Länkar

Den siste tiden har vi sett flere eksempler på den spente militære situasjonen i nord. Amerikanske og britiske styrker har gjennomført flere operasjoner utenfor Norskekysten. Noe russerne har reagert på, både med ord og handling.

Om en måned skal Stortinget vedta en ny langtidsplan for Forsvaret. I den forbindelse har politikere fra Nord-Norge for første gang gått sammen om et felles dokument, der de presenterer sine krav til den militære satsingen i Norge. […]

Politikerne i Nord-Norge mener en økt satsing på Forsvaret har flere fordeler: Det vil gjøre Norge rustet til å kunne ta vare på seg selv. I tillegg mener de et mer solid forsvar vil bidra til økt stabilitet i nordområdene.

– Vi søker et bedre forhold til våre naboer i øst. Vi mener det vil styrke stabiliteten og forutsigbarheten dersom vi styrker vårt eget forsvar, og slipper å lene oss for mye på våre allierte, sier Aina Borch i Porsanger kommune. Läs artikel

Tre FN-soldater som färdades i en konvoj dödades av en vägbomb tidigt på söndagen i Aguelhok i Kidalregionen inordöstra Mali. Ytterligare fyra skadades allvarligt, enligt ett uttalande från FN:s fredsbevarande uppdrag i Mali, Minusma.

I uttalandet från Minusma nämns inget om vilken nationalitet det är på de döda och skadade, men enligt nyhetsbyrån AFP rör sig om en fredsstyrka med tchadier som befann sig i området på ett rutinuppdrag.

Minusma omfattar 13 000 man. Sverige bidrar med ett underrättelseförband och officerare som tjänstgör i olika staber. Minusma finns på plats för att motverka våldet som orsakas av väpnade grupper i landets norra och centrala delar, bland dem grupper med kopplingar till IS och al-Qaida.

Försvarsmakten i Sverige hade på söndagskvällen inga uppgifter om att några svenskar skulle ha dödats eller skadats i attacken. Läs artikel

Sahel-regionen präglas av långvarig osäkerhet, men den rådande humanitära katastrofen var inte oväntad, den var snarare förutbestämd. Bakomliggande orsaker som interkulturella motsättningar och osäkerhet kring matförsörjning till följd av klimatförändringar har länge bidragit till flera mångfacetterade konflikter. Sahel utgör ett tragiskt exempel på hur brist på agerande på tidiga varningssignaler leder till eskalerande konflikter och humanitära katastrofer. […]

Torka till följd av klimatkriser har förstärkt konflikter om knappa resurser. Området har till följd av detta länge präglats av matbrist och instabil livsmedelssäkerhet. Dessa bakomliggande orsaker till de kontinuerliga konflikterna i Sahelregionen intensifieras nu. Sedan torkan år 2012 som ledde till en utbredd hungersnöd i regionen beräknas fortfarande mer än 33 miljoner människor i Sahel sakna en pålitlig matförsörjning. FN uppskattar att cirka 80% av Sahels jordbruksmark är förstörd. Nederbörden i regionen är oberäknelig, och temperaturen i regionen stiger ca 1,5 gånger snabbare än det globala genomsnittet, vilket vidare undergräver livsmedelsproduktionen. Bristen på mat förvärras ytterligare av en kontinuerlig befolkningstillväxt. Regionens våldsamma konflikter har blivit gränsöverskridande eftersom de nationella gränserna är porösa och i stort sett obevakade. Detta gynnar vapen- och droghandeln och utnyttjas av väpnade grupper och kriminella närverk. Dessutom har de olika väpnande grupperna som etablerat fotfästen i västra Sahel blomstrat till följd av svaga statliga myndigheter. Komplexa och överlappande kriser gör det svårt för regionala regeringar och internationella aktörer att reagera effektivt mot våldet. Trots vissa framsteg till följd av internationella och regionala insatser i Sahel växer det väpnande våldet stadigt. Läs artikel

SVs leder Audun Lysbakken frykter at Norge bidrar til å øke spenningen mellom USA og Russland.

Arbeidet har vært et tosidig samarbeid mellom det amerikanske og norske forsvarsdepartementet, som har pågått i all hemmelighet i fem år.

På norsk side har våpenprodusenten Nammo og Forsvarets Forskningstinstitutt deltatt. Den amerikanske parten har vært Naval Air Warfare Center Division i China Lake. Målet har vært å utvikle et våpen kalt THOR-ER med en topphastighet seks ganger lydens hastighet. Nammo er i følge selskapet et av få i Nato-land som er i stand til å utvikle, teste og produsere avanserte rakettmotorer for militære formål.

– Spesielt innen ramjetmotorer av denne typen er vi blant de ledende i den vestlige verden, sier konsernsjef Morten Brandtzæg. […]

Professor Tormod Heier, som er oberstløytnant og forsker ved Forsvarets høgskole, mener at samarbeidet bidrar til å senke terskelen for bruk av konvensjonelle og kjernefysiske våpen.

– Når hastigheten og rekkevidde av de hypersoniske missilene øker, blant annet ved hjelp av norsk teknologi, så reduseres samtidig den strategiske varslingstiden for så vel Russland som for USA. Dermed senkes også terskelen for å gjennomføre forkjøpsangrep eller andre forebyggende tiltak på begge sider, sier Heier. Läs artikel

[…] Norske myndigheter har innen rammen av EØS, WTO samt andre institusjoner og mekanismer, i mange år operert etter «just in time»-prinsippet. Det innebærer at det nasjonalt ses som unødig økonomisk belastende å sitte med lagre. Vi handler det vi trenger, når vi trenger det. At næringslivet opererer etter dette prinsippet er ikke overraskende, og i en verden som ikke utsettes for større kriser eller konflikter fungerer dette godt. Verre er det at prinsippet, sammen med innføringen av markedsmekanismer i styringen av det offentlige (intern fakturering, anbudsrutiner og New Public Management), systematisk har bygget ned beredskapen, i tillegg til å gi ønsket omstilling.

Når en større krise treffer oss, vender nasjoner seg innad for å sikre sin egen befolkning – velgerne. EU havner på sidelinjen, med liten handlekraft, mens NATO som normalt leter etter en rolle. Uavhengig av politisk ståsted kan vi nok raskt enes om at hverken FN, EU, NATO eller WTO utviser inspirerende og nytenkende lederskap.[…]

Disse forholdene argumenterer overbevisende for at nasjonal beredskap burde ha høy politisk prioritet og kontinuerlig oppmerksomhet. Svært mange utredninger og anbefalinger har pekt på nødvendigheten av å styrke beredskapen. Vi konstaterer at ikke mye er gjort, selv om det er godt kjent at det kommer flere kriser, og at noen vil bli større. Manglende vilje til å prioritere og svak evne til å samordne gjør altså at vi ikke er godt nok forberedt.

I en grundig tverrfaglig evaluering må vi vurdere behovet for en nasjonal sikkerhetsstrategi og hvorvidt beredskaps- og krisehåndterings-prinsippene ansvar, likhet, nærhet og samvirke er modne for revisjon. Läs artikel

The Head of the Hellenic National Defence General Staff (HNDS), General Konstantinos Floros, warned of the consequences of the continuous Turkish provocation in the Aegean Sea and its violation of the arms embargo on Libya.

In an online conference with NATO officials, Floros noted that the recent escalation of the migrant crisis in the Mediterranean sea was due to Ankara attempting to pressure Europe. He claimed that continued violations of Greek airspace risked a military reaction from Greece.

Floros called on NATO to deter further Turkish breaches in Greece, as well as bringing an end to the supply of foreign fighters and violations of the UN arms embargo on Libya. Läs artikel

The Iraqi government has granted Nato permission to stay in the country and continue its training mission, said the alliance’s Secretary General, Jens Stoltenberg.

Mr Stoltenberg confirmed the organisation’s continued roll in Iraq as member nations’ defence ministers met in Brussels.

“The government of Iraq has confirmed to us their desire for a continuation of the Nato training, advising and capacity-building activities for the Iraqi armed forces,” he said. “We will only stay in Iraq as long as we are welcome.”

The permission is a reversal by the Iraqi government, which had demanded all foreign troops be removed from its territory after the killing of Iranian general Qassem Suleimani near Baghdad in January.[…]

Under the initiative, those training Iraqi troops as part of the global coalition against ISIS will effectively come under the Nato banner. The alliance has not provided details about how many of its troops might be added to the advisory mission. But Mr Stoltenberg is expected to make further announcements after the Nato ministerial meeting on Friday if the mission is approved. Officials have said that “a couple of hundred” troops would change roles.

The first step would be to expand the training to three more bases in central Iraq. Läs artikel

Baltops 20 genomförs 7-19 juni i Östersjön och har som syfte att demonstrera interoperabilitet både inom NATO samt mellan NATO och partnerländer. Övningen omfattar luftförsvar, ubåtsjakt, ytstrid, minröjning, ubåtsoperationer och amfibieoperationer. BALTOPS genomförs årligen sedan 1972 av US NAVY inom ramen ”in the spirit of Partnership for Peace”. 2020 års övning kommer genomföras i södra och sydöstra Östersjön och på strandnära landövningsområden i Estland, och Polen.

BALTOPS-20 involverar omkring 9,000 personer (varav cirka 100 från Sverige), drygt 50 örlogsfartyg och 80 stridsflyg och helikoptrar. Sverige deltar med en korvett av Visby-klass och en ubåt. Övriga nationer och organisationer som deltar är Belgien, Canada, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA och NATO. Totalt deltar 16 nationer, 14 NATO-medlemmar och två partnerland (Sverige och Finland).

Försvarsmaktens deltagande syftar främst till att fortsatt utveckla interoperabiliteten samt ytterligare integrera marinens bidrag av deltagande VISBY-korvetter i NATO snabbinsatsstyrka (NRF) och U.K Joint Expeditionary Force (JEF). Det svenska deltagandet varierar från år till år men utgörs 2020 av en ubåt och en korvett av Visbyklass. Totalt deltar ungeför 100 personer från svenska Försvarsmakten i övningen. Läs pressmeddelande

– För Sverige, med vår långa kust, är förmågan att förhindra en angripare att landstiga, en nyckelförmåga. Vi har med förband ur marinen och flygvapnet genomfört gemensam sjömålsstrid med sjömålsrobot 15, säger ställföreträdande insatschef generalmajor Urban Molin, som ledde beredskapskontrollen.

Bekämpningen skedde gemensamt av marinen och flygvapnet, samordnat i tid och rum från land, till sjöss och från luften mot mål ute till havs.

– Att samordnat skjuta från tre olika typer av plattformar, korvetter, tung kustrobotenhet och stridsflyg, mot ett gemensamt sjömål på långa avstånd är komplext och därför krävs övning, säger Urban Molin. Läs pressmeddelande

Det är helt naturligt i det nuvarande läget att ifrågasätta flygförsvarets anskaffning för att ersätta Hornet-planen (HBL 8.5). Men om Finland skulle avstå från köpet eller betydligt förskjuta det skulle det innebära stora säkerhetspolitiska och finansiella risker. Den viktigaste frågan lyder: kommer det säkerhetspolitiska läget ändras på grund av coronapandemin. Svaret är nej. Det militära hotet kan även bli större om till exempel det västliga försvarssamarbetet minskar.

Alliansfriheten behöver ett självständigt försvar, som måste vara trovärdigt, det vill säga relativt starkt. Den linjen drogs under mina regeringar 1985-2003, då försvaret omorganiserades till dess nuvarande format med beredskapsförband.

Flyget behövs inte bara för luftförsvar. Hornet fungerar både i jakt- och attackroller, faktiskt som ett väsentligt element i arméns förmåga att avvärja ett strategiskt anfall med alla försvarsgrenar. Flygplansanskaffningen handlar alltså om ett stort vapensystem. Finansiellt har staten redan nu satsat mycket. En pålitlig kund kan få fördelar i form av egen produktion, samarbete kring forskning och utveckling och så vidare. Så var vänliga och lek inte med vår säkerhetspolitik, vars trovärdighet har byggts upp med noggrant arbete under flera decennier. Läs artikel

I en samtale med USAs ambassadør i Oslo sa en stortingsrepresentant fra Arbeiderpartiet i 1960: «We desperately want American leadership; we do not want to be told what to do, but we want the United States to follow policies we can support» (Foreign Relations of the United States, 1958-60, bd. 7: 693). Samtalen må ha skjedd før 1. mai. Da ble representantens ønskedrøm bokstavelig talt «skutt ned». En alvorlig krise i Norges forhold til Sovjetunionen oppsto da et amerikansk spionfly ble skutt ned over sovjetisk territorium, og det viste seg at flyet var på vei til Bodø flyplass. Norske myndigheter kjente ikke til ordningen med slike mellomlandinger, med unntak av en engere krets som hadde holdt selv statsministeren utenfor.

60 år senere sier Arbeiderpartiets leder Jonas Gahr Støre: «Kravene om kloke veivalg i utenriks- og sikkerhetspolitikken skjerpes» (kronikk i Aftenposten 1. mai). Hans refleksjoner rundt hvordan kriser generelt og koronakrisen nå spesielt forsterker allerede pågående utviklingstrekk er riktige og kanskje en innvarsling av skritt for å komme ut av et nasjonalt sikkerhetspolitisk dilemma. Støre peker på den tiltagende rivaliseringen mellom stormaktene som koronapandemien har forsterket. Pandemiens utbrudd og utbredelse viser at USA, som tidligere gjerne tok en lederrolle når miljøkatastrofer og pandemier rammet, nå trekker seg tilbake fra internasjonal solidaritet og samarbeid. Läs artikel