Redaktionen

…– Om isen i Arktis smälter kan de ubåtarna inte längre agera ostört. Det gör att ryssarnas andraslagskapacitet förlorar i trovärdighet. De säkerhetspolitiska konsekvenserna av det är svåra att förutse, konstaterar Niklas Granholm.

…För att ge lite perspektiv på nuvarande situation kan man minnas vad Dick Börjesson anförde när han tillträdde som marinchef 1990. Då gav han ut skriften ”hårda bud” och menade då att 36 ytstridsfartyg var en kritisk gräns för att kunna upprätthålla ett relevant svenskt sjöförsvar. I dag har vi sju ytstridsfartyg!

Detta enstaka exempel säger en hel del om vilka nivåer vi är nere på i dag, och tyvärr så ser det likadant ut inom hela Försvarsmakten. Den anorektiskt låga numerären av flygplan, fartyg och markförband utgör idag det enskilt största hindret för att skapa en trovärdig och relevant försvarsförmåga.

Om den upprustning politikerna aviserat skulle utebli, så kommer Sverige inom ett antal år att stå utan relevanta örlogsfartyg, vilket vore en katastrof för Sverige och vår samlade försvarsförmåga. Huvuddelen av flottans bestånd är idag kraftfullt föråldrad, och lever på övertid genom ett antal livstidsuppehållande åtgärdspaket. Till och med de ”nya” Visbykorvetterna börjar bli till åren och är snart framme vid halvtid. Vad som är än mer bekymrande är att det inte finns några planerade ersättare, än mindre någon uttalad ambition om att lämna ”all time low” numerären sju ytstridsfartyg.

Vi glömmer ofta bort att Försvarsmakten är den yttersta garanten för vår fred, frihet och säkerhet, men för att åtnjuta detta så måste man betala notan. Annars får man bara ett lågt stängsel med många hål. Läs ledaren

NATO says its ambassadors will hold talks with Russia’s envoy next week in a rare meeting of the NATO-Russia Council.

NATO Secretary General Jens Stoltenberg’s office said Friday that the meeting at NATO Headquarters in Brussels is scheduled for Oct. 26. Läs artikel

Ska Finland snällt vänta tills kärnvapenmakterna glatt och frivilligt sätter sig vid förhandlingsbordet?..

Finlands gren av ICAN har inför presidentvalet hört sig för om var kandidaterna står och kan meddela att Pekka Haavisto (Gröna), Tuula Haatainen (SDP) och Merja Kyllönen (VF) stöder nätverkets målsättningar. HBL ställde 6.10. frågan också till SFP:s kandidat Nils Torvalds. Hans svar blev att han ger organisationen sitt stöd, däremot är han inte säker på att han anser att Finland borde skriva på FN-konventionen.
”Problemet är mer invecklat än så. Nästan inga västeuropeiska länder har skrivit på avtalet”, säger han till HBL.
Nej, det har de inte.
Och svaret stavas Nato.
De två nordiska länder som inte (ännu?) är medlemmar i Nato har valt olika linjer i den här frågan. Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) har sagt att Sverige kommer att underteckna konventionen, trots att USA varnat landet för att ett sådant tilltag skulle försvåra samarbetet både med Nato och USA…

Finlands utrikesminister Timo Soini (Blå) säger att också Finland stöder tanken på en kärnvapenfri värld men väljer andra medel för att komma framåt… ”eftersom vår uppfattning är att de här sakerna inte går att lösa utan kärnvapenmakterna.”
Vilka dessa andra medel är framgår inte av intervjun med de två utrikesministrarna. (HBL 6.10.) Att snällt vänta tills kärnvapenmakterna glatt och frivilligt sätter sig vid förhandlingsbordet, kanske? Läs ledaren

Försvarsminister Peter Hultqvist: Stig Henriksson har frågat mig om det är min bedömning att Sverige nu har skaffat den aktiva cyberförmåga som ska verka avskräckande på angripare och hur analysen ser ut av de juridiska svårigheterna och de folkrättsproblem som jag enligt Stig Henriksson ska ha pekat på…

Regeringen bedömer att ett utvecklat cyberförsvar är ett kostnadseffektivt sätt att höja tröskeln för en antagonistisk aktör som överväger att angripa Sverige eller svenska intressen eller utöva påtryckningar med militära eller andra maktmedel. Försvarsmakten har därför av regeringen fått i uppdrag att, med stöd av Försvarets radioanstalt och eventuellt övriga berörda myndigheter, utveckla och förstärka svenskt cyberförsvar, inklusive en förmåga att agera aktivt i cybermiljön. Detta är ett arbete som pågår inom berörda myndigheter och som regeringen följer noga.

Folkrätten är tillämplig även på cyberområdet. Därom råder ingen tvekan. På det nationella planet åligger det berörda myndigheter att tolka och tillämpa gällande rätt i utförandet av samtliga uppdrag, så även på cyberområdet. Ligger på sajten

Försvarsminister Peter Hultqvist: Stig Henriksson har frågat mig hur regeringen har agerat i frågan om automatiserade vapensystem, om vilka initiativ regeringen avser att ta för att pröva dessa vapensystem ur ett folkrättsligt perspektiv och om Sverige bör verka för ett moratorium.

Som Stig Henriksson påpekar finns det i dag vapen, till exempel luftvärnssystem, med automatiserade funktioner. Dessa funktioner syftar till att stödja operatören i att bekämpa aktuella mål och samtidigt undvika att bekämpa andra objekt. Regeringens målsättning är att om våra soldater hamnar i strid ska de ha sådana vapen som gör det möjligt för dem att bekämpa motståndaren med så små oönskade skador och egna förluster som möjligt. Automation kan här ge värdefulla bidrag men måste självklart noggrant testas och utvärderas.

En viktig utgångspunkt är att internationell humanitär rätt gäller för användning av alla slags vapen. Enligt artikel 36 i tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna har varje statspart en skyldighet att vid studium, utveckling, anskaffning eller val av ett nytt vapensystem avgöra om dess användning under vissa eller alla omständigheter skulle vara förbjuden enligt statspartens folkrättsliga åtaganden. I Sverige görs den folkrättsliga bedömningen av Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt. Denna granskning utförs i enlighet med gällande regelverk, och i dagsläget behövs inga extra initiativ för automatiserade vapensystem. Läs protokoll

Frankrig ser en mulighed for konfrontation mellem to eller flere lande i Arktis. Det fremgår af det strategiske review af landets forsvars- og sikkerhedspolitik, som den franske regering fremlagde tidligere i denne uge.

“Presset på tilgængeligheden af kritiske ressourcer (landbrug og fiskeri) som følge af ekstreme klimabegivenheder vil sandsynligvis øge den internationale og lokale konkurrence om kontrol med disse ressourcer. Arktis, hvor
den globale opvarmning er dobbelt så hurtig som i gennemsnit i verden, kunne en dag udgøre et konfrontationsrum,” skriver den franske regering, hvis man skal oversætte den franske tekst nogenlunde korrekt.

Dette er det eneste om Arktis i det strategiske review. Det er dog ikke ensbetydende med at Frankrig ikke har særlig stor fokus på Arktis. Det har landet. På flere forskellige planer. Läs artikel

A confidential NATO report has questioned the alliance’s ability to defend against a Russian attack. Eastern European members of the alliance fear Russian aggression.

NATO would be unable to repel a Russian attack on its Eastern European members, according to an internal alliance document cited by the German magazine Der Spiegel (German language) in its Saturday edition. The internal document, titled ”Progress Report on the Strengthened Deterrence and Defense Capability of the Alliance,” questioned the ability of the NATO Response Force to ”react rapidly and – if necessary – sustainably.”

”NATO’s ability to logistically support rapid reinforcement in the strongly expanded territory of the European commander’s area of responsibility has atrophied since the end of the Cold War,” Der Spiegel quoted the document as saying. It attributed NATO’s deficiencies to a smaller command structure since the end of the Cold War and logistical difficulties on the alliance’s eastern flank. Läs artikel

Hannu Himanens bok väcker stort intresse bland utrikespolitiska experter och tidigare diplomater. De tidigare Moskvaambassadörerna är helt av olika åsikt om Finland ska gå med i Nato. En inte obetydlig del av Finlands Natodebattörer deltog i Hannu Himanens boksläpp. Närmast Himanen hade kända Natoförespråkare som minister Jaakko Iloniemi och historikern och statsvetaren Jukka Tarkka bänkat sig och längst bak i salen satt Himanens företrädare på posten som ambassadör i Moskva, René Nyberg och Heikki Talvitie som tidigare har uttalat sig mot att Finland ansluter sig till Nato.

– Det är bra att Hannu Himanen har skrivit en bok i egenskap av före detta ambassadör i Moskva, men i Natofrågan är jag av totalt motsatt åsikt, säger Heikki Talvitie och tillägger att han ändå är på god fot med Himanen.

– Jag respekterar hans åsikt också om jag inte delar den.

Där Himanen säger att Finlands säkerhetspolitiska sits och säkerhetsläget kring Östersjön skulle må bra av att Finland går med i Nato anser Talvitie som har kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland och som länge var ordförande för Samfundet Finland-Ryssland, att det är precis tvärtom. Läs artikel

We will seek to keep tensions low and promote good cooperation in the region, the Swedish Foreign Minister says as she takes over the chair of the Barents Euro-Arctic Council…

«Everything is influenced by what is going on in the world and our relations to Russia are affected by what is going in Ukraine and by the positions taken by the respective countries», Wallström says to the Barents Observer.

«But what we do value the most is the opportunity to meet here with a fundamentally constructive tone and in a constructive atmosphere, with a will to cooperate and solve concrete problems.»

«When we invest in this, when we show that we find it important, then we also show that we want it to be a peaceful region with a peaceful development», she says. Läs artikel