Redaktionen

En moderat riksdagsmotion om att sätta in militär i socialt utsatta områden har fått stor uppmärksamhet. Ledarsidan är starkt kritiskt till förslaget.

Några moderater är inne på att använda militära medel. Gävleborgs moderata riksdagsledamot Lars Beckman har skrivit under en motion till riksdagen om att militären ska få sättas in i otrygga områden när polisens resurser inte räcker till.

”Min absoluta uppfattning är att Sverige skall använda samhällets alla resurser för att bekämpa de kriminella gängen. Därför borde det undersökas om militärer under ledning av polisen skulle kunna utföra vissa polisiära uppgifter, såsom till exempel upprätthållande av allmän ordning och vissa bevakningsuppgifter. Dessa militärer borde få genomgå en kortare utbildning för dessa uppgifter” står det att läsa i motionen som är underskriven av ytterligare 19 andra moderater…

Men att sätta in militär i utsatta stadsdelar? Det är helt fel väg att gå.

Dels för att det rubbar uppdragsindelningen mellan försvarsmakten och ordningsmakten. Försvarsmakten ska sköta Sveriges försvar. Det är polisen som ska upprätthålla lag och allmän ordning. Försvarsmakten ska helt enkelt inte rikta vapen mot civila svenskar i brottsutsatta stadsdelar. En sådan uppdelning borde vara självklar i en liberal demokrati och rättsstat. Läs ledaren

Våra riksdagspartier anklagar varandra för försummelser i ”satsningen på vårt försvar”. Lite valhänt inför vi ”värnplikt” och tar ut en handfull ungdomar till utbildning…

År 2006 var operation avrusta Sverige fullbordad. Detta till synes i total partipolitisk konsensus. Vad hade då hänt? Vår försvarsmakt bestod av två av varandra helt beroende delar. Anläggningar och materiel, samt allmän värnplikt för personalförsörjning.

Under efterkrigstiden hade försvarsmakten kapacitet att i steg sätta i storleksordningen 800 000 man under vapen. I ett sammanhang avvecklades såväl värnplikten som hundratals fasta anläggningar och vapensystem, med ett anskaffningsvärde av hundratals miljarder (!) kronor. Kvar var endast ett rumphugget flygvapen utan flertalet av sina flottiljer och fältbaser. En lätt beväpnad legoarmé med en numerär av omkring en procent av den utraderade värnpliktsstyrkan ansågs relevant, kanske till och med övertalig, eftersom man skickade iväg ett antal äventyrslystna pojkar till Afghanistan och annorstädes för att säkra världsfreden…

Vem av de ansvariga är rakryggad nog att erkänna sin del av detta övergrepp: ”Jag var med, jag hade fel”. Detta är ingen fråga, det är en utmaning. Läs artikel

Äntligen har en stor majoritet av FN:s länder lyckats nå fram till en konvention som förbjuder kärnvapen. Nu gäller att länderna också skriver under. Sverige som har varit med och tagit fram konventionen får plötsligt kalla fötter och regeringen beslutar om en utredning som ska läggas fram först efter nästa riksdagsval. Det finns väl inte någon fråga där den allmänna opinionen är så tydlig som när det gäller motståndet mot kärnvapen.

Varför vill S och MP begrava frågan? USA har skickat brev med hot om relationsproblem om vi skriver på. Men vad är det för hot vi behöver vara rädda för? Vilka hemliga hållhakar har de på oss? Vad menar Peter Hultqvist när han pratar om ”den transatlantiska länken”?

Med allt det galna som händer i USA borde ju Sverige så fort som möjligt lossa banden och minska beroendet av USA, inte krypa närmare och närmare. Klarspråk önskas! Läs insändare

Frankrikes och Italiens försvarsministrar försöker övertala regeringen i miljardupphandlingen av nytt luftvärn. I ett brev till sin svenska kollega Peter Hultqvist, som SvD tagit del av, skriver Florence Parly och Roberta Pinotti att det fransk-italienska alternativet ”bäst motsvarar” det svenska försvarets krav.

Den planerade luftvärnsaffären är vid sidan av nya stridsflygplan och ubåtar den största materielinvesteringen i det militära försvaret inom överskådlig tid, uppskattningsvis värd totalt cirka 30 miljarder kronor. Den avgörande striden i upphandlingen står mellan amerikanska Patriotrobotar och det fransk-italienska systemet Samp/T-Aster-30. Tekniskt kan båda systemen anses ha både för- och nackdelar. Politiskt är affären ett vägval mellan fortsatt nära och utvecklat USA-samarbete eller att Sverige tar ett steg mot ökad integration i det europeiska försvarssamarbetet…

SvD har tidigare rapporterat att Hultqvist själv vill ha det amerikanska Patriotsystemet och att han försökt driva igenom ett sådant beslut i regeringen, hittills utan framgång. När ärendet kommer upp igen är oklart. Det kan både dröja och komma i närtid.

Samtidigt finns en tvekan inför hela affären, både politisk av finansieringsskäl, och inom försvaret där man ser att andra investeringar kan få stryka på foten.

– Frågan är om det är en vettig investering när ett nytt luftvärnssystem bara kan skydda en mindre yta av landet, men ändå slukar en så stor andel av försvarsbudgeten under lång tid. Om ryssarna har närmast obegränsad tillgång till robotar, då spelar det ingen roll om vi kan skjuta ner ett fåtal, säger en välplacerad källa till SvD. Läs artikel

How would a war between Russia and NATO in the Baltics play out?

Chances of a Russian invasion of Latvia, Lithuania and Estonia appear fairly remote. Even the RAND Corporation, which has been particularly hawkish, suggests that a Russian attack on a NATO member-state is low even though the alliance faces a conventional imbalance. “Our analysis suggests that NATO’s deterrent against a conventional attack by Russia on a NATO member is currently strong,” a recent RAND report states. “While we assess that a Russian attack on NATO in the near term is highly unlikely, it also seems probable that Russia will explore other avenues to signal its displeasure with ongoing U.S. and NATO posture enhancements.”..

For the Kremlin, reducing Russia’s dependency on the Baltic Sea ports is a high priority. “Replacing the Baltic States logistical capabilities with the domestic ones was really an important priority of the whole Putin presidency,” Kashin said. “It does not make sense to conquer the Baltic States, after all the money was already spent on alternatives.” Moreover, the Kremlin has limited means to attack the Baltics even if it so chose. Most of Moscow’s conventional forces are concentrated elsewhere—it would take time to amass a force capable of repelling a NATO counterattack. Meanwhile, the Kremlin does not have the option of leveraging the large ethnic Russian populations in those Baltic republics. Läs artikel

Ungefär var tionde svensk tycker inte att Sverige ska skriva under FN-konventionen om kärnvapenförbud. Men en stor majoritet, 86 procent av de tillfrågade i en Sifo-undersökning, anser att den svenska regeringen ska skriva under det omdiskuterade avtalet. Sex procent har ingen åsikt, enligt Olof Palmes internationella center som står bakom undersökningen.

Sverige röstade i somras ja till FN-konventionen om förbud mot kärnvapen – men regeringen meddelade senare att konventionen ska analyseras ordentligt innan Sverige skriver under. Läs artikel

Nu bygger Sverige upp sitt cyberförsvar. Sedan förra året har Försvaret fått klartecken att bygga upp en förmåga att svara på angrepp. Men det handlar också om att säkra Försvarets it-miljö för att stå emot angrepp, framhåller generalmajor Fredrik Robertsson, Försvarsmaktens cio…

Dessutom har regeringen ökat fokuset på ett cyberförsvar och har i sina två senaste regleringsbrev gett Försvarsmakten i uppdrag att analysera hur cyberförsvaret kan utvecklas och stärkas – det inkluderar också ”en förmåga att genomföra aktiva operationer i cybermiljön”.

I klartext att vi ska ha möjlighet att slå tillbaka mot en potentiell angripare. Överbefälhavare Micael Bydén har tidigare sagt till CS att ”den som attackerar oss ska veta att vi slår tillbaka”. Fredrik Robertsson är lite försiktigare i sina formuleringar och hänvisar enbart till regeringens regleringsbrev och uppdraget att bygga den förmågan.

– Det handlar om att ha rätt kunskap, persona och material – men när och hur vi använder den förmågan det vill jag inte yttra mig om, säger han…

Den återinförda värnplikten öppnar också en ny väg att få in it-kompetens.

– Ja, där öppnar sig en möjlighet – och vi har tittat på att försöka få ett inflöde den vägen, få in lämpliga talanger genom att rekrytera via tester. Så gör en del andra länder. Läs artikel

…För att möta denna utveckling föreslår regeringen en anpassning av de principer som gäller för tillståndsprövningen och en mer heltäckande kontroll av krigsmateriel. Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både Sveriges nationella målsättningar och internationella åtaganden, och för att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer.

I propositionen föreslår regeringen att den mottagande statens demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor vid tillståndsprövningen. Kraven på mottagarlandets respekt för de mänskliga rättigheterna skärps också. Det ska vidare beaktas om utförseln eller utlandssamverkan skulle motverka en rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet. Regeringen klargör samtidigt vilka principer som framöver bör gälla för följdleveranser och internationella samarbeten, med anledning av de förändringar som har skett som en följd av försvarsindustrins internationalisering. Läs pressmeddelande

Försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) säger att det för Finlands försvar vore viktigt att öva att ta emot internationell militär hjälp. Niinistö upprepade på tisdagen sin ståndpunkt från tidigare i höstas, då han föreslog att man i Finland skulle ordna en stor krigsövning i likhet med svenska Aurora…

Hultqvist säger att Aurora var en viktig mätare för i vilket skick det svenska försvaret är i dag.

– Av den får vi en bra grund för framtida bedömningar av våra styrkor och var vi måste utveckla oss, säger Hultqvist.

Han säger att Sveriges tidigare försvarspolitiska strategi, som gick ut på att koncentrera sig på internationella operationer, var ett felsteg som Finland inte har gjort. Finland har däremot behållit sin värnplikt och nationella försvarsplanering.

– Det var en klok inställning, säger Hultqvist. Läs artikel