Länkar

[…] Ska Sverige tillåta kärnvapen och baser på svenskt territorium som Natomedlemmar?

”Det kommer inte behövas. Jag tycker vi ska göra precis som i Danmark och Norge, gå in i Nato utan förbehåll men sen förklara att vi behöver inte ha några i fredstid.” […]

Också det svenska Natomedlemskapet dröjer. Ulf Kristerssons resa till Ankara häromveckan skulle ta Sverige ett steg närmare in i försvarsalliansen. Men han kan inte svara på när det kan ske.

– Frågan ligger just nu hos Turkiet och det har jag respekt för. Vi visar genom avtalet med Finland att vi tar de frågor de tog upp med oss på stort allvar och att vi också tar Turkiets säkerhet på stort allvar.

Vad är det som behöver falla på plats i förhandlingarna?

– Ärligt talat är det inte förhandlingar, det ska man vara noga med. Det är en överenskommelse där Sverige och Finland lovar att göra ett antal saker och det håller vi på med.

Ulf Kristersson menar att Sverige i ”allt väsentligt” uppfyllt kraven. En viktig pusselbit, enligt statsministern, är förra veckans grundlagsändring som ska ge polis och Säkerhetspolis verktyg att jaga terrorister som är farliga för både Sverige och för andra länder. Den nya lagen kriminaliserar deltagande i en terrororganisation.

– Den ligger till grund för hela den terrorlagstiftning som vi lägger fram i februari och som träder i kraft under våren. Det pratar jag i detalj med Turkiet om. Sen är det vapenexportfrågorna och den svenska synen på terrorbekämpning, inklusive att vi nu är med i Natos antiterrorbekämpningsarbete. Allt det tycker jag att Erdogan bekräftade när jag satt med honom i Ankara för ett par veckor sedan, utan att tolka honom för långt. […]

Turkiet har anfallit kurdiska mål i norra Syrien och Irak. Vad är din reaktion?

– När Sverige vill agera så är det bra om vi kan agera tillsammans med andra EU-medlemmar gentemot andra länder som inte är medlemmar. Då blir rösten starkare. Det arbetet pågår. Sen kan man konstatera att Turkiet till skillnad från Sverige är hårt utsatt för olika terrorangrepp. Det ursäktar ingenting om det skett illegitima saker. Vi har inga begränsningar i vad vi får tycka och tänka om detta.

Efter Turkiets offensiv mot nordöstra Syrien 2019 ställde sig både utrikesutskottet och EU-nämnden bakom regeringens förslag om ett EU-vapenembargo mot Turkiet. Läs artikel

Tidningsutgivarna (TU) har getts tillfälle att yttra sig över rubricerad promemoria och får anföra följande.
Sammanfattning
• TU avstyrker promemorians förslag.
• TU anser att ett begrepp som ”fara för Sveriges säkerhet” är alltför
otydligt och riskerar att framkalla ”självcensur”
• TU anser att frågan om lämpligheten av att det allmänna, på de i promemorian angivna grunderna, alls ska kunna besluta om en indragning av sändningstillstånd bör göras till föremål för en förnyad, grundläggande – och vidgad – beredning.
TU:s synpunkter
I promemorian föreslås en ny grund för återkallelse av sändningstillstånd
med hänsyn till ”fara för Sveriges säkerhet” för den som sänder tv, sökbar
text-tv, eller ljudradio med tillstånd från Myndigheten för press, radio
och tv (MPRT). Läs TUs remissvar

Ifølge Pål Jonson, Sveriges nye forsvarsminister fra regjeringspartiet Moderaterna, er det naturlig å samarbeide betydelig tettere med det norske og det finske forsvaret når Sverige og Finland blir medlem i Nato.

– Som fremtidig medlem i Nato vil Sverige ta et større ansvar for sikkerheten oppe i nord. Mange mener at Arktis og Østersjøområdet er ett felles militærgeografisk område. Vi vil gjøre hva vi kan for å bidra til sikkerheten i nordområdene, sier Pål Jonson til VG. […]

– Det er et viktig og relevant innspill. Evnen til alliert mottak vil påvirke fremtidig planlegging av det svenske forsvaret, sier Jonson.

Basen som er planlagt like utenfor Kiruna, ligger 170 kilometer fra Narvik. Byene er forbundet med både vei og jernbane, og det norske forsvaret har lenge brukt Ofotfjorden som en hovedåre for mottak av soldater og utstyr fra andre Nato-land.

Det er denne aksen som det svenske forsvaret nå ønsker å henge seg på.

Utgangspunktet er en nedlagt militær flyplass i Kalixfors, bare en mil utenfor Kiruna, som det svenske forsvaret har brukt som skytefelt de siste årene. Der ønsker den svenske forsvarssjefen å bygge en logistikkbase for å understøtte alliert mottak via Narvik. Läs artikel

Kommentarer från Ålands fredsinstitut till regeringens utkast till proposition om godkännande av nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. […]

Finlands Utrikesminister Pekka Haavisto har även skrivit brev till Ålands lantråd Veronica Thörnroos efter förhandlingarna i Bryssel, där han bl.a. konstaterar att inga invändningar framfördes under förhandlingarna med anledning av Ålands folkrättsliga ställning. Där liksom i information som delgivits offentligt (bl.a. Tidningen Åland 06.07.2022) framgår att under Nato-förhandlingarna redogjorde utrikesminister Haavisto muntligt för Ålands internationella status. Därav framkom att inga invändningar har gjorts av Nato-ambassadörerna eller av andra Nato-företrädare. Utrikesministerns anförande och ambassadörernas underskrifter finns arkiverade i Natos arkiv, men är intressant och beklagligt nog inte offentliga.
Det är nödvändigt att denna bakgrund ingår i propositionen då den beskriver den multilaterala hanteringen av Ålands ställning inklusive gentemot Nato och dess medlemsstater och inte enbart i relation till stater som är parter i de olika avtalen specifikt om Åland. […]

I relation till båda dessa avsnitt är det nödvändigt att även nämna den långa rad av folkrättsliga avtal och bekräftelser rörande Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område (däribland 1856 års avtal, 1947 års fredsavtal, 1992 års överenskommelse med Ryska federationen, Ålandsprotokollet i samband med EU-anslutningen) samt att explicit lägga till en hänvisning till Ålands sedvanerättsligt grundade folkrättsliga ställning. Läs uttalandet

Exercise FLOTEX 22 kicks off this week with navy activities all along Norway’s coastline, from Agder in the south to Troms inside the Arctic Circle.

Two of Norway’s frigates, the “KNM Fridtjof Nansen” and the “KNM Roald Amundsen”, participate together with four corvettes, a coast guard ship and a mine hunter. The Danish frigate “HDMS Vædderen” will sail alongside the Norwegian ships.

In the air, the exercise is supported by both Norwegian and German maritime patrol aircraft, as well as Norwegian F-35 fighter jets. The core area of training will be in the Ofoten area, including Vestfjorden and Andfjorden, where live shootings will take place from November 28, the Armed Forces informs.

“It is important for us to carry out the exercise, although the security situation is changed this year,” said Head of the Norwegian Navy, Commander Trond Gimmingsrud.

Russia’s Northern Fleet has since February had several larger exercises in the north, including north of Norway’s mainland in the Norwegian and Barents Seas. Läs artikel

Google-översatt

Finland blir äldre, men tills vidare orsakar det inga problem för försvarsmakten.

Det finns tillräckligt många värnpliktiga för armén eftersom åldersgrupperna av unga för närvarande är tillräckligt stora och vändpunkten kommer först i mitten av 2030-talet.

”Det ligger flera år framåt, under vilka den manliga åldersgruppen som kommer in i kallelseåldern kommer att växa. Det kommer att börja minska efter cirka sju år och de kommer att vara i tjänsteåldern i mitten av 2030-talet”, säger försvarsmaktens befälhavare, general Timo Kivinen , i en intervju med MT.

Ja, de unga som går med i armén är hittills mestadels män. Kivinen anser att det är viktigt att kvinnor kan delta i militärtjänsten som frivilliga. Läs artikel

[…] Finnmark er et særdeles krevende operasjonsområde, med svært liten infrastruktur, store avstander og krevende klima. Erfaringene fra Ukraina har vist at russiske luftbårne og amfibiestyrker er svært sårbare, bl.a. basert på den feilslåtte landsettingen nord for Kyiv og fraværet av bruk av amfibiestyrker i Svartehavet. Norge er en industriell stormakt på luftvern og sjømålsmissiler, noe vi kan utnytte i nord for å redusere den russiske handlefriheten langs kysten og i luften. Norsk og alliert luft- og sjømakt er også svært overlegen russiske luft og maritime styrker, noe som vil gjøre omfattende maritime og luftoperasjoner fra russisk side hasardiøs. Dette kan medføre at et russisk angrep i hovedsak vil måtte komme over land. Det vil være en svært strabasiøs operasjon, hvor norske styrker vil kunne utnytte det krevende lendet til egen fordel. Bare fra grensepasseringen ved Storskog til Tana Bru er det ca. 145 km langs en sårbar veiakse, uten gode alternativer på norsk jord.

Videre vestover er det to veiakser, i sør langs Tanaelva og den finske grensen mot Karasjok eller over Ifjordfjellet mot Lakselv. Førstnevnte er 180 km lang og følger grenseelva Tana, mens Ifjordfjellet er svært eksponert med høyfjell og ofte vinterstengte veier. Begge disse aksene gir svært liten mulighet til å gruppere større avdelinger, noe som gir liten mulighet for Russland å utnytte eventuell styrkeoverlegenhet. Samtidig, som vi har sett fra Ukraina, er russisk logistikk i all hovedsak avhengig av veier. Områdene utenfor veiaksene er relativt åpne, men spesielt om sommeren er det svært krevende å forflytte selv lette terrengkjøretøyer utenfor etablerte kjøreløyper. Dette gir et betydelig fortrinn for lokalkjente styrker, noe vi selvfølgelig trener på i fredstid. Her kommer den unike kombinasjonen av lettere styrker, territorielle styrker og ikke minst mekaniserte styrker som dagens planer skal realisere, til sine fulle rett. Ikke overraskende, tyder realitetene fra Ukraina på at fleksible styrker med systembredde er rett oppskrift. Läs artikel

Standing NATO Maritime Group One (SNMG1) recently conducted maritime operations at sea and port visits with NATO partner nations Finland and Sweden to improve interoperability and understanding between maritime forces. SNMG1’s flagship Royal Netherlands Navy HNLMS Tromp, Norwegian Navy HNoMS Maud, and Royal Danish Navy HDMS Esbern Snare conducted a port visit in Finland’s capital city, Helsinki, Nov. 4-7. While ashore, Commander, SNMG1 Royal Netherlands Navy Commodore Jeanette Morang met with the Mayor of Helsinki, Mr. Juhana Vartiainen furthering relations with the nation. Following the port visit, SNMG1 conducted training and exercises at sea with Finnish and Swedish navies.

Commodore Morang said, “Finland has been a longstanding NATO partner and their accession to NATO will make the Alliance stronger. Cooperation and integration with Finland is a force multiplier in an area of strategic importance. The visit of our NATO Task Group to Helsinki and our training with the Finnish armed forces will add to this process.” Läs artikel

Efter Turkiets blodiga flyganfall i Syrien vädjar kurdiska SDF till USA och Ryssland om hjälp. Och stormakterna manar alla parter till lugn. Men Turkiet signalerar en förestående markoffensiv.

– Med Guds hjälp ska vi göra oss av med allihop, säger president Erdogan om motståndarna. […]

USA har kommenterat utvecklingen, men relativt lågmält.

”Vi manar till deeskalering i Syrien för att skydda civila liv och stödja det gemensamma målet att besegra IS”, säger UD-talesmannen Ned Price i en kommuniké.

USA stöder sedan länge kurdiska grupper i kriget mot extremislamisterna i IS med flera våldsrörelser. Problemet är att de målen nu krockar med Turkiets oro för kurdiska uppror som sträcker sig in i det egna landet.

– Vi förstår och respekterar Turkiets oro angående den egna säkerheten. Men vi tycker att alla parter ska avstå från åtgärder som kan leda till allvarlig destabilisering av situationen, säger Dmitrij Peskov, talesperson för den ryska statsledningen. Enligt Aleksandr Lavrentiev, Rysslands särskilda sändebud i de långdragna förhandlingarna om fred i Syrien, jobbar man hårt för att få Turkiet att avstå från en markoffensiv. Läs artikel

Vi kanske behöver fundera på en plan B om Nato […]

Så vad gör vi om Turkiet fortsätter säga nej?

För låt oss vara ärliga, det kan ligga på bordet.

Det förstasvaret är att vi behöver fortsätta uppbyggnaden av det svenska försvaret i den takt som är planerad. Det måste vi göra oavsett. Och vi måste göra det i nära samarbete med Finland.

Det andra är att vi behöver agera för att de säkerhetsgarantier vi i dag har från USA, Storbritannien, inom Norden och EU blir mer permanenta. Det finns flera tänkbara lösningar men USA har redan i dag fördragsbundna samarbeten med flera stater.

Det tredjeär att vi behöver mera kraftfullt agera för en ökad uppbyggnad av militär förmåga och ett strategiskt arbete inom EU. Inte för att Europa ska försöka ersätta Nato men för att komplettera alliansen.

Inom några år kommer Tyskland, om upprustningen fortsätter, att vara Europas starkaste militärmakt. Det är något vi kan ta rygg på och utöka vårt samarbete med vår stora granne i söder. Läs krönikan