Solidaritetspolitik? Nej! Kommentar till Tomas Bertelman

Solidaritetspolitik är – ofrånkomligen – krigspolitik. Det finns ingen svensk folkopinion för att Sverige militärt ska gå andra länder till handa om de utsätts för angrepp. Svenska riksdagens ensidigt utfärdade så kallade solidaritetsdeklaration från år 2009 är substantiellt ett slag i luften, eftersom den inte förpliktar till några åtaganden (och få förväntar sig några sådana), men symboliskt ett självmål, eftersom den i oträngt mål utsätter Sverige för misstanken att vilja gå in med trupp i främmande land.

Ambassadör Tomas Bertelman försöker få sina läsare att tro att ”solidaritetspolitiken” numera är Sveriges nya säkerhetspolitiska doktrin: solidaritet i fred syftande till engagemang i krig. Om detta har inte förts någon allvarligt baserad och sakligt förankrad diskussion i vårt land.

Läs merSolidaritetspolitik? Nej! Kommentar till Tomas Bertelman

Sverige, Finland och Nato, Janerik Larsson , ledare i SvD

Pär Stenbäck är en av Nordens mest erfarna politiker och samhällsdebattörer. Han har i hemlandet Finland varit partiledare, undervisningsminister och utrikesminister. Han förlänades hederstiteln minister 1999. Han har varit generalsekreterare för Finlands Röda Kors och för Internationella Röda Kors-federationen i Genève. Han har varit generalsekreterare för Nordiska ministerrådet. Han är styrelsemedlem i International Crisis Group.

Nyligen lyssnade jag på honom under Johnsonstiftelsens Engelsbergsseminarium om Finland och Sverige. En aspekt som han berörde när han kom in på Natofrågan var, med hans formulering, avsaknaden av en ”djup svensk borgerlig relation till Finland”. Läs artikel

 

Europe needs better relations with Russia – Juncker, Reuters 8 oktober

Europe must improve its relationship with Russia and should not let this be something decided by Washington, European Commission President Jean-Claude Juncker said on Thursday. The European Union joined the United States in imposing sanctions on Russia last year over its annexation of Crimea from Ukraine, and tightened them after separatists launched a rebellion in the east of the country with the backing of Russia. Relations between Moscow and the West have taken a further turn for the worse since Russian President Vladimir Putin ordered a bombing campaign in Syria against opponents of President Bashar al-Assad. Läs artikel

 

Niinistö ringde upp Vladimir Putin, Hufvudstadsbladet 9 oktober

Samtalet mellan president Sauli Niinistö och hans ryska kollega Vladimir Putin fördes per telefon, på Finlands initiativ. Presidenterna diskuterade Finlands och Rysslands inbördes relationer, krisen i Ukraina och kriget i Syrien och Irak.

Niinistö konstaterade enligt presidentens kansli att samarbetet mellan Finland och Ryssland “fortsätter aktivt”, trots att handeln mellan länderna har försvagats. Niinistö framhöll vikten av att eldupphöret i Ukraina till stora delar har hållit, och av att man gjort framsteg när det gäller att verkställa punkterna i Minskavtalet.

I fråga om konfilkten i Syrien och Irak uttryckte Niinistö sin oro över den ökade stormaktsspänningen i området. Niinistö hoppas på internationellt samarbete för att få ett fredligt slut på kriget i landet.

Perspektiv på svensk Nato-debatt, Björn Fägersten , Utrikespolitiska Institutet

Kommer Sverige att tvingas in i USA:s eller Turkiets krig vid ett svenskt Natointräde? Eller behåller vi till fullo vår självständighet tack vare vetorätten? De ofta motstridiga positionerna i den svenska Natodebatten förenas av att de har mycket svag förankring i såväl forskning som diskussioner utanför Sverige. När debatten nu intensifieras här hemma finns all anledning att vidga perspektiven.

För en vecka sedan möttes representanter för ja- och nej-sidan i en fullsatt och livlig Natodebatt på Kulturhuset. Fokus hamnade till stor del på militär makt och dess roll i dagens säkerhetspolitik, snarare än på Nato i sig. Men diskussionen var ändå på många sätt representativ för den svenska debatten: emotionell, personlig och lätt svävande i förhållandet till verkligheten. Läs artikel

Utrikespolitiska institutet |UI| Perspektiv på svensk Nato-debatt

Björn Fägersten, forskare vid Utrikespolitiska institutet, UI

Varför förlorade Hultqvist? Stefan Lindgren på 8dagar.com 8 oktober

I gårdagens Rapport mötte försvarsminister Peter Hultqvist den moderate riksdagsmannen Hans Wallmark i en debatt om Nato.

Hultqvist förlorade. Varför?

Saken är tämligen klar. Hultqvists argumentation går ut på att visa att Sverige samarbetar så bra med Nato och enskilda Nato-länder, enkannerligen USA (“transatlantiska länken”), att något Nato-medlemskap inte behövs. Att byta strategisk doktrin skulle störa stabiliteten. Läs artikel

SDs motion 2015/16:3125 Säkerhetspolitik

Förslagspunkter

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ingå ett defensivt försvarsförbund med Finland och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska försvarssamarbetet inom ramen för Nordefco ska fördjupas och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska stå utanför Nato och andra stormakters militärallianser och tillkännager detta för regeringen.   Läs motionen

KD säger ja till Nato, SvD 10 oktober

Kristdemokraterna (KD) har beslutat att verka för att Sverige söker medlemskap i Nato. KD blir därmed det fjärde allianspartiet att säga ja till svenskt Nato–medlemskap.KD:s riksting beslutade på fredagskvällen att ändra partiets säkerhetspolitiska linje och beslutade att partiet ska verka för att Sverige söker medlemskap i Nato.Så sent som 2013 beslutade KD att nöja sig med att arbeta för att utreda konsekvenserna av ett Natomedlemskap. Dessförinnan har partiet sagt nej till Nato.

Rikstingets vilja var så tydligt att någon rösträkning inte behövdes. I den föregående debatten var det dock flera som var kritiska till partistyrelsens linje att verka för ett Natomedlemskap. De menade att partiet får för fort fram. Läs artikel

Alla kränkningar måste avvisas, kommentar till artikel i DN om kränkningar av svenskt territorium

USA och Ryssland kränker svenskt luftrum ungefär lika mycket ( USA 7 gånger och Ryssland 6 gånger) – det visar statistik från de senaste fem åren i en  artikeln i DN den 9 oktober. Natostater ( inklusive USA) stått för det stora flertalet kränkningar, 28 st mot 6 st ryska. Försvaret skall enligt instruktionen IKFN avvisa kränkningar från främmande flyg.När det gäller ett par fall av rýska kränkningar fanns inte svenska JAS-plan tillhands. Det är allvarligt och svensk alliansfrihet måste backas upp av ett verkligt luftförsvar.
Den grövsta kränkningen var dock då ett amerikanskt spaningsplan utan tillstånd tog kursen över Gotland för att undvika efterföljande ryska jaktplan. Det var en otillåten överflygning under mer än 20 minuter över svenskt territorium som inte möttes av svensk jakt. UD vägrade meddela om man gett tillstånd vilket tyder på att man såg mellan fingrarna på USAs kränkning. Detta kan uppfattas som om Sverige tog ställning för den ena stormakten. Sverige måste som alliansfritt land avvisa kränkningar från vilket håll de än kommer.

Läs DN-artikeln

F 21 deltar i rekordstor Natoövning, Norrländska Socialdemokraten 8 oktober

Nu ska F 21 delta i ytterligare en internationell Natoövning. Nästa vecka åker 211:e stridsflygdivisionen och 2:a flygbasbataljonen till till Portugal och övningen Trident Juncture.

Försvarsmakten skriver i ett pressmeddelande: “Syftet är dels att öva en längre, sett till avståndet, ombasering av förband och dels att utveckla förbandets interoperabilitet, dvs förmågan att samarbeta med andra, i större multinationella styrkesammansättningar.”

F 17 stöttar med personal och materiel. Totalt deltar cirka 85 personer och sex Jas 39 Gripen.Trident Juncure 15 är Natos slutövning, och till viss del certifieringsövning, för Nato Response Force. Övningen är Natos största övning sedan 2002.

Svar från Peter Hultqvist på skriftlig fråga 2015/16:46 Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsförband

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:46 av Hans Wallmark (M) Svenskt deltagande i Natos snabbinsatsförband

Hans Wallmark har frågat mig om jag har för avsikt att driva önskemålet om att öppna VJTF även för partnerländer, och om detta är möjligt, sondera och samordna intresset hos andra partnerländer att delta.

I september 2013 lämnade Sverige in en formell förfrågan till Nato om svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka NATO Response Force (NRF) genom bidrag till dess tillhörande reservstyrkeregister Response Forces Pool (RFP). Den 14 oktober 2013 fattade Nordatlantiska rådet beslut om att välkomna svenskt deltagande i NRF. Övriga partnerländer till Nato som deltar i NRF är Finland och Ukraina. Läs hela svaret

 

Professorspåhitt, kommentar till Stefan Forss

Stefan Forss är en professor på krigsstigen. För ett hundra år sedan var det rätt gott om dem. Han tar i sin nedanstående artikel för givet att dagens Ryssland har en klar avsikt att ockupera de baltiska staterna. Den avsikten är långt ifrån belagd och får närmast betraktas som ett påhitt. Uppfattningen att Ryssland skulle vilja anfalla och ta Baltikum, eller delar av detta länderområde, det vill säga önska sig ett krig med Nato och Washington, delas av få seriösa bedömare. Rysslands primära intressen ligger sydöstut från Ukraina, i Kaukasus och Centralasien.

Läs merProfessorspåhitt, kommentar till Stefan Forss