Redaktionen

Sveriges beslut att porta Huawei och andra kinesiska leverantörer från framtida och befintliga telenät välkomnas av en alltmer Kinakritisk folkopinion. Kidnappningen av en svensk ”ofarlig” bokförläggare, förföljandet av muslimska minoriteter och en kinesisk ambassadör som angriper den svenska pressfriheten har tillsammans med mycket annat samverkat till att förstöra den tidigare bilden i Sverige av Kina som ett framtidsland.

Beslutet innebär samtidigt ett paradigmskifte i svensk handelspolitik. Aldrig tidigare har enskilda företag hos en viktig handelspartner straffats för att Sverige vill markera mot landets regim.

Många uppfattar helt felaktigt Sveriges beslut som en välkommen återgång till vad de uppfattar som den idealistiska utrikespolitiken under Olof Palme. Äntligen vågar Sverige stå upp för Det Goda och säga ifrån igen. Mot Ryssland. Mot Kina.

Men det är en missuppfattning av Palmes utrikespolitik. Han sade ifrån i klara och skarpa ordalag mot USAs olyckliga intervention i Vietnam och mot Sovjetunionens ockupation av Tjeckoslovakien, men det skulle aldrig ha fallit honom in att inleda en sanktionspolitik eller att ge sig på frihandeln. […]

Genom att hävda att Kina är ett hot mot vår säkerhet har Sverige också gått längre än till att starta ett handelskrig. Vi har gått med i det amerikanska kalla kriget och är inte längre herrar över utvecklingen. Till byggandet av den tekniska järnridå som USA eftersträvar har Storbritannien, Australien, Indien och – till Tysklands besvikelse – Frankrike anslutit sig så här långt. […]

Att åberopa säkerhetsskäl är dessutom lite väl genomskinligt. Alla som vill veta det vet att de amerikanska säkerhetstjänsterna tillförskansat sig bakdörrar i alla internetplattformar som är amerikanskägda. Och de som tror att Rysslands och Kinas duktiga hackers inte hittat bakdörrarna är mer än lovligt naiva. Det är inte genom näten i sig utan genom de plattformar som byggts på internet som alla aktörer skaffar sig den information de behöver. Det finns inget som heter Privat i vår kommunikation på internet. Det finns nog ingen i internetgenerationen som tror det. Så vem försöker vi lura? Är det oss själva? Läs artikel

[…] Försvarsminister Peter Hultqvist bär huvudansvaret för att förbereda Sverige på att delta i krig mellan stormakterna USA och Ryssland. Detta skulle innebära stora förluster och sönderslagen infrastruktur för oss. Och det sker trots att militär sakkunskap har visat att ett självständigt försvar av vårt markterritorium kan godtas av Ryssland och USA och sålunda verka krigsavhållande.

Detta är militära fakta som vår försvarsledning blundar för. Den söker hjälp från USA som omöjligt kan förekomma Ryssland, som med sin närhet rustar med moderna robotmedel för sitt försvar och sitt oberoende.

Det är märkligt att vår statsminister inte inser detta när all litteratur visar hur freden vinner terräng. Det är alltid freden vi bör satsa på – inte kriget, allt enligt ambassadör Krister Bringéus, som åt regeringen utredde Sveriges läge ur ett fristående perspektiv. Läs artikel

Ryssland satsar över 500 miljarder kronor om året på sin militär. I ett utspel anklagar den ryska regeringen nu Sverige för att rusta upp för mycket.

– Det här är en typisk desinformationsoperation, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).[…]

I en skrivelse på det ryska utrikesministeriets hemsida beskriver talespersonen Maria Zakharova den svenska försvarspropositionen som en “skarp höjning” av försvarsanslaget som “bara kan orsaka oro”.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist har tagit del av det ryska utspelet och säger till Aftonbladet över telefon att det är Ryssland som skapat en situation där ökade försvarsanslag krävs och att man från svensk sida ”inte är naiva”.

– Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområdet har förändrats till det sämre och det beror ju i grunden på Ryssland.

– Vi ser ju att Ryssland från tid till annan är berett att använda militärmakt för att nå politiska syften och vi ser också dessa fake news- och desinformationskampanjer och andra aktiviteter som bedrivs. Så vi bygger vår strategi utifrån de realiteter som vi kan se, säger Peter Hultqvist.

Försvarsministern vänder sig särskilt emot uppgiften att Nato skulle ha pressat fram den svenska försvarspropositionen.

– Att vi skulle vara satta under press från Nato är totalt fel. Vi fattar helt våra egna beslut och vi gör våra egna analyser. Jag anser att det här är en typisk desinformationsoperation som man gör ifrån den ryska sidan. Man försöker sprida en bild som inte är sann.

– Och att Ryssland nämns över hundra gånger i dem här propositionen beror på att de agerat som de gör. Läs artikel

Läs även kommentar till propositionen av Sven Hirdman och Anders Björnsson.

Den amerikanske destroyeren USS Ross er tilbake i Arktis. Dette er tredje gang i år at den amerikanske marinen seiler i Barentshavet.

– Denne operasjonen i Barentshavet markerer en viktig milepæl som tydelig viser vår dynamiske evne til å operere hvor som helst i verden, sier vakthavende offiser på USS Ross, kommandør John D. John, i en uttalelse. – Disse operasjonene viser våre mannskapers forpliktelse til transatlantisk stabilitet og sikkerhet.

Flyttingen av USS Ross til Arktis kommer etter at skipet deltok i øvelsen Joint Warrior, en britisk-ledet treningsøvelse som involverer en rekke land og er laget for å gi NATO og de allierte styrkene et unikt treningsmiljø med krigføring på flere områder, slik at de kan forberede seg på operasjoner verden over. Läs artikel

Meget ændrer sig i det arktiske område i disse år. Øget stormagtsrivalisering skaber et forhøjet trusselsniveau. Samtidig giver klimaforandringer bedre adgangsforhold i og til Arktis.

Den udvikling har ført til, at det arktiske område er blevet sat på dagsordenen i Nato. Ikke som Nato-område. Men med en stærk erkendelse af at Danmarks indsats i området er af væsentlig betydning.  […]

Det er baggrunden for, at Forsvaret har cirka 300 ansatte til stede i området. At der er en egentlig kommando. At vi har fly, skibe og andre kapaciteter som for eksempel Sirius-patruljen i området. Det er også baggrunden for, at vi de kommende år styrker indsatsen i området yderligere. 1,5 milliarder kroner er afsat til blandt andet at sikre bedre overvågning og kommunikation. Läs  artikel

Justisdepartementet er i gang med å utrede en lovbestemmelse for at PST skal kunne straffeforfølge illegitime påvirkningsoperasjoner mot Norge. Dette svarte statsråd Mæland på spørsmål fra Jenny Klinge (Sp) og Lene Vågsøy (Ap) i Stortinget sist uke. Videre skriver statsråden at de ser til Danmark som nylig vedtok en liknende lov. Denne loven er imidlertid ikke tilstrekkelig for å motvirke de nye formene for digitale påvirkningsoperasjoner mot Norge.

Danmark vedtok i 2018 en straffebestemmelse (§ 108) som har til hensikt å ramme personer som hjelper en fremmed etterretningstjeneste til å påvirke beslutninger eller offentlig meningsdannelse. Mellom linjene leser man at «samarbeidet» mellom personer i Trump-kampanjen og Russland, kan ha vært til inspirasjon for danskenes lov. Det vil kunne oppstå situasjoner, også i Norge, hvor et slikt illegitimt samarbeid finner sted. I et slikt tilfelle, kan loven være en god idé. Men denne loven alene er imidlertid ikke tilstrekkelig for å motvirke illegitime påvirkningsoperasjoner. Spesielt dersom operasjonene foregår digitalt, på internett. […]

Sist, men ikke minst, må norske myndigheter ha en plan for krisekommunikasjon dersom illegitim påvirkning finner sted. Dette gjelder spesielt i tilfeller med oppsiktsvekkende budskap som setter følelser i sving. Et eksempel vil være at sensitiv informasjon fra hackingen mot stortingsrepresentantenes e-post kontoer, blir spredt i offentligheten. Dette vil naturligvis ikke være gjennom tradisjonelle redaktørstyrte medier, men ved hjelp av digitale sosiale plattformer.Läs artikel

[…] Orsaken till att Sverige vill exportera kullager, telekom, militär luftradar, lastbilar och Sultansängar till världens värsta diktaturer är naturligtvis att det är lönsamt men också för att vi tror på vårt politiska system och att världen vinner på kontakter och ömsesidiga beroenden. Samma strategi gör att Saudi kan köpa fastigheterna runt Stureplan och raff i Lysekil och att Kina kan köpa Volvo Cars, vilket var räddningen för västsvensk bilindustri.

USA har förklarat krig mot den strategin. I senaste numret av Foreign Affairs skriver en rad representanter för Trump-administrationen om varför de senaste 30 årens utveckling var ett geopolitiskt misstag. Beviset: Kinas kommunistiska parti är fortfarande kommunistiskt. Den röda ideologin sägs åter hota demokratin över hela världen. […]

Men är det bra att avbryta ekonomiskt utbyte? Blir världen bättre? Vem gynnas egentligen?

Den motivering som låg till grund för förra veckans beslut att förbjuda Huaweis utrustning i svenska mobilnät var föredömligt klar. Men den var också mycket lik den amerikanska administrationens resonemang. Enligt Post och telestyrelsen, som lutar sig mot Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, är det inte Huawei som är problemet, än mindre dess teknik. Det är Kinas regim som är skälet. PTS vet inte om Huaweis teleantenner industrispionerar, men man vet att Kina kan göra det, alltså kan vi inte ha kinesisk teknik i centrala nät. […]

Den motivering som stängde ute Huawei är en del i USA:s försök att isolera Kina. Den kan i praktiken underkänna Geelys närvaro i Göteborgs fordonsindustri och borde diskvalificera Ericssons närvaro i Kina, liksom kinesiska utbytesstudenter och doktorander på svenska tekniska högskolor. Om vi tror att varje kinesiskt företag och varje kinesisk medborgare spionerar på oss och har fientliga avsikter bör vi gå med i USA:s bojkott.

Men tror videt och vill vi det? Och varför tror vi plötsligt att kineser är väsensskilda från alla andra människor, inklusive saudier? De västliga demokratierna bör ha självförtroende nog att tro på styrkan i sitt eget politiska och ekonomiska system. Läs ledaren

[…] Den kalde krigen er over. Russland er ikke Sovjetunionen, ikke minst fordi det russiske forsvaret bare er en brøkdel av det sovjetiske, og selv etter opprustningen, helt utilstrekkelig i forhold til de mange sikkerhetsutfordringene langs det kolossale Russiske territoriets lange og urolige grenser. Men, i likhet med Sovjetunionen, er Russlands utenriks- og sikkerhetspolitikk preget av landets historiske erfaringer med Vesten. Landets opptreden mot Ukraina og anneksjonen av Krim må forstås i lys av dette. Det går ingen rett linje fra Krim til Kola. Det siste Russland ønsker er en militær konfrontasjon i nordområdene som kan true landets vitale baseområder på Kolahalvøya. Nettopp derfor er det her USA ønsker å legge press på Russland i perioder hvor spenningen mellom dem øker.

Økt tilstedeværelse av sjøstridskrefter og fly fra USA og Norges europeiske NATO-allierte i den russiske Nordflåtens øvingsområder i Barentshavet og det nordlige Norskehav og luftrommet over, bidrar til å heve den politiske spenningen i området. Det øker faren for utilsiktede episoder som i en spent situasjon kan utvikle seg til konflikt. Den altoverskyggende utfordringen mot Norges sikkerhet, er derfor, paradoksalt nok, USAs og NATOs vilje til å konfrontere Russland i våre nærområder. […]

Det er først og fremst gjennom å opprettholde et troverdig militært forsvar, og måten dette er innrettet på og benyttes, at norske myndigheter demonstrerer forpliktelse og engasjement for å ivareta norske interesser generelt, og spesielt Norges sikkerhetsinteresser. Det bidrar i seg selv til å styrke norsk sikkerhet. Läs artikel

Under fredagen presenterades Saab Gripen E officiellt vid en ceremoni i Brasiliens huvudstad Brasilia.

På gästlistan stod bland annat Brasiliens president Jair Bolsonaro, Saabs ordförande Marcus Wallenberg samt Saabs vd Micael Johansson.

2014 landade den svenska försvarsjätten Saab en stororder på 36 Gripen E/F från det brasilianska flygvapnet, en order värd omkring 40 miljarder kronor. Vid en ceremoni under Aviator’s Day i Brasilia på fredagen presenterades planet officiellt. […]

De första stridsflygplanen kommer att levereras i slutet av 2021, uppger Saab i pressmeddelandet. Under 2021 och framåt kommer monteringen av 15 kompletta flygplan att ske på plats i Brasilien. Men det är inte bara leverans av de totalt 36 flygplanen som står på att göra-listan framöver. Läs artikel

China has now displaced the U.S. to become the largest economy in the world. Measured by the more refined yardstick that both the IMF and CIA now judge to be the single best metric for comparing national economies, the IMF Report shows that China’s economy is one-sixth larger than America’s ($24.2 trillion versus the U.S.’s $20.8 trillion). Why can’t we admit reality? What does this mean?

This week, the IMF presented its 2020 World Economic Outlook providing an overview of the global economy and the challenges ahead. The most inconvenient fact in the Report is one Americans don’t want to hear—and even when they read it, refuse to accept: China has now displaced the U.S. to become the largest economy in the world. Measured by the more refined yardstick that both the IMF and CIA now judge to be the single best metric for comparing national economies, the IMF Report shows that China’s economy is one-sixth larger than America’s ($24.2 trillion versus the U.S.’s $20.8 trillion). […]

So what? If this were simply a contest for bragging rights, picking a measuring rod that allows Americans to feel better about ourselves has a certain logic. But in the real world, a nation’s GDP is the substructure of its global power. Over the past generation, as China has created the largest economy in the world, it has displaced the U.S. as the largest trading partner of nearly every major nation (just last year adding Germany to that list). It has become the manufacturing workshop of the world, including for face masks and other protective equipment as we are now seeing in the coronavirus crisis. Thanks to double-digit growth in its defense budget, its military forces have steadily shifted the seesaw of power in potential regional conflicts, in particular over Taiwan. And this year, China will surpass the U.S. in R&D spending, leading the U.S. to a “tipping point in R&D” and future competitiveness. Läs artikel