Länkar

Tirsdag ettermiddag møtte statsminister Erna Solberg (H) Russlands president Vladimir Putin for bilaterale samtaler. Samtidig seilte de russiske krigsskipene Pyotr Velikiy og Marshal Ustinov langs kysten av Norge for å opprette et skytefelt nordvest for Lofoten.

Torsdag gjennomførte krigsskipene en kombinert skyteøvelse i Norskehavet sammen anti-ubåtflyene Tu-142, bombeflyene Tu-22M, jagerflyene MiG-31 BM, samt Ka-27 helikoptre fra Pyotr Velikiy.

Forsvaret sier at den russiske øvelsen ikke bryter med noen formelle regler, men understreker at aktiviteten er svært uvanlig. De ser et endret mønster etter fjorårets gigantiske Nato-øvelse i Norge. […]

Oberstløytnant Tormod Heier mener Norge ikke lenger klarer å være herre i eget hus, og at resultatet er at vi havner i en skvis mellom USA og Russland. Han trekker også fram at det amerikanske hangar­skipet Harry Truman seilte utenfor kysten av Norge i fjor høst, og viser til at russerne nå markerer tilstedeværelse i det samme området.

– Under den kalde krigen klarte vi å være synlige og vise tilstedeværelse selv, men nå har vi fått en vedvarende stormaktsrivalisering utenfor vår egen stuedør, sier han. Forskeren fra Forsvarets høgskole beskriver et sikkerhetspolitisk dilemma der Norge blir stadig mer avhengig av USA.

– Når norske myndigheter ikke lenger har evne til å selv sørge for en troverdig og vedvarende synlighet i disse områdene, så har det oppstått et vakuum. Det fylles i dag av USA. Da får vi en situasjon der Russland blir nervøse, som gjør at Norge blir nervøse, som gjør at vi inviterer flere amerikanere inn, som igjen fører til at russerne blir mer nervøse. Paradokset er at alle parter får mindre – ikke mer sikkerhet, sier Heier. Läs artikel

[…] Regjeringens metode har flere problematiske sider. Det legges ikke opp til noen debatt om Norges grunnleggende sikkerhetsbehov, selv om alle faginstanser peker på at et skjerpet og mer komplekst trusselbilde nå må regnes som en normaltilstand. I stedet er det mest sannsynlig at regjeringen vil videreføre det som kan kalles Solberg-doktrinen: Bruk av militær avskrekking overfor Russland, uthuling av basepolitikken, bl.a. ved stående amerikanske styrker i Norge og sterkere integrering i USAs stormaktsspill. På kort sikt kan et sterkere amerikansk nærvær gi mer sikkerhet, og det dekker i noen grad også over de store manglene i det norske forsvaret.

Svakheten ved denne strategien er at Russland i økende grad kan se på Norge som et springbrett for amerikanske operasjoner. Det innebærer et oppbrudd fra den tradisjonelle norske politikken som forener fasthet og beroligelse. Oberstløytnant Tormod Heier er en av offiserene som er kritiske til regjeringens politikk. Han beskriver kjernespørsmålet slik: «Hvordan kan et lite allianseavhengig land med felles grense til Russland oppnå så mye sikkerhet som mulig gjennom NATO-medlemskapet – uten samtidig å fremprovosere russiske mottiltak i egne nærområder?»

Et nærliggendesvar på det er at Norge må påta seg et vesentlig større ansvar for sin egen sikkerhet, et grep som også øker den nasjonale handlefriheten. Det vil innebære en bedre kapasitet til å håndtere krisesituasjoner selv, men også at evnen til alliert samarbeid styrkes. Läs artikel

Forsvarsforsker Tormod Heier mener den politiske eliten ikke har lært av bombingen av Libya for åtte år siden. I går la Stortingets utenriks- og forsvarskomité fram sin innstilling om evalueringen av krigen. Flertallet har ingen innvendinger mot forsvarsminister Ine Eriksen Søreides oppsummering om at operasjonen ble gjennomført på en god måte. […]

Heier mener en viktig lærdom derfor er dette:

– Vi må få mer kunnskap om stormaktenes underliggende motiver når de ønsker å gå til krig, og om dette er forenlig med norske interesser eller ikke, sier han.

Libya-krigen er en del av et trist mønster der Norge og USA «taper flere kriger enn de vinner», mener Heier. Han sier at erfaringen fra Afghanistan og Libya er at man ikke klarer å omsette militære seire til stabilitet og sikkerhet for befolkningen. Forskeren tror norsk sikkerhet vel så mye kan sikres med «mykere» metoder.

– Så lenge krigene vi deltar i oftest ender opp med regimeendring, maktvakuum og påfølgende statsbygging, ligger Norges fortrinn neppe i jagerfly og fotsoldater. Der Norge kan utgjøre en forskjell, ligger i oppgavespekteret mellom diplomati, etterretning, spesialstyrkeoperasjoner og humanitært arbeid. Slike oppgaver vil gi Norge vel så god sikkerhetspolitisk uttelling som det å bidra med militære midler. Läs artikel

Läs också kommentar till den norska utredningen om deltagandet i Libyenkriget.

Regeringen beslutade den 11 april att ge Försvarsmakten i uppdrag att förbereda ett svenskt deltagande i en EU-stridsgrupp ledd av Tyskland som ska stå i beredskap under andra halvåret 2020.

[…] Presidenten fruktar en negativ utveckling där världen kan rullas 60 år tillbaka. I början av 1960-talet var det kalla kriget en okontrollerad kapprustning mellan supermakterna USA och Sovjet. Efter Kuba-krisen 1962, som sånär ledde till kärnvapenkrig, så slöts en rad avtal om nedrustning och säkerhet. Det skedde stegvis fram till 1990. Niinistö kallar denna epok ”det kontrollerade kalla kriget”.

Den utvecklingen bröts definitivt genom Rysslands annektering av Krim 2014 och ryssarnas krigföring i Ukraina som pågått i fem år. Nu har kärnvapenavtalet INF mellan USA och Ryssland sagts upp.

– Om vi nu förlorar avtalen så är vi tillbaka i det okontrollerade kalla kriget med all rustning och kärnvapen. Vi har numera förlorat mycket av dialogen – särskilt mellan Ryssland och Förenta staterna. Utvecklingen har varit snabb, och till det värre. Att gå tillbaka till 1960-talet är inte bra, varnar presidenten.

Själv för han en aktiv dialog med grannen i öster, Vladimir Putin. De två träffas en eller två gånger per år och talas oftare vid per telefon.  […]

Finland behöll sitt territoriella försvar och har i dag en försvarsmakt som kan mobilisera femfalt fler soldater än Sverige (280.000 mot Sveriges 50.000).. Men Niinistö vill inte recensera Sveriges försvar utan väljer att påpeka att Finland kan mobilisera fler soldater än Tyskland (Finland har en befolkning på 5,5 miljoner och Tyskland 80 miljoner).

– Att människor gjort sin värnplikt betyder att någonting har stannat kvar mellan öronen, säger presidenten med en av sina favoritformuleringar. Det stärker också nationen inför nya okända hot:

– Andan är viktigast: att man vill, förstår och är redo att försvara sitt land.   Läs intervjun

Den russiske Nordflåtens flaggskip, slagkrysseren «Peter den Store», og missilkrysseren «Marshal Ustinov» seilte onsdag helt sør til internasjonalt farvann vest av Trøndelagskysten. Den operative forsvarsledelsen hadde i over to timer onsdag ikke kontroll på de russiske fartøyenes nøyaktige posisjon.

Årsaken var at et norsk kystvaktfartøy måtte vende nesen nordover, etter å ha fulgt de to russiske krigsskipene sørover langs kysten, før den norske fregatten KNM Roald Amundsen rakk fram til havområdene vest for Trøndelagskysten for å overta stafettpinnen.

Et norsk Jet Falcon DA-20 har gjennomført minst ett operativt tokt for å følge med på de russiske marinebevegelsene de siste to dagene, mens det ikke skal ha vært mulig å mobilisere crew til å bemanne noen av Luftforsvarets maritime P-3 Orion patruljefly (MPA).

Årsaken er at mange av MPA-mannskapene fra 333 Skvadron på Andøya flystasjon for tiden befinner seg på den britiske flybasen RAF Lossiemouth i Skottland, der de deltar på en NATO-øvelse. Läs artikel

[…] I och med ändringen av värnpliktslagen har det blivit lättare att höja försvarsberedskapen. Lagen om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd har stärkt vår beredskap för beslutsfattande i säkerhetssamarbetet. Förutsättningarna att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism har förbättrats.Den nationella säkerheten beaktas nu på ett mer grundläggande sätt både i fråga om dubbel nationalitet och i fråga om ägande och utnyttjande av fastigheter. Lagarna om civil och militär underrättelseverksamhet som fortfarande väntar på att bli stadfästa ger myndigheterna betydligt bättre beredskap för förebyggande åtgärder.

Jag vill framföra er ett varmt tack för detta arbete. Samtidigt vill jag påminna om att vi inte gått hela vägen ut. Även under den kommande valperioden behöver vår lagstiftning uppdateras så att den motsvarar realiteterna i omvärlden.

Och det är just realiteter det är fråga om. Det skulle vara betydligt trevligare att kunna förlita sig på att inget hotar oss. Med allt det goda som vårt samhälle står för kräver beslutsamt försvar. Här spelar riksdagen en ytterst viktig roll. Läs talet

Baltops 2019 genomförs mellan 9-21 juni 2019 i södra Östersjön. Det är en årligen återkommande internationell övning som genomfördes första gången 1972. Den är en marin övning som även innefattar flyg och amfibietrupper från 18 nationer. Årets övning involverar knappt 12.000 personer, 44 örlogsfartyg och över 40 stridsflyg och helikoptrar. Under övningen kommer deltagarna bland annat att genomföra flera amfibieoperationer samt träna exempelvis luftförsvar, minröjning och ubåtsjakt. Baltops 2019 leds och planeras av chefen för den amerikanska andra flottan (U.S. 2nd Fleet). Övningen kommer att genomföras i södra Östersjön och längs kusten utanför Tyskland, Polen, Lettland, Litauen, Sverige och Danmark.

Det svenska deltagandet varierar från år till år men utgörs 2019 av en ubåt och två korvetter av Visbyklass. De två Visbykorvetterna HMS Karlstad och HMS Nyköping deltar som en del av snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (Jef). Läs pressmeddelande

Skärgården runt Stockholm är stor och på sina ställen djup och erbjuder därför en tacksam miljö för undervattensfarkoster att försvinna i. Därför är det oerhört viktigt att träna på att följa undervattensverksamhet just i den miljön. Men hur övar man på det? Ett sätt att simulera mindre farkoster är att ett ytfartyg bogserar ett undervattensmål som sonaroperatörerna ombord på fartyg sedan får försöka upptäcka och följa med sonaren. HMS Furusund är ett av fartygen som fick utföra uppdraget. Läs pressmeddelande

Nu har det första enskilda mötet mellan statsminister Stefan Löfven (S) och Rysslands president Vladimir Putin till slut ägt rum.

Även om inga direkta lösningar kom fram på de många låsningarna mellan länderna tycker Löfven ändå att det var viktigt.

– Det är det enda sättet att förstå varandra, att försöka förstå varandra. Det är klart att det ger ett mervärde om Rysslands president och Sveriges statsminister träffas och pratar direkt med varandra, säger han till TT efter mötet i S:t Petersburg i samband med kongressen Internationellt arktiskt forum.[…]

Efter mötet sade Löfven att frågan om Ukraina hade kommit upp och att han tydligt klargjort att Sverige alltid kommer att kritisera fall av brott mot internationell rätt.

– Ett sådant är Ukraina, och folkrättsbrotten där.

– Det var ett bra möte med raka besked, fortsätter Löfven.

Löfven lyfte Sveriges så kallade tvåspårspolitik där regeringen klargjort att den vill ha utbyte med Moskva men också tänker fortsätta påminna om sin och EU:s kritik mot det ryska militära samt säkerhets- och utrikespolitiska uppträdandet.

– Det är väl så viktigt att ge uttryck för det, såväl som när det finns områden där vi har likartade ståndpunkter, säger Löfven. Läs artikel

Det er ikke Forsvaret alene som skal forsvare Norge. Det er det norske folk som skal forsvare landet vårt. […]

Forsvaret har endret seg betydelig over flere tiår. Ny teknologi, økt profesjonalisering og vektlegging av kvalitet har vært drivere i denne utviklingen. Forsvaret har, og vil snart få, kapabiliteter som er noe av det beste NATO disponerer. F-35, nye undervannsbåtåter og en mekanisert brigade i en NATO-allianse har en avskrekkende effekt. Den avskrekkende effekten blir forsterket av at Norge har et heimevern og et landsråd som utgjør et nettverk av nasjonal motstandskraft hvis Norge igjen skulle bli truet. Ved en mobilisering av hele det nettverket Heimevernet og organisasjonene i landsrådet utgjør, vil Norge bli “ei hengemyr” av forsvarsvilje enhver okkupant burde holdt seg langt unna.[…]

Heimevernet og organisasjonene som utgjør rådsstrukturen i Heimevernet, sikrer at enhver som ønsker å utfordre norsk suverenitet, ikke bare møter Forsvaret, men faktisk hele Norge. Verneplikten er helt sentral i denne forsvarsviljen. Verneplikten knytter Norges militærmakt, vårt sivilsamfunn og våre makthavere sammen i en treenighet som gjør oss som nasjon sterk hvis farer truer. Verneplikten sikrer at mange norske unge kvinner og menn er trent i maktanvendelse og har forståelse for beredskap, samtidig som de er en del av oss alle. For å sikre at Norge fortsatt er best mulig rustet mot det uforutsette, burde enda flere av våre unge kvinner og menn avtjene en form for førstegangstjeneste. […]

Fred og frihet skal vi ikke ta for gitt. Norge som nasjon er avhengig av at hele befolkningen mobiliserer hvis det kreves. Med verneplikten i bunn, et landsdekkende heimevern med landsrådet i ryggen og et balansert forsvar har vi, sammen med våre allierte, et svært godt utgangspunkt for å forsvare alt vi har og alt vi er. Det er ikke Forsvaret alene som skal forsvare Norge, det er det norske folk som skal forsvare landet vårt. Aldri mer 9. april. Läs artikel