Redaktionen

…Detta borde leda till ambitioner att – av rena överlevnadsskäl – söka finna en väg att reducera spänningarna. Men några sådana ambitioner tycks inte finnas. Båda sidor har av inrikespolitiska skäl blivit så fastlåsta i sina respektive positioner att försök att förstå den andra sidan genast skulle uppfattas som undfallenhet.

Medan den ryska sidan drivs av mytbildning och konspirationsteorier kring ondsinta ambitioner från väst att krossa Ryssland, drivs västsidan av en känsla av moralisk överlägsenhet som tar sig uttryck i arroganta föreläsningar om universella värderingar, och i tydliga budskap om att Ryssland inte längre förtjänar att få vara med i de fina rummen.

Krisen i Ukraina är ett sorgligt exempel. Trots att Ryssland från början gjorde klart att det rörde sig om en allvarlig intressekonflikt, med potentiellt mycket allvarliga konsekvenser, framhärdade politiker i väst, inte minst i vårt eget land, att framställa det som en värderingskonflikt. Små stater har rätt att själva bestämma vilka allianser de vill vara med i, och stora grannar har ingen rätt att lägga sig i…

Krisen i Ukraina provocerades fram av en svensk-polsk ambition att i direkt konfrontation med Ryssland inkludera Ukraina i ett östligt partnerskap med EU. När Ryssland tog till militära medel, för att hävda sina intressen, begränsades västsidans svar till föga mer än ändlösa moraliska fördömanden, vilket ytterligare har eskalerat spänningarna. Staten Ukraina går under tiden mot sammanbrott. Trots att facit av denna politik förskräcker tycks ingen var beredd att ta lärdom.Läs artikel

ÖB Micael Bydén påpekade vid ett seminarium i  Visby 5 juli att den svenska  militären inte har kontakter med den ryska sidan och “det  är ett val som gjorts sedan en tid tillbaka.”

– Risken för incidenterna över Östersjön, ökar med större närvaro och missuppfattningar kan leda till något vi inte vill se, säger Bydén.

– Dialogen just nu, finns inte på den militära nivån och militär är ganska duktiga på att förstå varandras språk.

Bydén vill inte gå in på detaljer om hur kontakten bör se ut, men nämner ”ett telefonnummer” till någon befattningshavare.

I Hela Gotland  säger ÖB att han saknar direkt kontakt med Ryssland:

– Just nu har vi ingen kontakt med den ryska sidan, det förs dialog på en annan nivå. Om vi får en händelse på Östersjön kan det snabbt eskalera, där ser jag en brist. Jag skulle vilja ha ett telefonnummer vi kan ringa. Det vill jag ha till alla länder i Östersjön. Med ett mer sammanflätat samarbete kommer vi att förstå bättre, då kommer vi att förstå Ryssland,

Kommentar:

Svenska  regeringens ovilja att upprätthålla de mest basala kontakterna med Ryssland är kontraproduktiv.Svensk militär har uppenbarligen inga direktkontakter med sina ryska motparter och det kan leda till incidenter och missförstånd. Svenska regeringen borde ta efter den finska statsledningen som strävar efter mer  normala kontakter med  Ryssland samtidigt  som man står fast vid kritiken av Rysslands  agerande mot Ukraina.

Regeringen är beredd att ytterligare utveckla Sveriges samarbete med Nato för att stärka den svenska försvarsförmågan, enligt statsminister Stefan Löfven (S). Men någon höjning av försvarsanslagen är inte aktuell de närmaste åren…

— Vi har ett bra samarbetsavtal med Nato. Men vi är beredda att utveckla det också om det behövs, säger han.

Flera andra länder ökar nu sina försvarsanslag i förhållande till BNP. Sverige minskar samtidigt sina försvarsanslag enligt samma mått – trots att regeringen nyligen träffade en uppgörelse med tre borgerliga partier om att skjuta till mer pengar till försvaret.

— Vi gör en ökning med 17 miljarder kronor under den innevarande perioden. Vi ökar vår militära förmåga. Det kommer att innebära konkret förstärkning av materiel och personal och det som är strategiskt viktigt.

Det nuvarande försvarsbeslutet sträcker sig till 2020. Stefan Löfven bedömer inte att det behövs några nya pengar till försvaret under den perioden. Läs artikel

Den finländska Natoutredningen klargör ingenting som inte redan var känt.

Direktiv till utredningen avgränsar frågeställningen till att gälla vad som händer vid ett Natomedlemskap. Alternativen Ja och Nej till Natomedlemskap ställs inte emot varandra, man ger därför ingen rekommendation till beslutsfattarna…

Detta är värt att komma ihåg också för svensk del: utredningar av ett svenskt medlemskap i Atlantpakten skulle inte och kan inte ge några slutgiltiga svar på frågan om vad Sverige ska göra. Det skulle bli en uppräkning av kända data och till slut skulle det luta åt det håll utredarna redan från början lutade åt. Det som saknas är debatt om varför det uppstått ett säkerhetspolitisk vakuum i delar av Östersjöområdet. Partierna bör ta tydlig ställning för att stärka debatten. Läs artikel

President Sauli Niinistös agerande som ledare för Finlands utrikespolitik är den största orsaken till hans popularitet, bedömer representanter för riksdagspartierna till FNB.

Niinistö får beröm för att han skött utrikespolitiken på ett ansvarsfullt sätt och för att han betonat vikten av att sköta relationen till Ryssland…

I en enkät som tidningen Helsingin Sanomat publicerade på söndagen svarade 89 procent att de tycker att Niinistö gjort rätt så bra eller mycket bra ifrån sig som president. HS skriver att Niinistö har varit populär under hela sin tid som president men att hans popularitet nu har nått samma nivå som då president Tarja Halonen var som populärast. Läs artikel

Svenska officerare tror inte att Sverige kan försvaras. Åtta av tio i Officersförbundets medlemsenkät menar att bristerna inom försvaret fortfarande är så stora att uppgiften blir omöjlig. Men däremot ökar förtroendet för försvarsledningen. 

”Om vi av någon anledning skulle stå ensamt som land så lovar jag att Försvarsmakten kommer att göra allt vi kan ned till sista man eller kvinna som står med vapen i hand”, förklarade den nye ÖB:n Micael Bydén i en TT-intervju tidigt i våras…

Med slutklämmen: ”Det är inte avancerade stridsflygplan, stridsvagnar, ubåtar eller korvetter som försvarar Sverige. Utan personal inget försvar”.Läs artikel

Fjärrstyrda flygfarkoster flög i juni in över förbjudet område vid Utö i Stockholms skärgård, kan DN i dag avslöja. Just då genomfördes den Natoledda militärövningen Baltops där. Farkosterna kom på natten och överrumplade det svenska försvaret som utreder vem som ligger bakom…

Enligt DN:s militära källor var man på svensk sida villrådig om hur man skulle agera när rapporterna från Utö kom in till Högkvarteret.

– Detta är helt klart ett problem för oss, medger en hög officer.

I våra östra grannländer har de agerat resolut. Vid en Natoövning i Estland förra året öppnade soldaterna vid flygbasen Ämari eld med sina automatkarbiner. De sköt mot och skadade en helikopterdrönare med kamera som misstänktes ha varit fjärrstyrd av ryska specialtrupper. Lettland gav så sent som i juni klartecken till sin försvarsmakt att obemannade farkoster över militära övningsområden får skjutas ned. Läs  artikel

”Värt att notera är dock att vad han sade om Nato-medlemskap var milt i förhållande till det han hade att säga om de amerikanska antirobotsystem som nu utplacerats i Rumänien och som planeras utplacerats i Polen 2018.Här är det tydligt att man ser ett hot som man knappast kommer att vara likgiltigt för.Och på denna punkt råkar det vara så att jag tillhör dem som anser att det vore klokt av USA och Nato att iaktta större försiktighet.I kombinationen av det han sade ligger att det är mindre medlemskap i Nato i sig och mer faktiskt militär infrastruktur av visst slag som föranleder ryska tydliga reaktioner och dispositioner.Det har sin betydelse också för diskussionen om Finlands och Sveriges möjliga medlemskap i Nato. Om ett sådant förenas med restriktioner mot vissa typer av infrastruktur eller system skulle detta innebära ett klokt hänsynstagande till rimliga ryska intressen.”

Carl Bildt på sin blogg