Bakom rubriken, Folke Schimanski, Sydsvenskan

Den 22 mars ska riksdagen ta ställning till en fråga med den diffusa rubriken ”Lagstiftning rörande försvarsmaktens internationella samarbete”. Bakom den beteckningen gömmer sig det betydelsefulla värdlandsavtalet.Går man ut på gatan och intervjuar folk, skulle de allra flesta inte kunna svara på vad det är för något. Men det är ett avtal som kort sagt innebär att Nato kan stationera sina militära förband i särskilda basområden på svenskt territorium. Det är nästa steg i samarbetet med Nato, sedan stora manövrar företagits i Skåne och Norrbotten mellan styrkor från Sverige och Natoländer.Det kommer att bli första och sista gången som riksdagen får debattera värdlandsavtalet, denna stora nationella angelägenhet.Man kan jämföra med avskaffandet av värnplikten, ett beslut som 2009 fattades över svenska folkets huvuden. I Österrike anordnades däremot fyra år senare en rådgivande folkomröstning om landet skulle behålla sin värnplikt. Frågan ansågs som så viktig för nationen att politikerna vill låta folket komma till tals i en enskild fråga. (I Sverige hattar man nu eventuellt tillbaka till en ny form av värnpliktsarmé.) Läs artikel

Sverige behöver en genomtänkt Rysslandspolitik! Björn Körlof, kkrva.se

Den som tagit del av president Putins ryska militärdoktrin och sökt följa den ryska psykologiska krigföringen mot både väst och (inte minst) mot den egna befolkningen, kan inte undgå att känna en hel del oro över vart detta skall leda.

Militärdoktrinen har formuleringar som innebär att Ryssland anser sig ha rätt att på olika sätt ingripa i angränsande staters suveränitet om Ryssland uppfattar utvecklingen där som ett hot mot Ryssland eller rysk befolkning. Inte minst är kopplingen till ryska etniska minoriteter i andra länder ett särskilt illavarslande inslag. Den stora rysktalande befolkningen i Lettland har mot denna bakgrund utsatts för en massiv rysk propaganda.

Men det är minst lika viktigt att observera den ryska psykologiska krigföringen mot den egna befolkningen, vilken i hög grad underlättas av att regimen utövar en betydande kontroll (uppenbarligen även med inslag av rena våldsdåd mot obekväma journalister) över aktörerna inom den inhemska mediasfären. Detta utgör väsentliga inslag i den totala psykologiska påverkanskampanj som hela tiden pågår. Den riktar sig också i olika kombinationer även mot omvärlden. Ett viktigt syfte med dessa påverkansoperationer är att undergräva förtroende och tillit till västliga media, till västliga ledare och söka förmedla bilden av västliga hot (inte minst från NATO). När det tjänar kampanjernas syften deltar även utrikesminister Lavrov i detta spel. Läs artikel

Tuomioja tonar ner ryskt hot, svenska.yle,fi

Före detta utrikesministern Erkki Tuomioja tonar ner farhågorna om att Ryssland för hybridkrig mot Finland. I programmet A-studio i går kväll sade Tuomioja att Ryssland riktar oberäkneliga åtgärder mot alla länder – det finns inga tecken på att Finland skulle vara extra utsatt. Med hybridkrig avses påtryckningsåtgärder som har som mål att skapa oro i samhällen och rubba säkerheten. Bland annat har ryska markaffärer i Finland betecknats som hybridkrigsfenomen. Det är frågan om mark som ligger i närheten av strategiskt viktiga platser.

Andra fenomen är flyktingströmmar och informationskrig, uppger den nationella säkerhetskommittéen.

Enligt Tuomioja är de ryska åtgärderna snarast ett tecken på svaghet och inte på styrka. Den ryska ekonomin är i uselt skick, konstaterar han. Läs artikel

Avbryt provokationerna, ledare i Sydöstran

Karlskrona har en vänort i den ryska Kaliningradenklaven Baltijsk på andra sidan Östersjön. Det finns till och med en plats på Verkö som kallas Baltijskplatsen. Borgmästaren för Karlskronas vänort invigde platsen på 90-talet. Det var vid en tid när Ryssland var reformsinnat och ville öppna sig mot grannarna runt Östersjön.

Ryssland var på 90-talet en militär stormakt i förfall. Idag är Ryssland återigen en stormakt att räkna med. Efter kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim ifjol har spänningarna ökat i Östersjöområdet igen. Den svenska borgerligheten är enig om att Sverige ska bli medlem i Nato. Ett svensk medlemskap är inte aktuellt. Socialdemokratin står fast vid alliansfriheten. Läs artikel

Tal av Peter Hultqvist på Munich Security Conference 2016, 13 februari 2016

Distinguished guests,
Thank you for giving me the opportunity to speak on this important topic. There are three points I would like to make:
First, it has been 723 days since the illegal annexation of Crimea occurred. Almost two years has passed and Crimea has not yet been returned to the sovereign state of Ukraine. The Russian aim is obviously to keep Crimea off the international agenda, let two more years pass or, for that matter ten years and hope that this will simply become a fact of life.Let me be clear: the illegal annexation of Crimea cannot become a status quo. This cannot be written in our history books as something which just happened. Russia’s illegal annexation of Crimea and the Russian involvement in eastern Ukraine is the greatest challenge to the European security order.Russian actions are beyond an aggression on Ukraine. It constitutes a threat to the right of making national policy choices of all countries’ in Russia’s neighbourhood.Therefore, it makes our response and our course of action all the more important. Time passes and other urgent security issues arise on our agenda. But we cannot accept what Russia has done. Läs talet

Demonstativt lugnt på säkerhetskonferensen, Vasabladet

Det spända säkerhetsläget mellan Ryssland och väst behandlades i demonstrativt moderata toner under säkerhetskonferensen i München på lördagen.

Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev och utrikesminister Sergej Lavrov framträdde kompromissvänligt, speciellt då man jämför med Lavrovs tal i fjol då han riktade hård kritik mot västländerna.

Medvedev ställde sig frågande till västuppskattningar om att Ryssland utgör ett säkerhetshot. Han varnade för att väst och Ryssland är på väg att glida in i ett nytt kallt krig.

– Ibland undrar jag om det är år 2016 eller 1962, sade Medvedev.

Statschefer och andra beslutsfattare från hela världen samlas varje år i München för att diskutera säkerhetsfrågor. Utöver de offentliga diskussionerna hålls även en rad bilaterala möten och diskussioner i kulisserna. Läs artikel

Om krigskorrespondenter, Anders Björnsson

Man får inte glömma bort Otto von Bismarcks ord att det aldrig ljugs så mycket som före ett val, under ett krig och efter en jakt. Men det ljugs före ett krig också – och efter. Krigsreportrarnas huvudsakliga uppgift är att förmedla lögnerna – före kriget så att de får vara nära fronten, efter kriget så att de ska bli inkallade nästa gång igen. Joseph Roths satiriska feuilleton ”Krigskorrespondenten”, publicerad på tioårsdagen av första världskrigets utbrott, talar med förakt om denna yrkeskategori. När inget krig är i sikte, jobbar de före detta frontreportrarna för fullt i vapenindustrins tjänst.

Roth såg att det fanns ett intresse och att detta intresse korrumperar sanningen. Istället för sanningen träder åsikten för dagen, och åsikten är en förklädd önskan. Inför första världskriget fanns det i Tyskland ett helt koppel av intellektuella och akademiker som hetsade till krig. Den tyska kulturen stod på spel; det ryska barbariet knackade på dörren. ”Flottprofessorerna” ville utmana Storbritannien på världshaven och den ryska marinen i Östersjön. Mycket få av det fria ordets män – författare, journalister – förmådde stå emot det ideologiska trycket. Demokraten Heinrich Mann, vars roman om det vilhelminska samhället inte kunde komma ut under kriget, var ett undantag. De flesta slog följe med den kejserliga regeringen och generalstaben; även folk inom arbetarrörelsen gjorde detta.

Läs merOm krigskorrespondenter, Anders Björnsson

Försvara Gotland – jodå, men hur? Hans M Gabrielsson

Redaktionell anmärkning. –Vi publicerar här en lätt bearbetad version av författarens bidrag till boken Försvaret främst (2015).

1982, kärnvapenupprustningens år. Sovjetunionen och USA placerade ut taktiska kärnvapen (SS 20- respektive Pershingmissiler) i Europa. Förhållandet mellan de dåvarande supermakterna var i det närmaste djupfryst. Sovjet under en döende Brezjnev krigade vidare mot ett allt starkare motstånd i Afghanistan, medan USA under Reagan började återhämta sig från sina väl förtjänta nederlag i Indokina och debaclet i Iran. Bland annat genom att starta ett krig genom ombud mot sandinistregeringen i Nicaragua.

1982, ubåtssommarens år. Ubåtsjakter i Stockholms skärgård, som kulminerade med en troligen infångad ubåt i Danziger Gatt utanför Nynäshamn – men eldtillståndet drogs in: minlinjen fick inte utlösas enligt order någonstans högt uppifrån. Efter det mängder av olika spekulationer, men märkligt litet hårda fakta kom ut. Det mesta är fortfarande hemligstämplat.

Läs merFörsvara Gotland – jodå, men hur? Hans M Gabrielsson

Niinisto stresses better Russia-West relations, Finland Times

President Sauli Niinistö on Saturday said Russia and the West should find progress in their relationship at least through the lowest common denominators. Speaking at the Munich Security Conference, Niinistö also expressed the hope that many would understand that Russia and the West can no longer afford the deterioration in relations.

“Even if we could agree on which things we cannot agree on; even that would be a step forward,” Niinistö told journalists during a break in the conference.

“From Syria to the North Pole, Russia always seems to be there. And Russia always seems to be somewhere just as bigger problems emerge,” he said.

Meanwhile, US Secretary of State John Kerry in his Munich speech on Saturday said prolonging the economic sanctions against Russia would depend on Russia’s actions. Läs artikel

Flygövning amerikanskt initiativ, Yle 12 februari

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) bekräftar att det var ett amerikanskt initiativ att amerikanska jaktplan ska delta i en militärövning i Finland, uppger Yle.Det är en F-15-jaktplansavdelning från USA:s nationalgarde i Oregon som övar i Finland i vår.

Soini säger att planen kommer att vara obeväpnade och att övningen är mer omfattande än tidigare övningsbesök. Soini bestrider att man skulle ha försökt hemlighålla övningen på något vis. Enligt honom har övningen godkänts av regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott i november.

Enligt Yle ska övningen ha kommit som en total överraskning för riksdagens försvarsutskott med undantag för utskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml).

Geopolitik talar varken för eller emot Nato, Mats Björkenfeldt

I den aktuella debatten om alliansfrihetens vara eller icke vara har geopolitik använts som begrepp. Till exempel Mike Winnerstig påstår attgeopolitiken talar för Nato”.

 Som framgår av Winnerstigs inlägg är begreppet geopolitik myntat av Uppsalaprofessorn Rudolf Kjellén. I den senares bok Staten som livsform, (Stockholm, 1916) slog Kjellén an tonen:

”Lifskraftiga stater på ett begränsadt rum stå under det kategoriska politiska imperativet att vidga sitt rum, genom kolonisation, sammanslutning eller eröfring av olika slag. Detta har varit Englands situation och är i samtiden Japans och Tysklands: som man ser, ingen rå eröfrardrift, utan naturlig och nödvändig växt för själfbevarelsens skull.” (Här citerat från forskarantologin Rudolf Kjellén. Geopolitiken och konservatismen. Hjalmarson & Högberg, 2014, s. 28.)

Läs merGeopolitik talar varken för eller emot Nato, Mats Björkenfeldt

Niinistö blev inbjuden till Moskva, svenska.yle.fi

President Sauli Niinistö har fått en inbjudan till ett möte med Rysslands president Vladimir Putin i Moskva kring påsk.

Det var premiärminister Dmitrij Medvedev som kom med inbjudan då han diskuterade med Niinistö i samband med säkerhetskonferensen i München på fredag kväll. Niinistö bekräftade efter mötet att han reser till Moskva och att han träffar president Putin.

Niinistö och Medvedev fokuserade vid sitt cirka en timme långa möte på frågan om Finlands östgräns. Hundratals flyktingar har i år kommit över till Finland från ryska sidan via gränsövergångar i norr. Läs artikel