Desinformation

Det urskillningslösa avvisandet av den svenska försvarsövningen Aurora 17 har gett desinformatörer trumf på hand. I Svenska Dagbladet (12/9) tar vikarierande ledarskribenten Erik Thyselius Aurora-motståndets mest ogenomtänkta argument till intäkt för en desinformationstirad.

Thyselius menar att vi genom den förestående övningen visar ”våra allierade att vi är ett land som tar både den nationella och regionala säkerheten på allvar”. Men Sverige har ju inga allierade, enligt vår försvars- och säkerhetsdoktrin, utan endast militära samarbetspartners. Inte ens med Finland, som vi samarbetar allra tätast med, har vi ingått någon allians. Föreställningen om att Sverige har ”allierade” är ett hjärnspöke utan stöd i vår officiellt deklarerade politik.

Läs mer

Johan Wiktorin: Misstroendet ett angrepp på Sveriges försvarsvilja, di.se

Alliansen tar stora risker med hotet att avsätta försvarsminister Peter Hultqvist. Problemet är närmast att processen framstår som ett angrepp mot Sveriges försvarsvilja. Och om alliansen avstår misstroende måste Stefan Löfven tona ned retoriken och visa att han kan stryka ett streck över det hela, anser Johan Wiktorin…

Det förtjänar kritik att Peter Hultqvist inte talade med Stefan Löfven om skandalen, men det hade inte förändrat något i sak. Driften var igångsatt, reverseringen av arbetsuppgifter pågick och ÖB anmälde att man inte behövde ytterligare stöd från regeringen. Så såg lägesbilden ut vid denna tidpunkt.

Upprördheten bland de många försvarsvännerna ute i landet beror inte på att alla dessa gått och blivit socialdemokrater över en natt. Inte heller att en misstroendeförklaring har svårt att stödja sig på vare sig proportionalitet eller nödvändighet. Det sitter betydligt djupare än så. Genom hårt arbete och tydlighet har Försvarsministern blivit en symbol för vår försvarsvilja och därför upplever många en misstroendeförklaring som ett angrepp på denna urkraft. Från våra egna…

Om alliansen skulle lägga ned rösterna vid misstroendeförklaringen mot försvarsministern eller släppa rösterna fria för att spegla väljarnas dom, så blir det utomordentligt viktigt att Socialdemokraterna förmår att tona ned retoriken vid en sådan utveckling och stryka ett streck över det hela. Med omvärldsläget i fortsatt försämring, så behöver Sverige manifestera samarbetsförmåga kring rikets säkerhet och stävja en osund säkerhetskultur. Läs artikel

Niinistö träffar Rysslands och USA:s vice utrikesministrar i dag och i morgon, vasabladet.fi

President Sauli Niinistö träffar USA:s vice utrikesminister Thomas Shannon på Talludden i dag. I morgon ska han träffa Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov på Presidentens slott.

Shannon och Rjabkov träffas i Finland för att förhandla om relationerna mellan USA och Ryssland. Hittills har ingetdera landets ambassad bekräftat exakt när och var det ska ske.
Det amerikanska utrikesministeriet uppgav tidigare att samtalen i Helsingfors är en fortsättning på president Niinistös besök i Vita huset.
USA:s president Donald Trump och Niinistö diskuterade bland annat säkerhetsläget i Östersjöområdet, kampen mot terrorismen, Rysslandsrelationerna och det arktiska samarbetet då de möttes i augusti. Läs artikel

”Därför bör Sverige säga nej till kärnvapen”, nio nobelpristagare och svenske fysikprofessorn Max Tegmark, DN Debatt

De som stödjer FN:s kärnvapenförbud är inte naiva och tror att det magiskt kommer att få bort alla kärnvapen. Målet är att stigmatisera kärnvapen. Flera argument mot undertecknandet har varit slående ovetenskapliga. Som forskare har vi ett ansvar att försvara sanningen, skriver nio nobelpristagare och svenske fysikprofessorn Max Tegmark…

I själva verket har icke-spridningsavtalet (NPT) från 1970 misslyckats med att skydda Sverige och de 184 andra kärnvapenfria stater som undertecknade det och lovade att förbli kärnvapenfria mot att resten avvecklade sina kärnvapen i enlighet med NPT:s artikel VI.

47 år senare känner sig många dessa kärnvapenfria länder lurade: stormakterna har ersatt nedrustning med massiv kärnvapenupprustning, medan Indien, Pakistan och Israel tillåtits skaffa kärnvapen ostraffat. Denna desillusionering bidrog till att 122 länder röstade igenom kärnvapenförbudet: de är frustrerade över att en liten grupp länder med en minoritet av världens befolkning insisterar på rättigheten att med kärnvapen förstöra livet för alla andra på jorden. Sådan självrättfärdigande maktpolitik är inte ny…

Nu när Sverige debatterar huruvida förbudet ska undertecknas så uppmanar vi alla parter att respektera inte bara Sveriges moraliska ledarskap, utan också traditionen att hålla debatter vetenskapligt sakliga. Läs artikel

 

Här landar JAS Gripen på väg i Västsverige, gp.se

Riksväg 44 är avstängd under onsdagen. Anledningen – åtta stycken JAS 39 Gripen använder vägen som start- och landningsbana. – Vi övar för att bli bättre på att försvara Sverige, säger John Lidman, informationschef vid Skaraborgs flygflottilj.

– Klockan 10.05 landade det första stridsflygplanet på vägen, säger John Lidman, informationschef vid Skaraborgs flygflottilj.

Sedan dess har det varit full fart. Åtta stridsflygplan av modellen JAS 39 Gripen har startat och landat från den provisoriska stridsbasen under dagen…

Att övningen sammanfaller med den rikstäckande Auroraövningen är en tillfällighet, förklarar John Lidman. Detta är något som har planerats länge.

– Den här övningen är vår egen övning, för att utveckla vår egen förmåga, så det tillhör inte Aurora. Den har planerats länge. Så det är förbandets sätt att utveckla sin förmåga, säger John Lidman. Läs artikel

Kontroll på Sveriges territorium dygnet runt, året runt, forsvarsmakten.se

Svensk kontroll av våra gränser i luften sker genom den så kallade incidentberedskapen. Detta har pågått sedan 1952 dygnet runt, året runt…

Oavsett tid på dygnet kontrolleras våra territorialgränser med ett vakande öga. Vårt territorium är Sveriges landyta och 22 kilometer ut i vattnet. Överallt i landet har vi strategiskt utplacerade radarstationer som ständigt uppdaterar luft- och sjölägesbilden. Det handlar om att identifiera de luftfarkoster som ligger utanför och i närheten av vårt område.

Vid behov skickar Försvarsmakten upp stridsflygplan Jas 39 Gripen för att identifiera främmande luftfarkoster. Det händer även att man ibland tvingas avvisa dem om de kommit in i svenskt luftrum utan tillstånd. Läs pressmeddelande

 

Regeringen avvisade Natos varning om kärnvapenstopp, svd.se

S-MP-regeringen avvisade i somras varningar från tunga Natoländer om att skriva under FN-avtalet om kärnvapenstopp. SvD har tagit del av UD-handlingar som visar att ”enligt svensk uppfattning” skulle varken ”partnerskapet med Nato” eller ”bilaterala säkerhets- och försvarssamarbeten” påverkas av ett svenskt undertecknande…

Redan i december 2016, när det stod klart att Sverige skulle delta i förhandlingarna i New York, upprättades en handling om ”Delegationens kommentarer” till UD angående ”Natos syn på den FN-ledda förhandlingarna om ett kärnvapenförbud”…

Enligt dokumentet redogjorde den svenska sidan för ”de centrala motiv som låg till grund för den svenska hållningen”, och att det finns ”en tradition av engagemang i nedrustningsfrågor”. Sammanfattningen var att ”Sverige deltog i förhandlingarna i god tro och att ”ytterst avgör regering och riksdag frågan om en eventuell anslutning till konventionen”.

Ändå kvarstod kritiken och det framfördes också varningar för följderna av det svenska agerandet.

Med anledning av detta får då den svenska Natodelegationen i uppgift av UD i Stockholm att ”uppsöka dessa delegationer igen” och avvisa invändningarna. Som underlag bifogades ”talepunkter att framföra” med slutsatsen att ”enligt svensk uppfattning” skulle partnerskapet med Nato inte påverkas om konventionen skrevs under.

”Kärnvapen utgör en del av Natos doktrin och ses av Nato som den yttersta garanten för den kollektiva säkerheten (artikel 5.) Alliansens kärnvapendoktrin omfattar inte icke medlemmar. En eventuell svensk anslutning till konventionen bör enligt vår uppfattning inte påverka vårt partnerskap”.

.Läs artikel

 

”Varför mörklägger SVT om ubåtarna?”, Anders Björnsson, Anders Hasselbohm, Mathias Mossberg och Sune Olofson, svd.se

SVT har beslutat att inte sända programmet om Reagans psykologiska krigföring. Var är det skon klämmer, SVT? Vad är det som tyskar, fransmän och danskar tål att se, men inte svenskar?

I maj 2015 visade den fransk-tyska tv-kanalen Arte ett tv-program om Reagans psykologiska krigföring under det kalla kriget. Programmet var gjort av den tyske journalisten Dirk Pohlmann, och handlade till stor del om 1980- talets ubåtshändelser i Sverige.

Säkerhets- och försvarspolitiken, Karin Söder (c) Anders Dahlgren (c) Nils G. Åsling (c) m fl, riksdagen.se

Vi återger här en motion från Centerpartiet om säkerhets-och försvarspolitiken , 25 januari 1986

Målet för vår säkerhetspolitik är att bevara vårt lands oberoende. 1 fred lika väl som i krislägen skall vi trygga vår nationella handlingsfrihet politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Bara därmed blir det möjligt att på demokratisk grund utveckla det svenska samhället. Nationell säkerhet och trygghet är en förutsättning för att de enskilda medborgarna skall känna personlig trygghet.

Den svenska säkerhetspolitiken är ett av våra viktigaste bidrag till stabilitet i vår del av världen och därmed till avspänning och fred. Dess fundament är den alliansfria utrikespolitik som skall garantera neutralitet i ofärdstider.

För att tjäna sitt syfte måste den vara trovärdig. Med en orubblig hållning måste vi hävda vår frihet och vårt oberoende. Vi måste lika starkt hävda vår rätt att själva bestämma villkoren för vår säkerhetspolitik. Denna måste inge förtroende och skapa respekt i omvärlden. Ingen misstanke får kunna uppstå om att vi är påverkbara i någon riktning. Den ena stormakten får aldrig ges föreställningen att vårt land kan bli en utpost för andra sidan. Det innebär att vi måste hävda vår territoriella integritet. Läs motionen

Riksdagsman övar strid: ”Jag är stolt över att vara en del av Sveriges försvar”, svt.se

Riksdagsledamot Patrik Lundqvist (S), från Sandviken pausar sitt riksdagsuppdrag för att delta i militärövningen Aurora 17. Samtidigt som riksdagen öppnande sker har den stora militärövningen Aurora 17 startat.  Över 20.000 personer runt om i landet kommer att delta. Även soldater från bland annat USA deltar.

En av de som kommer delta är riksdagsledamot Patrik Lundqvist (S) från Sandviken. Därför uteblev han från riksdagens öppnande. Han börjar riksdagsåret med att pausa sitt uppdrag för att delta i försvarsövningen Aurora 17. Patrik Lundqvist är deltidsanställd soldat i den armén och kommer att vara borta 4/9-28/9 innan han återgår till sitt uppdrag som riksdagsledamot.

– I en allt oroligare omvärld blir försvarets roll än viktigare. Det är en angelägenhet för alla i Sverige. Vår fred och suveränitet bygger på ett starkt försvar, alliansfrihet och goda ömsesidiga kontakter med omvärlden. Allt det samlas i Aurora 17, och jag är stolt över att vara en del av Sveriges försvar, säger Patrik Lundqvist (S), riksdagsledamot för Gävleborg i ett pressmeddelande. Läs artikel

Nato-medlemmen Turkiet köper ryskt missilsystem, di.se

Nato-medlemmen Turkiet har undertecknat ett avtal om att köpa in det ryska luftvärnssystemet S-400. Det är det första större turkiska vapeninköpet från Ryssland, enligt den lokala dagstidningen Huuriyet.

Inköpet väntas väcka vissa farhågor och frågetecken i väst då luftvärnssystemet inte är kompatibelt med försvarsalliansen Natos utrustning.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ska ha sagt att landet fritt tar beslut om inköp av militär utrustning baserat på försvarsbehovet. Läs artikel

En imponerande biografi, Mats Björkenfeldt

Professor Dick Harrison har skrivit en biografi över Tage Erlander: Jag har ingen vilja till makt (Ordfront 2017). Boken är på över 800 sidor och innehåller mycket av intresse avseende svensk utrikes- och försvarspolitik under 1900-talet.

Mellankrigstidens viktigaste svenska försvarsbeslut klubbades igenom den 26 maj 1925. Kostnaden för försvaret skulle sänkas till 120 miljoner kronor per år. De politiska partierna var djupt oeniga i frågan. Högern ville ha ett starkare försvar, medan socialdemokraterna önskade ännu större nedskärningar, eftersom fredsoptimismen var stor inom partiet. Värnpliktstiden minskades till 140 dagar. Sjutton militära förband lades ned. Inte förrän 1936 fattade riksdagen ett nytt beslut, men det rörde sig inte om några strukturella förändringar. Det var i en försvarsdebatt Tage Erlander gjorde sin debut som talare i riksdagen. ”Det var ingen succé” (s. 65).

Läs mer