Redaktionen

President Sauli Niinistö bjöd åhörarna på Ekonomiska samfundets, Handelsgillets och Hankens gemensamma seminarium på en analys av global maktpolitik på onsdagseftermiddagen.

– Som ni vet har stormaktspolitiken kommit tillbaka. Vi har fyra spelare: EU, Kina, USA och Ryssland. Allt som gäller Syrien, Ukraina och Nordkorea beror på hur det här spelet går, även ekonomi och frihandel. Presidenten berättar att han förundrats över hur lugna marknaderna varit trots de senaste årens politiska turbulens.

– Mycket händer när amerikanska centralbanken eller ECB säger något eller trycker mer pengar, men inget händer när Kim Jong-Un skjuter ballistiska missiler. Det är bra att det är lugnt, det kan ha en positiv effekt på politiken i några länder. Om de ser att marknaderna är lugna tar de kanske det lugnt. Men en sak oroar honom.

– Det verkar som om EU ofta eller oftast saknas från de bord där man på riktigt fattar beslut om den globala framtiden. Vi behöver ett starkare EU.

Niinstö utvecklar sina tankar om stormaktspolitiken genom att betrakta världen från de olika makthavarnas synvinklar: Xi Jinpings, Donald Trumps, Vladimir Putins och EU:s.

– Xi har gjort det mycket klart att Kina och EU har mycket gemensamt, en silkesväg från Peking till Europa. Han ser Moskva och Putin men talar inte så mycket åt det hållet…

Själv säger sig Niinistö sig ha blivit överraskad när han mötte Putin i somras.

– Putin sa att ett starkt EU är viktigt för Ryssland. När jag pratade med kansler Angela Merkel sa hon att hon noterat detsamma – Ryssland vill samarbeta mer med Europa. Varför? Moskva är inte med på silkesvägen mellan Kina och EU. Alla vet att man vill vara med i en klubb som gör något bra tillsammans. Läs artikel

I dag går en knivskarp linje i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Borgarna och de rödgröna bygger en svag svensk försvarsförmåga och hoppas att någon annan ska försvara oss, skriver sverigedemokraterna Mikael Jansson, Björn Söder, Roger Richtoff, Jeff Ahl och Robert Stenkvist…

Sverige kan och ska kunna försvara sig själv mot såväl inre som yttre hot. FOI har i en djupgående rapport analyserat hur stor offensiv kapacitet Ryssland har. Den samlade ryska försvarsförmågan är inte densamma som deras offensiva kapacitet, den ryska offensiva förmågan är inte i närheten av Sovjetunionens. Sverige kan därför om vi genomför ett ambitiöst upprustningsprogram bygga en egen försvarsförmåga som kan vinna ett försvarskrig. Då krävs att vi köper in vapensystem som är kostnadseffektiva, som har god verkanseffekt och som helst kan utvecklas med svensk försvarsindustri…

Nato kanske inte överlever som organisation och för USA är vi andra bara bönder på deras schackbräde. En dag kan Europa stå utan några garantier från USA. Sverigedemokraterna vill i stället bygga en egen stark försvarsförmåga och vill införskaffa vapensystem som ska göra en rysk aggression mot oss till en kostsam historia. Sverige ska bibehålla goda relationer med USA, men att göra oss till bonde på deras stormaktsschackbräde är vare sig ansvarsfullt eller genomtänkt. Sverige kan och vi måste rusta upp vår försvarsmakt till en nivå att vi kan försvara oss själva eller i försvarsförbund med Finland.

Minns fältmarskalk Ehrensvärds eftermäle som inristats på Sveaborg: ”Eftervärd, stå här på egen botn, och lita icke på främmande hielp.” Läs artikel

Den heta linje som öppnats mellan Finlands och Rysslands försvarsförvaltningar visar på den goda viljan som finns mellan länderna, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Blå).

Försvarsministeriet meddelade på torsdagen att Finland och Ryssland har öppnat en telefonlinje mellan försvarsförvaltningarna. Telefonlinjen ska göra informationsutbytet effektivare vid olyckor, störningar och exceptionella situationer i Finlands närområde.

Linjen öppnades den 1 november och den fungerar alla dagar dygnet runt. Arbetsspråket är engelska. Läs artikel

Den samnordiska skyddsövningen Reccex ordnas under tiden 17–24.11.2017 i Birkaland, Satakunta och Egentliga Finland. Övningen ökar försvarsmaktens och olika myndigheters beredskap att reagera på användning av farliga ämnen. Björneborgs brigad leder övningen.

Målsättningen för den internationella övningen Reccec 17 är att öva samverkan försvarsmakten, nordiska trupper och finländska myndigheter emellan i fråga om beredskap för CBRN-hot (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot). Som ledare för övningen fungerar överstelöjtnant Tero Savonen…

Övningen Reccex 17 är en del av verksamheten i enlighet med försvarsmaktens årsplan. Samnordiska skyddsövningar har sedan 2009 ordnats turvis i Finland, Sverige och Danmark. Finland har deltagit i samtliga tidigare Reccex-övningar och har senast lett övningen 2014. Läs artikel

Natos utökning i Afghanistan kan leda till en ändrad svensk insats i landet. Samtidigt gör sig Sverige redo för fullt deltagande i EU:s nya militära samarbete. Nato går från 13 000 till 16 000 personer på plats i det krigshärjade Afghanistan.

Russland kan nå treffe mål med stor presisjon i hele Norge med konvensjonelle våpen, enten fra eget område eller fra fly og fartøyer i internasjonalt farvann. Tidligere forsvarssjef Sverre Diesen mener Norge må vurdere å anskaffe samme våpentype for å kunne svare med angrep mot russiske mål…

Russland har produsert et bakkebasert Iskandermissil som kan brukes både for konvensjonelle våpen og atomvåpen.

Han er forsker ved Forsvarets forskningsinstitutt, og mener utviklingen har gått fort siden 2008.

– Vil en eventuell ny krig bli annerledes med de nye våpnene?

– Ja, det tror jeg. Særlig fordi man med denne typen våpen kan påvirke en politisk motstander militært uten å ha bakkestyrker inn på motstanderens område, sier Bukkvoll. Läs artikel

…Även om den svenska Försvarsmakten utfört en föredömlig insats måste emellertid ändå en bortre gräns sättas för det svenska engagemanget i Afghanistan. Sverigedemokraterna menar att den gränsen har passerats och att det nu är folken i Afghanistans skyldighet att själva ta hand om sin säkerhet och sätta motvärn mot talibaner…

Det står därför klart att Sverige bör lämna insatsen så snart som möjligt. Ju längre vi stannar, desto mer riskerar vi att dras in i ett utdraget inbördeskrig som kan komma att vara i decennier och kosta det svenska försvaret åtskilliga medel som i stället kunde ha använts till en uppbyggnad av försvarsorganisationen i Sverige. Läs motion

Three more nations on 9 November joined NATO’s Smart Defence project that oversees joint purchases of precision guided munitions (PGMs). Among the trio is Finland, a NATO partner country whose inclusion sets a precedent for NATO’s other trusted partner countries to join the initiative as well.

“Now that Finland is making the leap, Sweden will probably be interested in doing the same,” a NATO official told Jane’s on the eve of the announcement. “I think it is more a question of when, not if.” Läs artikel

Diskussions- och beslutspunkt

Ansvarigt statsråd: Margot Wallström och Peter Hultqvist

Förslagets innehåll: Rådet förväntas ha en diskussion om permanent strukturerat samarbete (Pesco). I samband med mötet förväntas de medlemsstater som avser delta i Pesco underteckna en gemensam underrättelse till rådet och unionens Höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om denna avsikt.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar upprättandet av Pesco och har för avsikt att underteckna underrättelsen. Regeringen bedömer att Pesco kan uppfylla två strategiska mål: att stärka den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken samt att bidra till stärkt europeisk sammanhållning. Regeringen välkomnar de viktiga framsteg som skett i genomförandet av EU:s globala strategi inom området säkerhet och försvar. Regeringen lägger stor vikt vid fortsatta framsteg för att stärka EU:s civila krishanteringsförmåga, liksom implementeringen av övriga prioriterade frågor i uppföljningen av den globala strategin, som resiliensbyggande och en integrerande ansats till kriser och konflikter.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Pesco behandlades senast i EU-nämnden inför Europeiska rådet den 18 oktober. Pesco behandlades senast i utrikesutskottet den 28 september och i försvarsutskottet den 21 september. Läs pressmeddelande

Försvarsminister Peter Hultqvist håller sig med en huvudprincip: vi gör allt som Natobegär bara vi, formellt, slipper undan medlemskap.

Hultqvist-doktrinen illustreras av den dagsaktuella mångmiljardbeställningen av ett svenskt luftförsvarssystem. Valet stod mellan amerikanska Patriot-systemet och det europeiska(fransk/italienska) SAMP/T…

Patriot-systemet kallas av experter för föråldrat och betraktas som dyrare än den europeiska konkurrentens. Den bedömningen gjorde också Försvarets materielverk (FMV) efter noggranna analyser. Raytheon har därför, i samverkan med Trump-administrationen, drivit en hård lobbyverksamhet, främst riktad mot Peter Hultqvist. Vapenbolagets chef Thomas A Kennedy skrev, mot krigsindustrins alla affärsprinciper, ett privatbrev till Hultqvist: ”Jag är mycket uppmuntrad av att höra att Patriot övervägs av Sverige”.

Trumps försvarsminister James Mathis bjöd Hultqvist till USA för samtal. Därefter blev FMV:s kritiska rapport om Patriot till makulatur, lika poänglös som president Macrons försök att förmå Sverige ingå i ett tänkt EU-försvar och i en europeisk försvarsindustri. I valet mellan Nato och EU tvekar inte Hultqvist. Han besegrade finans- och utrikesministern…

Patriot-systemet är en fundamental del av Nato:s militära uppbyggnad. Det installeras i Litauen och Rumänien och finns i Polen. Den amerikanske försvarsministern, på blixtbesök i Helsingfors häromdagen, klargjorde för de svenska och finska försvarsministrarna vad som gäller: Patriot ska vara norra och östra Europas luftvärnssystem. Hultqvist lovade betala startavgiften för Sverige: tio miljarder. Läs artikel

Som grannar i Östersjön har Sverige och Tyskland ett hav mellan sig. Samma hav förbinder också länderna genom handel och olika samarbeten. Den svenska och tyska marinen har inlett ett fördjupat samarbete som startar med ett svenskt örlogsbesök av Tredje sjöstridsflottiljen i Kiel under denna vecka.

Exakt i vad samarbetet ska bestå av ska nu diskuteras. Det kan omfatta exempelvis personalutbyte eller att man använder varandras utbildningsanläggningar. Oavsett vad detta mynnar ut i så ligger samarbete i tiden, inte bara för Sverige utan för andra nationer. Läs pressmeddelande

Sverige, Finland och USA möttes på tisdagen i Helsingfors för första gången i ett trepartssamtal om säkerhetsläget runt Östersjön.

– Det är klart att det är en säkerhetspolitisk signal att ha den här dialogen, säger försvarsminister Peter Hultqvist till SvD…

Vad handlade mötet om konkret? – Vi talade naturligtvis om situationen i Östersjöområdet och om erfarenheterna från Auroraövningen. Finland planerar att arrangera en liknande övning.

Peter Hultqvist nämnde tre punkter som det nya samarbetet kan komma att kretsa kring. – Det är övningsverksamhet, interoperabilitet och säkerhetsläget i vår del av Europa.

Vad kan det här få för betydelse? – Det är väldigt bra att Sverige och Finland för ett gemensamt resonemang med USA eftersom vi båda har ett Statement of Intent (läs: avsiktsförklaring, reds anm) om försvarssamarbete med USA. Läs artikel