Fasta förband på Gotland från i dag, svt.se

Sveriges överbefälhavare (ÖB) har beslutat att det från i dag klockan 7 på morgonen ska finnas permanenta förband på Gotland. Anledningen är att den operativa förmågan måste höjas på grund av det försämrade omvärldsläget i Sveriges närområde. En försämring som enligt Försvarsmakten väntas bestå under en längre tid…

Det snabbinsatsförband, ett mekaniserat skyttekompani på 150 soldater, som just nu övar på Gotland har nu på morgonen fått order att stanna kvar på Gotland. Längre fram kommer det att avlösas av andra förband tills en ordinarie stridsgrupp är på plats första juli 2017. Läs artikel

Nato-insats ledde till havererad libysk stat, Dagens Nyheter

London. Den Nato-ledda insatsen i Libyen 2011 – som även Sverige deltog i – var byggd på ”bristfällig förståelse” och ledde till en havererad libysk stat, vilket gjorde det möjligt för IS att etablera sig i landet. Det hårda omdömet ges i en ny brittisk parlamentsrapport…

Crispin Blunt, ordförande i det brittiska utrikesutskottet (Foreign Affairs Committee), har lett arbetet med den rapport som publicerades på onsdagen, och i vilken det slås fast att Nato-strategin baserades på ”felaktiga antaganden och bristfällig förståelse” av de underrättelseuppgifter som fanns. Läs artikel

Försvarsminister Niinistö: Försvarets material- och utbildningsbrist tar år att åtgärda, svenska.yle.fi

Det kommer ta år att reparera de material- och utbildningsbrister som orsakades av den förra valperiodens nedskärningar i försvaret, säger försvarsminister Jussi Niinistö (sannf)…

Enligt Niinistö är det inte fråga om en nivåhöjning utan en reparation av skadorna som nedskärningarna orsakade. Dessutom konstaterar han att säkerhetsläget i Europa har försvagats snabbt efter nedskärningarna. Läs artikel

Det finns bättre lösningar än Nato, Harald Nordlund före detta kommunalråd, riksdagsledamot och landstingspolitiker (L) i UNT

Vilka frågor är viktiga för oss medborgare att få svar på i syfte att förstå Nato? Hittar vi svaren i utredningar, såsom Sverige, Nato och säkerheten av Hans Blix med flera, eller i den nyss genomförda statliga utredningen av Krister Bringeus, eller finns de hos våra politiker?

Blix med flera har pekat på fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap, men drar slutsatsen att fortsatt alliansfrihet gagnar Sverige bäst. De förklarar skillnaden mellan försvarspolitik och säkerhetspolitik. Säkerhetspolitik handlar om, förutom försvarspolitik, diplomati, bistånd, handel och samhällskontakter och personutbyte…

Den fråga som jag ser som en av de centrala, och som jag anser att vi ska ställa oss själva för att ideologiskt grunda vår ståndpunkt, rör de signaler Sverige sänder genom att ingå som Nato-medlem respektive att tydligt fortsätta att markera alliansfriheten.

Nato-medlemskap skulle bidra till att avskräcka Ryssland från anfall i Östersjöområdet, är en vanlig synpunkt. Dock torde den ryske president Vladimir Putin vara medveten om att USA skulle komma till undsättning vid ett ryskt angrepp på Sverige, oberoende av om Sverige är Nato-medlem. Läs artikel

Försvarsminister Niinistö: “Nu är det arméns tur”, valtioneuvosto.fi/

Försvarsminister Jussi Niinistö förde fram sin hälsning vid öppnandet av den 218:e försvarskursen i Helsingfors den 12 september 2016. Minister Niinistö betonade i sin hälsning utvecklandet av armén med koncentrering på arméns operativa trupper. Enligt Niinistö utvecklas arméns kapaciteter för närvarande med flera betydande anskaffningar…

I sin hälsning tog Niinistö också upp de förluster som Finlands anslutning till Ottawakonventionen, som förbjuder infanteriminor, orsakade arméns prestationsförmåga. Enligt Niinistö har en del av de förlorade prestationsförmågorna kunnat ersättas fram till i dag: “Ersättande lösningar har sökts och i detta har den inhemska industrin varit glädjande aktiv. Produkter som redan finns och som grundar sig på inhemska innovationer är bl.a. laddningar med riktad splitterverkan och sådana som förhindrar röjning. Det finns trots det ännu rum för nya inhemska innovationer.” Läs artikel

Misstag att avskaffa värnplikten, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson, arbetarbladet.fi

De sju, aktiva  bataljoner som Sverige idag förfogar över räcker inte jämfört med Finlands värnpliktsbaserade försvar. Införandet av en modern värnplikt är en absolut nödvändighet för försvarets personalförsörjning.

Det är dags att erkänna att Sveriges avskaffande av värnplikten 2009 med blott tre rösters övervikt var ett stort misstag. Därför har vi – i motsats till Finland – i dag ett försvar i kris…

Det är – precis som för Finland – fullt förenligt med ett fortsatt alliansfritt Sverige. Fortsatt alliansfrihet minskar konfliktytorna och spänningarna i norra Europa medan inträde i Nato skulle öka dessa. Precis som försvars- och statsministrarna flera gånger sagt inte minst vid sina besök i vårt samarbetsland Finland. Stabila spelregler och inga tvära kast gagnar Sverige bäst. Läs artikel

Medlemskap i Nato är inte det rätta, Lennart Lindberg, insändare i Jönköpings-Posten

…JP menar att man går med i Nato, vilket med automatik innebär att konfrontationsytorna i Östersjöregionen ökar och, enligt paragraf 5 i Nato-fördaget blir vi automatiskt en stridande part om en militär konflikt sker mellan Nato och Ryssland.

Vad som samtliga borgerliga media bortsett från är avsnitt 10, Svensk-finskt samarbete. I detta avsnitt konstateras att man från finskt håll inte sällan ger uttryck för tanken att ett svenskt-finskt försvarsförbund på sikt vore naturligt. I Finland pågår för tillfället ett arbete med författningsändringar som skulle medge ett utvidgat samarbete militärt med Sverige.

Sverige, med ett försvar med rimliga anslag, och Finland, skulle innebära en icke föraktlig militär makt i Östersjöregionen och mycket väl utgöra en balanserande faktor mellan öst och väst.

Utredningen konstaterar också just detta. Läs artikel

Finland ska underteckna försvarsavtal med USA före presidentvalet, hbl.fi

Kommentar: Det finska samarbetsavtalet liknar det svenska. Det fördjupade svensk-amerikanska samarbetet gavs i maj 2016 en formell inramning genom en gemensam avsiktsförklaring (Statement of Intent). I sak spänner den över fem nyckelområden: – interoperabilitet, – övnings- och träningsverksamhet, – försvarsmaterielsamarbete, – forskning och utveckling, – multinationella operationer. Samarbetet ska underbyggas av en fördjupad säkerhetspolitisk dialog. Utgivarna

 

Det planerade Avtalet om försvarssamarbete mellan Finland och USA handlar enligt försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml) om tre saker. Den första är att det då finns svart på vitt om försvarssamarbetet innan presidentvalet i USA hålls. Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) säger att avtalet gäller bland annat samarbete kring en försvarspolitisk dialog, informationsutbyte, materiellt samarbete, övningar och utbildning.

– Den andra saken är att vi inte vill att det ska uppstå en uppfattning om att Finland är mera motvilligt till ett transatlantiskt samarbete än Sverige. En sådan signal vill vi inte ge, säger Ilkka Kanerva. Den tredje viktiga saken är enligt Kanerva att Finland helt enkelt drar nytta av samarbetet med en stor och central militärpolitisk aktör.Läs artikel

Tre programkvällar under hösten i Abrahamsbergskyrkan: Rysslands folk är inte våra fiender

Under tre torsdagskvällar ska vi ställa frågan: Hur kan vi skapa större förståelse,
solidaritet och vänskapliga relationer mellan människor i Ryssland och Sverige?

Sven Hirdman efn.se
Sven Hirdman

”Folk till folk”!
Torsdag 29 september kl 19
Sven Hirdman
Om rysk kultur, historia, religion och politik
Sven Hirdman, tidigare Sveriges ambassadör i Moskva är författare till
Ryssland och svensk säkerhetspolitik – 50 år i utrikespolitisk tjänst

Läs merTre programkvällar under hösten i Abrahamsbergskyrkan: Rysslands folk är inte våra fiender

Speech by Minister Soini at the Danish Foreign Policy Society, formin.finland.fi

…As to Finland’s application for membership of NATO, the situation is as follows: we are not applying for membership now, but we keep the possibility open. In our deliberations the development of the security situation in Europe is the essential factor. Although we are not applying for NATO membership now, keeping that door open serves Finland’s security.

With the many challenges in our external environment it is natural that Finland and Sweden seek stronger alignment of their policies in foreign and security policy.

Our basic interests and values are shared. We want to translate this common ground into decisive and concrete joint action in foreign and security policy. Our bilateral defence cooperation is intensifying, in particular, with Sweden…

Dealing with Russia in economic and political terms has always been both natural and necessary for us.  Dialogue with Russians is particularly important now. Russia is part of Europe and will remain so.  As an EU member state, Finland was part of the decisions concerning sanctions against Russia in the wake of the events in Crimea and Ukraine.  We continue to be committed to these EU decisions.  But we have a pragmatic approach to relations with Russia: in good and bad times alike, we must be able to maintain cooperation in areas where we share interests, and dialogue on issues that divide us. Läs talet

Regeringsdeklarationen 2016, statsminister Stefan Löfven, regeringen.se

…Bredden av de säkerhetspolitiska instrumenten som diplomati, medling och förtroendeskapande åtgärder ska bidra till att hot inte uppstår. Vår säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. I Sverige stärks försvarsförmågan. Försvarspolitiken har sedan årsskiftet en ny inriktning. Försvarsmakten inriktas främst på försvaret av vårt land. Krigsförbandens operativa förmåga prioriteras. Personalförsörjningen ska säkras långsiktigt. De försvars- och säkerhetspolitiska samarbetena breddas och fördjupas.

Partnerskapssamarbetet med Nato utvecklas och den transatlantiska länken stärks. Samarbetet med Finland är centralt. Medverkan i internationella fredsbevarande operationer förblir viktigt. Regeringen kommer under året att söka brett stöd för en nationell säkerhetsstrategi. Läs deklarationen

Bringeus utredning: Säkerhet i ny tid , SOU 2016:57

Den 20 augusti 2015 beslutade regeringen att tillsätta en statlig offentlig utredning om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Till särskild utredare utsågs ambassadören Krister Bringéus och till huvudsekreterare dåvarande kanslirådet Carl Magnus Eriksson. Kommittédirektivet angav att utredaren skulle redovisa sitt uppdrag senast den 31 augusti 2016. 1 Utredaren överlämnar härmed betänkandet Säkerhet i ny tid (SOU 2016:57). Med detta är uppdraget avslutat.

Stockholm i september 2016 Krister Bringéus

Läs SOU 2016:57