Osäkerhet ger ångest men krishot lugn, Östnyland 10 augusti

En nyhetsartikel i femdagarstidningen Östnyland, en sammanslagning i början av året av Borgåbladet och Östra Nyland, ger en god bild av hur freds- och säkerhetsfrågorna diskuteras i initierade kretsar i vårt östra grannland. Vid det fredsforum som refereras i artikeln talade de renommerade säkerhetspolitiska forskarna Pertti Joenniemi och Arto Nokkala. Båda rekommenderade ett mindre alarmistiskt tonläge än det som vanligen förekommer i propagandajournalistiken. Uttalade sig på forumet gjorde även ambassadör Jaakko Kalela, som under drygt tre decennier var kanslichef hos Republikens President och således närmaste medarbetare till fyra finska statschefer (Kekkonen, Koivisto Ahtisaari, Halonen), innan han år 2005 utsågs till sitt lands sändebud i Tallinn.

Artikeln i Östnyland:

Ett nytt kallt krig, en oberäknelig stor granne, återkommande provokationer och hotbilder påverkar finländarnas bild av tryggheten.Men har det lett till större osäkerhet och direkt ångest? Paradoxalt nog är det tvärtom påstår forskare.

Det skärpta säkerhetspolitiska läget har lett till att många känner större trygghet. Det är en paradox som bottnar i att människor har en tendens att känna sig otrygga inför svårbegripliga yttre hot. Temat om hur det skärpta säkerhetsläget påverkar tryggheten diskuterades vid årets Fredsforum i Lovisa. – Hot om militära attacker eller hot om invasion är så konkreta, att folk upplever dem som begripliga. Hoten ger tillbaka känslan av att världen inte är så svårbegriplig ändå. Och det är det svårbegripliga som är omöjligt att påverka som skapar ångest. Läs artikel.

Yrkesarmé eller folkarmé? Anders Björnsson, kommentar till intervju med Peter Hultqvist i Aftonbladet

Folkuppbåd, soldatutskrivning, militärt indelningsverk – det är, i kronologisk ordning, de dominerande metoderna för den svenska krigsmaktens ”personalförsörjning”, fram till den allmänna värnpliktens generella genomförande vid sekelskiftet 1900. Då blev det gamla beväringsinstitutet – det vill säga det obligatoriska uttaget av manskap för vapenövningar, med kraftigt utvidgad tjänstgöring – stommen i den svenska armén. Indelta soldater fick övergå till annan verksamhet.

Läs merYrkesarmé eller folkarmé? Anders Björnsson, kommentar till intervju med Peter Hultqvist i Aftonbladet

Centerpartiet måste stå upp för öppenheten, ledare i Hallands Nyheter

Kommentar från utgivarna: Staffan Danielsson, tidigare ledamot av riksdagens försvarsutskott och EU-nämnd, hör till de centerpartister som har yrkat på svensk Nato-anslutning – han gjorde det till exempel i en artikel på Brännpunkt i våras (Svenska Dagbladet 24/5). Efter att ha förlorat sin riksdagsplats i valet 2014 är han nu tillbaka som riksdagsman.

Läs merCenterpartiet måste stå upp för öppenheten, ledare i Hallands Nyheter

Samarbete, inte konfrontation, Anders Björnsson

Det är något som inte stämmer.

I en debattartikel förespråkar två företrädare för Kristdemokraterna, Mikael Oscarsson och Lars Adaktusson, ett ”svenskt närmande till Nato” (”Sverige behöver närma sig Nato”. Hemmets Vän 6 augusti.  Bakgrunden sägs vara att ”kalla kriget har återuppstått” och att på senare år ”spänningen runt Östersjön tilltagit”.

Läs merSamarbete, inte konfrontation, Anders Björnsson

Det dyraste kriget, Thage G Peterson i Aftonbladet 7 augusti

Thage G Peterson kräver korten på bordet om det svenska militära deltagandet i Afghanistan.

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder med enorma brister i utbildning, sjukvård, hälsovård, kommunikationer, och ett av de mest korrupta i världen. Extremt hög barna- och mödradödlighet. Mer än vart fjärde afghanskt barn dör ­före sin femårsdag. Merparten av allt opium som produceras i världen kommer från Afghanistan. Miljoner outlösta och icke protokollförda minor gör den dystra bilden ännu dystrare.

Krig har nästan alltid rasat i Afghanistan men ingen utländsk makt har någonsin vunnit ett krig i Afghanistan. Här har Sverige deltagit i krig i över tolv år.

Det svenska krigsdeltagandet ska nu granskas och utvärderas. Regeringen tillsatte för en månad sedan (9 juli 2015) en offentlig utredning för detta uppdrag. Krav på en granskning och en vitbok hskrivelsenar bland många framförts av Svenska Afghanistankommittén, Föreningen Afghanistansolidaritet och av 2013 års socialdemokratiska partikongress. Läs artikel

Se även tidigare artiklar på denna sajt:  utredningen om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan och Sanningen om kriget måste fram.

 

 

 

Värnplikt i “ny form”?

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist vill att en utredning ska ”titta på möjligheterna att komplettera nuvarande personalförsörjning som bygger på professionella med någon form av värnpliktsinslag likt den i Norge”, enligt en artikel i socialdemokratiska Aktuellt i politiken (6/8, nätupplagan). Enligt uppgift i Dagens Nyheter (6/8, nätupplagan) bör ett sådant ”värnpliktsinslag” vara könsneutralt. Däremot utesluter Hultqvist en återgång till allmän värnplikt.Det senare är en trist restriktion. När riksdagen 2009, strax före sommaruppehållet, beslöt att låta värnplikten ”vila i fredstid”, skedde detta med mycket knapp majoritet: 153 mot 150. Socialdemokraterna i opposition motsatte sig det beslutet. De borde inte frångå den hållningen i regeringsställning. Deras väljare har nog inte tänkt sig att de skulle göra det. Vad vi har fått är en yrkesarmé på frivillighetens grund. Den saknar folkförankring.

Utgivarna

 

Sanningen om kriget måste fram, Lars-Gunnar Liljestrand i NSD

Krav på utredningen om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan.

Ur artikeln: …

Svenska regeringar har framfört olika motiv för det militära deltagande: bygga demokrati, kvinnors rättigheter, flickskolor etc. Strateger på Försvarshögskolan har dock klart uttalat att det handlade om att kvalificera Sverige som partner till USA/Nato inför kommande internationella operationer. Utredningen har att gå till botten med detta. Svenska folket har rätt att veta sanningen om 13 års krig. Läs artikel.

Solidaritetens gränser, Anders Björnsson

  1. Artikel 5 i Nordatlantiska fördraget innebär den ”uttalade tanke[n] om att solidariskt, efter var och ens eget bestämmande och förmåga, tillsammans agera när ett eller flera medlemsländer [i Nato] utsätts för ett väpnat angrepp”, som det ordagrant heter i rapporten Säkrare grannskap – osäker värld (Ds 2003:008, kursiv. här), framlagd av Försvarsberedningen, under Håkan Juholts ordförandeskap.

Bakgrunden till resonemanget var terroristattackerna mot mål i USA 11/9 2001 och de krav det inträffade ställde på sammanhållningen inom Atlantpakten. Rapporten konstaterar att ”USA valde att agera på egen hand, dock med stöd av Nato”. (Och med stöd av vissa andra också, får man väl tillägga.)

Läs merSolidaritetens gränser, Anders Björnsson

Går Sverige med i Nato kan kärnvapen placeras hos oss, skriver 12 debattörer på DN Debatt 6 augusti

Som Natomedlem kan vi i kris tvingas ta emot kärnvapen, i strid med riksdagens beslut. Att inte ta med kärnvapnen när man diskuterar Nato och Ryssland är verklighetsförfalskning. Vi måste verka för ett förbud mot detta hot mot mänsklighetens överlevnad, skriver tolv debattörer från Läkare mot kärnvapen.Sverige måste följa doktrin. Som Natomedlem kan vi i kris tvingas ta emot kärnvapen, i strid med riksdagens beslut. Att inte ta med kärnvapnen när man diskuterar Nato och Ryssland är verklighetsförfalskning. Läs artikel

Sanningen om kriget måste fram! Skrivelse till utredningen om Sveriges deltagande i Afghanistankriget

Regeringen beslutade den 9 juli i år att tillsätta en utredning om Sveriges engagemang i Afghanistan 2002–2014. (Se artikel på denna sajt)

Från flera håll har det under årens lopp krävts en vitbok om Sveriges deltagande i kriget. För att få fram sanningen har kravet varit att en oberoende kommission tillsätts med personer som inte har varit med i besluten om den svenska insatsen.

Kraven på en sådan granskning har förts fram av den socialdemokratiska partikongressen 2013, Svenska Afghanistankommittén och Föreningen Afghanistansolidaritet.

Regeringen valde istället att tillsätta en enmansutredning. Utredaren Tone Tingsgård har varit ledamot av försvarsutskottet (1998–2006) och där haft rollen som vice ordförande. Utredaren har således själv suttit med och beslutat om den svenska militära insatsen.

I en skrivelse till utredaren har 27 kända opinionsbildare och kritiker till Sveriges deltagande i kriget tagit upp en rad frågor som utredningen måste besvara. Det gäller de hemligstämplade uppgifterna om att svenska soldater deltagit i utomrättsligt dödande (”targeted killings”), Sveriges anslutning till USA motståndsbekämpning 2009 så kallad Counter Insurgency (COIN), vilket faller utanför FN-mandatet, de totala kostnaderna för kriget, motiven för Sveriges deltagande i kriget och andra frågor.

Bland undertecknarna finns Thage G Peterson, Maj Britt Theorin, KG Hammar, Anders Ferm och Ulf Bjereld.

Skrivelsen finns att läsa på pdf:  Sanningen om kriget måste fram!

Att öka spänningen är oklokt, överste Per Blomquist ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Replik. Hergus Palmquist, din invändning mot mitt förslag till försvar av markterritoriet ger mig anledning att vara tydligare. På land finns alla resurser både för fred, krig och där bor och verkar människorna. Att Sverige använder 43 miljarder utan att försvara markterritoriet låter absurt. Men så är det. Det måste medborgarna få veta. Läs artikel