificeras som en grov avsiktlig kränkning…

Efter rapporteringen förväntade sig personalen i hamnen någon form av reaktion från försvaret men den uteblev. De enda som tidsmässigt skulle kunna ha gjort en insats är helikoptrar. Försvaret saknar sedan tio år operativa ubåtsjakthelikoptrar och vapen för dessa. Helikopterförbanden på Berga och Säve är nedlagda, kvar finns bara en enhet på Kallinge flygplats i Ronneby. Läs artikel

Robert Karjel har varit med om mycket inom Försvarsmakten. Den 51-årige stridspiloten och författaren anser att Sveriges nedrustning lett till att vi nu är ohälsosamt beroende av USA, vilket inte kommer ändras inom överskådlig tid…

I kölvattnet av Aurora 17 ger han sin syn på situationen som råder med allt större spänningar. Till att börja med sätter han saker i ett tidsmässigt perspektiv.

– Flera saker har skett. Efter kalla kriget har vi rustat ned, men sedan blev inte världen inte riktigt vad vi hoppades på. Där har vi i Sverige senfärdigt börjat reagera.

Har vi svenskar varit naiva?

– Det vore för enkelt att säga. Det är högst medvetet som det har valts att satsa på andra saker som befolkningen velat, utan att försäkra oss om att ha en plan på vad som händer om det inte blir riktigt som vi har tänkt oss…

Karjel menar inte att det primära hotet är att Ryssland ska invadera Gotland, snarare att Sverige befinner sig i en situation som leder till en ohälsosam beroendeställning.

– Vi har inte ett försvar som andra upplever trovärdigt, vilket leder till att man lätt blir utsatt för påtryckningar och inte själv väljer vad man vill göra. Nu har Sverige slutit sig så nära Nato, och inte minst USA, att man har avtalat med USA om att få försvarshjälp om det hettar till.

En försvarshjälp som bygger på USA:s goda vilja, vilket kommer påverka Sveriges agerande i andra frågor.

– Det finns ett FN-förslag om kärnvapenförbud som Sverige har varit drivande i, vilket ogillas av USA. Nu kan vi inte skriva under det FN-förslaget för då kommer vi inte ha några garantier från USA om vi behöver hjälp. Det kommer heta att ”det utreds” och så vidare, men vi kommer inte att skriva under, säger Robert Karjel och fortsätter:

– Vi har tidigare varit måna om att vara alliansfria, och att kunna vara vår egen röst i världen. Så är det inte längre, för vi står med byxorna nere utan ett trovärdigt försvar. Läs artikel

”Jokainen joka apua saa sitä joskus tajuu myös antaa”.

Så lyder refrängen på finska i en sång av Pave Maijanen, fritt översatt: Den som får hjälp, förstår också att själv hjälpa andra. Sångens namn är ”Pidä huolta”, alltså ”visa omsorg”. Sången har ett träffande budskap, som på ett välfunnet sätt beskriver det internationella, militära samarbetets syfte och innehåll. I synnerhet gäller detta det ökande militära samarbetet mellan Finland och Sverige, som har långa traditioner. Den politiska styrningen för det finsk-svenska samarbetet finner man i skriftlig form i den senaste försvarspolitiska redogörelsen; ”För fördjupandet av det bilaterala försvarssamarbetet ställs inga restriktioner på förhand”…

Samarbetet grundar sig inte på avtal och avtalsförbindelser. Goda vänner emellan är sådana avtal och förbindelser dessutom överflödiga. En gemensam värdegrund och historisk bakgrund samt likheten hos våra försvarslösningar skapar en naturlig grund för ett fortsatt, fördjupat samarbete. En svensk stridsvagn på finsk mark eller en finländsk vagn i Sverige är praktiska exempel på ett fungerande samarbete, som inte är riktat mot någon. Samarbetet tillför båda länders försvar ett betydande mervärde utan att för den skull glömma det nödvändiga i att, för att återvända till rubrikens budskap, visa omsorg om ett trovärdigt, nationellt försvar. Och det är bra att komma ihåg det finska ordspråket, nämligen: Ingenting får man också utan att man ber om det. Det vill vi ju naturligtvis inte. Läs artikel

En av Sveriges fremste eksperter på militær strategi støtter kritikken mot norske forsvarsvalg. Tomas Ries ved Försvarshögskolan mener norske forskere tar opp «meget alvorlige spørsmål» – og tror ikke Norge nødvendigvis kan regne med NATO-støtte når det gjelder…

I går kom det ramsalt kritikk fra forsker Tor Ivar Strømmen ved Sjøkrigsskolen. Han mener norsk forsvarsplanlegging er bygget på sviktende forutsetninger og at hele Forsvaret som en konsekvens er på ville veier.

Det mest sentrale poenget er kanskje at vår egen forsvarsevne er ytterst svak, og at vi ikke kan regne med NATO-hjelp: Enten er de små NATO-styrkene opptatt andre steder, eller så er det sannsynligvis meget vanskelig å få dem fram til Norge. I tillegg mener Strømmen at Norges beliggenhet og strategiske betydning systematisk undervurderes. Den norske offentligheten tror vi er en utkant – i virkeligheten kan vi raskt bli trukket inn i en konflikt, argumenterer orlogskaptein og forsker Strømmen…

Ries har også selv brukt tid på undersøke hva slags kapasitet den såkalte hurtigresponsstyrken (NRF) til NATO har. Riktig nok har han konsentrert seg om et scenario med Baltikum i sentrum. Men han kommer til samme konklusjon som de norske forskerne: At det er veldig sannsynlig at styrken ikke er stor nok, ikke greier å komme seg dit den skal, eller allerede er opptatt et annet sted…

Tomas Ries kommer dermed til den samme konklusjonen som sine norske kolleger: Et av de mest sentrale fundamenter innen norsk militær tenkning er basert på tvilsomme eller rett og slett gale premisser. Norge kan ikke nødvendigvis stole på NATO-hjelp i en konflikt. Läs artikel

Något som kanske inte framgått för alla är att ganska många soldater som tjänstgjort under Aurora 17 är totalförsvarspliktiga som genomgått repetitionsutbildning. Värnplikten lades vilande 2010 men redan 2014 återinfördes repetitionsutbildning av de totalförsvarspliktiga som var krigsplacerade i insatsförband (ett drygt halvår efter att jag föreslagit det på denna blogg).

Den huvudsakliga bristen med den nya personalförsörjningen med anställda soldater och sjömän var att förbanden hade för stora vakanser och därigenom inte kunde öva med komplett förband. Luckorna fylldes med pliktpersonal och genom att dessa kan kallas in till repetitionsutbildning blir det möjligt att säkerställa att all krigsplacerad personal har relevant utbildning samtidigt som hela förbandet övas. Nu under Aurora 17 har ett antal förband övat med pliktpersonal vilket beskrivits på Försvarsmaktens hemsidor:..

Jag hoppas, och tror, att alla inom Försvarsmakten ser fördelarna med att kunna öva krigsförband och inte bara enskilda soldater och det känns som att man nu börjar återupptäcka fördelarna med värnplikten. Idag ryckte 200 pliktsoldater ut från Amfibieregementet och deras utryckningsmarsch sändes live på Amfibieregementets facebook. Riktigt bra att man på det här sättet visar sin uppskattning av pliktsoldaterna och vårdar totalförsvarsplikten som institution! Läs artikel

Frågan om allmän värnplikt var en het fråga på Centerpartiets stämma på fredagen. Framför allt Centerungdomarna och centerstudenterna debatterade mot en allmän värnplikt…

Centerungdomarna förlorade den här frågan. Partiet enades kring sin internationella agenda med blanda annat höjda försvarsanslag och fler lagliga vägar för migration. Läs artikel

Försvarsmakten medverkade i Sveriges försvarsmakt huvudkrigsövning Aurora 17 med övningstrupper från armén, marinen och flygvapnet. I manövern deltog från Sverige omkring 19 000 soldater och andra myndigheter, samt trupper från Finland, Litauen Norge, Polen, Frankrike, Danmark, Estland och Förenta Staterna. Manövern avslutas på fredag 29.9.2017…

– Aurora 17 var ett utmärkt mått på att finnarnas och svenskarnas utbildning och förmåga vilar på en god grund. Tillämpandet av de grundläggande metoderna för strid lyckades i krävande förhållanden. Dessutom fick vi under bara några dagar en gemensam stridtrupp utbildad, som klarar av att genomföra gemensamma operationer, betonar Huhtamella. Läs pressmeddelande

Han har nettopp gått til stormangrep på den rådende militærstrategiske tenkningen. Men orlogskaptein og forsker Tor Ivar Strømmen står på sitt – og inviterer til debatt.

Det er et oppsiktsvekkende forskningsdokument han har publisert. Konklusjonene slår strengt tatt beina under mye av norsk forsvarspolitikk de siste tjue årene – i hvert fall hvis analysen er riktig.

Kort oppsummert: Tor Ivar Strømmen tror at norske styrker i en konflikt kan bli eliminert før de rekker å yte motstand. Årsaken er at norsk militær strategi har enorme huller og hviler på feilaktige antagelser. Ett eksempel er troen på at NATO kommer til unnsetning. Slett ikke sikkert, mener forskeren. I denne forskningsartikkelen kan du lese det Strømmen har skrevet i Sjøkrigsskolens fagtidsskrift Necesse.

…Me må vidare få vekk fatalismen i vår militære planlegging. Det er etter mitt syn ei myte at me ikkje kan gjere det meste på eigenhand, og det er ei myte at dette vil koste svært store deler av BNP.

Me bør også aktivt søke fleire bein å stå på enn berre NATO. Forpliktande bilaterale avtaler med andre med samsvarande interesser vil vere avgjerande i framtida dersom ikkje NATO raskt blir revitalisert. Läs artikel

Fredsskadad är ett alltmer populärt modeord i dagens konservativa debatt. Fredsskadad – värre än krigsskadad, verkar det som.

Men hur kan man vara ”fredsskadad”? Jo, så här ligger det till. I den tyvärr alltmer högerorienterade kulturtidskriften Axess (nr 6/2017) menar konservativa Katarina Tracz att 200 år av fred har gjort Sverige okunnigt i fråga om krig och fred.

”Om vi vill ha fred så måste vi förbereda oss för fred”, skrev ministrarna Margot Wallström och Peter Hultqvist i DN i somras (19/6). Men för Katarina Tracz är detta ett utslag av svensk naivitet. Hoppas man på fred ska man förbereda sig på krig, anser hon. Denna gamla romerska tanke ligger bakom sekler av förödande krig.

Fredsskadade – det är de som är kritiska till storövningen Aurora 17, enligt Svenska Dagbladets ledarskribent Erik Thyselius (12/9) liksom Dagens Nyheters mest militante ledarskribent Erik Helmerson (redan 21/4). Läs krönikan

Was the recent Russian and Belarussian Zapad-2017 military exercise really preparation for a major conflict as some neighbors feared? DW spoke with Thomas Möller, a Swedish army observer who was there.

Thomas Möller: In accordance with the Vienna document (2011 OSCE agreement aimed at strengthening trust in security area – Ed) seven countries were invited on voluntary basis from the Belarus side to observe the Belarus part of the exercise. There were two of us from each country. We were in Belarus from September 16-21 observing the exercises.

Where exactly did you go and what did you see?

Upon arrival on the Saturday, we had an initial briefing from the Belarus escort team. On Sunday we were transported to Ruzhanski poligon, which is a training area. We observed Belarus and Russian aircraft and helicopters bombing different targets for a couple of hours. We had the opportunity to ask questions all the time and – this goes for all the observation days – all our questions were answered in an open and transparent manner. On Monday we were transported to the Osipovichski poligon, which is an artillery training area, where we watched land forces training, live firing with artillery, tanks and APCs, supported by aircraft.

One of the critical points was the number of soldiers. Some estimated that the actual number was almost 100,000. What were your impressions?

You can always discuss the numbers of soldiers. The Vienna document is mainly about land forces. What the Belarus verification agency reported – 12,700 Russian and Belarus soldiers – is a correct number I think… From an observer’s point of view I would say it is impossible to tell if it was 12,700 or 13,061. I believe the Belarus agency…

The scenario for the Belarus part of the exercise is like any other exercise. A small part of Belarus was marked out as a fictive country. Belarus and Russia stopped the attack from this ”country”. They met the attack, stopped it and made a counter attack. I would not say that they were enacting a battle between two major highly-equipped countries…

Was it a preparation for a big war as some in the West and neighboring countries feared and were concerned about?

This is normal military business as we do in all countries with armed forces. This is not training for attacking anyone. You meet the enemy, you stop the enemy, you defeat the enemy with a counter attack. We are doing the same thing in Sweden.

Lieutenant Colonel Thomas Moeller from the Swedish Armed Forces observed the joint Russian and Belarus military exercise in Belarus in September 2017. In the past, he has observed military exercises in Finland, Estonia, Spain and Poland. Läs artikel