Nya rekryter inleder tjänstgöringen, puolustusvoimat.fi/

Måndagen den 4 juli 2016 inleder omkring 12 000 värnpliktiga män och frivilliga kvinnor sin tjänstgöring. Andelen kvinnor är omkring 300. För första gången kan nu alla beväringar boka egen sittplatsbiljett i fjärrtågstrafiken.

Inom armén inleder omkring 10 000, i marinen ungefär 1 550 och vid flygvapnet cirka 650 män och kvinnor sin tjänstgöring. Gränsbevakningens truppförband tar emot omkring 300 rekryter.

Björneborgs brigad, som har verksamhet på två orter (Säkylä och Niinisalo) tar emot flest beväringar, där väntar man drygt 2 100 rekryter. Kajanalands brigad och Karelska brigaden tar bäggedera mot ungefär 2 000 rekryter. Nylands brigad, som ger beväringsutbildning på svenska, tar emot cirka 750 rekryter. Läs artikel

Putin says Russia won’t enter arms race with NATO, Washington Post

NATO’s military buildup near Russia’s borders has upset military parity in Europe, President Vladimir Putin said Thursday, adding that Russia will take retaliatory measures without entering an arms race.

Putin said that NATO is openly showing its anti-Russian intentions by deploying forces in Poland and the Baltics and building missile defense sites.

“All that is aimed at undermining a military parity that has formed over decades,” Putin said in a foreign policy speech before top Russian diplomats.

NATO has rotated weapons and troops to reassure its eastern members amid tensions with Russia over the Ukrainian crisis.

Russia has described NATO’s U.S.-led missile shield as a top security threat, rejecting Washington’s claims that the shield is intended to fend off the Iranian missile threat. Läs artikel

Lännen Media: Finland gör upp försvarsavtal med Storbritannien

Finland gör upp ett bilateralt avtal om försvarssamarbete med Storbritannien, skriverLännen Media. Detaljerna i avtalet är hemliga.

Försvarsminister Jussi Niinistö säger att arbetet med att utveckla och fördjupa det finsk-brittiska försvarssamarbetet har pågått sedan i fjol.

– Efter att avtalet är klart är vi vad gäller försvarssamarbete en nära partner till Storbritannien. Vi försöker öka stabiliteten och signalera åt vår omgivning att Finland stärker sitt samarbete med väst, säger Niinistö till Lännen Media.Läs artikel

SD: I Nato blir Sverige ett automatiskt mål i krig, Svenska Dagbladet

Häromdagen publicerade Sten Tolgfors och Stefan Wallin en artikel där de argumenterar för ett svenskt och finskt medlemskap i Atlantpakten. Men deras argumentation innehåller flera problem.

För det första är det värt att komma ihåg att medlemskapet i Atlantpakten inte är den enbart tekniska fråga som många vänner av ett svenskt medlemskap vill göra det till. Om Sverige skulle gå in i pakten så är det ett ställningstagande för den ena av två stormaktsallianser i vårt närområde. Läs artikel

Baltikums självständighet fyller 25 år, Gunnar Lassinantti, NSD

…Baltikum har snabbt integrerats i väst som medlemmar i Nato och EU, och måhända vänt Ryssland ryggen alltför ensidigt.

De trycker t o m på Finland och Sverige att bli medlemmar i Nato. Våra länder har andra historiska och strategiska skäl för att vara militärt alliansfria och stå utanför Nato.

Vid ett seminarium på temat Sverige, Norden och baltiska länderna i Stockholms ABF-hus förespråkade Sveriges tidigare utrikesminister Lena Hjelm-Wallén och Ulf Sundqvist, tidigare statsråd och ordförande i finska SDP, fortsatt militär alliansfrihet för våra länder.

”Vi är ödesbestämda till varandra”, sa Sundqvist.

Estlands Sverigeambassadör Merle Pajula förklarade Estlands Natomedlemskap utifrån geografiska förutsättningar.

”Ryssland tar väst på allvar när väst är samlat”, hävdade Pajula.

”Vi får aldrig sluta fråga om mänskliga rättigheter och annekteringen av Krim, men också nå ut till ryska befolkningen”, sa Sveriges Estlandsambassadör Anders Ljunggren. Läs artikel

Niinistö: EU är ändå inte evig, Österbottens Tidning

Brexit är ett allvarligt budskap om att EU ändå inte är evig trots att man redan vant sig vid unionen, säger president Sauli Niinistö.

Han träffade journalister på sitt landskapsbesök i Puumala i dag.

Niinistö säger att Storbritannien i framtiden kan stärka sin roll via Nato. Landet har inte varit särskilt intresserat av europeisk säkerhets- och utrikespolitik, säger han.

Han säger att också att brexits inverkan på börser och valutamarknader kan ha varit överdimensionerade. Han hoppas att marknaden snart ska normaliseras.

När Rysslands president Vladimir Putin besöker Finland på fredag tänker Niinistö tala om brexit, relationerna mellan Turkiet och Ryssland och situationen i Ukraina. Läs  artikel

”Vem bär ansvar för att drömmen om Europa har bleknat?”, intervju med Tysklands utrikesminister Steinmeier, arbeterbladet.fi

…Niels Annen erinrar publiken om att Frank-Walter Steinmeier hade väckt en del medial och politisk irritation främst med blick på försvarsalliansens toppmöte i Warszawa i början av juli.

I fokus stod hans kritik om ”vapenskrammel” som ledde till att talespersoner för koalitionspartnern CDU klandrade honom som ”Putinversteher”.

Frank-Walter Steinmeier fastslår att de olika upprörda reaktionerna var en ganska ”intressant erfarenhet”. Han ångrar ingenting och framställer kärnan i sitt omstridda ställningstagande som ett ”upprop till förnuft”.

Att kritiken mot honom är omotiverad och obalanserad framgår inte minst av att han vid en rad tillfällen även hade hårdkritiserat den ryska annekteringen av Krimhalvön. Och det upprepar han även under mötet i Hamburg.

– Det var inte vilken stat som helst utan Russland – då i form av Sovjetunionen – som också har undertecknat Helsingsforsavtalet. Och denna historiska fredsprocess som bl a pådrevs av Willy Brandt och Egon Bahr stadgade inte minst två centrala principer. Och dit hör att man varken får kränka existerande gränsdragningar eller en annan stats suveräna rättigheter. Ett brott mot den regeln, kan vi inte minst som socialdemokrater självklart inte negligera, anser Steinmeier.
Till den andra sidan av hans politik hör ett fortsatt idogt arbete för en europeisk säkerhetsarkitektur.

Och i den målsättningen ingår sökandet efter fredslösningar i den rysk-ukainska konflikten. Läs artikel

 

Russia agrees to talks with NATO after Warsaw summit: France, Reuters

Moscow has agreed to a Russia-NATO council after the alliance’s summit in Warsaw next month, French Foreign Minister Jean-Marc Ayrault said on Wednesday, as both sides seek to defuse military tensions exacerbated by the Ukraine crisis.

NATO held its first formal meeting with Russia’s envoy to the alliance in almost two years in April, but the talks did little to ease tensions triggered by the Ukraine crisis.

France and others have called for another meeting to try to help rebuild trust between the two sides as NATO prepares for a summit next month. Läs artikel

Dialog det enda rätta, Henrik Othman, ledare i Österbottens Tidning

Löfven skulle inte bjuda in Putin – men hävdar utrikespolitiken framför försvaret. Det går inte riktigt ihop.

I morgon fredag får president Niinistö besök. Gullranda gästas av Vladimir Vladimirovitj Putin, Rysslands president och starke man också bortom det rent konstitutionella.

Putin kommer på ett arbetsbesök i ett läge där det sannerligen inte saknas samtalsämnen.

Presidenterna ska enligt ett meddelande från presidentens kansli diskutera ländernas bilaterala­ ­relationer och aktuella internationella frågor, ­inklusive krisen i Ukraina och situationen i Syrien och i Mellanöstern.

”Aktuella internationella frågor” omfattar­ ­givetvis också läget efter den brittiska folk­omröstningen.

I Sverige har besöket väckt höjda ögonbryn redan­ på förhand. Förra svenska försvars­ministern, ­moderaten Karin Enström, som besökte president Niinistös säkerhetspolitiska forum på Gullranda­ ­tidigare i juni, ansåg att det hade varit svårt att ordna­ ett motsvarande besök i Sverige: ”I Sverige­ ses det närmast som obegripligt att inbjuda Putin­ i det här läget”. Inte heller riksdagsledamot Allan­ Widman (L), som leder det svenska Försvars­utskottet, trodde att svenska statsministern Stefan Löfven hade tagit emot Putin. Läs ledaren

Niinistö: Brexit ingen säkerhetspolitisk omvälvning för Finland, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö tror inte att brexit, ett brittiskt utträde ur EU, på ett avgörande sätt skulle ändra på Finlands säkerhetspolitiska läge.

Niinistö påpekar att Storbritannien inte heller tidigare visat något större intresse för europeisk försvars- och säkerhetspolitik inom ramen för EU.

– Jag har svårt att se att det här väsentligt skulle ändra på vårt säkerhetsläge, sade Niinistö vid en pressträff i Puumala i Savolax i dag.

Vad gäller det säkerhetspolitiska samarbetet inom EU har Frankrikes president Francois Hollande enligt Niinistö redan tidigare meddelat att det kommer att fortsätta. Niinistö säger att det är viktigt att följa med hur det säkerhetspolitiska läget utvecklas inom EU efter brexit, det vill säga det brittiskta utträdet. Läs  artikel

U.S. Welcomes Extension of U.S.-Russia Scientific and Technology Cooperation, Statement by Ambassador John F. Tefft

On June 24, 2016, the U.S. and Russian governments agreed to a ten year extension of the Agreement between the Government of the United States of America and the Government of the Russian Federation on Science and Technology Cooperation of December 16, 1993. The extension of this important bilateral Agreement will enable Russian and U.S. scientists to continue cooperation on a variety of scientific areas, including seismology, cancer research, and HIV/AIDS research. The Embassy remains committed to working to foster people-to-people cooperation between the U.S. and Russian scientific communities. Läs uttalandet

Självständigt och alliansfritt Sverige i säkerhetsrådet

Det är bra att Sverige finns med i FN:s säkerhetsråd från och med årsskiftet, och det är utmärkt att man överlag är tillfreds med utgången av omröstningen i Generalförsamlingen inom de politiska lägren i landet. Sura presskommentarer under den svenska kampanjen kan nu läggas på hyllan. FN:s roll i världspolitiken bör stärkas, och Sverige ska inte tona ned sitt engagemang där, som det har föreslagits från vissa håll, där man oroats över att umgängen med tyranner smittar. Poängen med FN är ju att alla stater finns med där och blir delaktiga i besluten. FN:s fredsfunktion bygger på detta.

Att det alliansfria Sverige valdes in i första röstningsomgången, före de två Nato-länderna Italien och Nato som konkurrerade med Sverige, bör också kännas tillfredsställande. De flesta av världens länder tillhör inte någon militär allians, och detta är utan tvivel i sig en fredsfaktor. (Man kan tycka att utrikesminister Margot Wallström i sin DN-artikel efter invalet kunde ha tryckt på detta.) Och att det var tre EU-länder som stod mot varandra, visar ju tydligt att utrikespolitiken fortfarande är och måste vara en nationell angelägenhet och att den varken styrs av eller koordineras från Bryssel.

Läs mer