[…] Orsaken till att Sverige vill exportera kullager, telekom, militär luftradar, lastbilar och Sultansängar till världens värsta diktaturer är naturligtvis att det är lönsamt men också för att vi tror på vårt politiska system och att världen vinner på kontakter och ömsesidiga beroenden. Samma strategi gör att Saudi kan köpa fastigheterna runt Stureplan och raff i Lysekil och att Kina kan köpa Volvo Cars, vilket var räddningen för västsvensk bilindustri.
USA har förklarat krig mot den strategin. I senaste numret av Foreign Affairs skriver en rad representanter för Trump-administrationen om varför de senaste 30 årens utveckling var ett geopolitiskt misstag. Beviset: Kinas kommunistiska parti är fortfarande kommunistiskt. Den röda ideologin sägs åter hota demokratin över hela världen. […]
Men är det bra att avbryta ekonomiskt utbyte? Blir världen bättre? Vem gynnas egentligen?
Den motivering som låg till grund för förra veckans beslut att förbjuda Huaweis utrustning i svenska mobilnät var föredömligt klar. Men den var också mycket lik den amerikanska administrationens resonemang. Enligt Post och telestyrelsen, som lutar sig mot Säkerhetspolisen och Försvarsmakten, är det inte Huawei som är problemet, än mindre dess teknik. Det är Kinas regim som är skälet. PTS vet inte om Huaweis teleantenner industrispionerar, men man vet att Kina kan göra det, alltså kan vi inte ha kinesisk teknik i centrala nät. […]
Den motivering som stängde ute Huawei är en del i USA:s försök att isolera Kina. Den kan i praktiken underkänna Geelys närvaro i Göteborgs fordonsindustri och borde diskvalificera Ericssons närvaro i Kina, liksom kinesiska utbytesstudenter och doktorander på svenska tekniska högskolor. Om vi tror att varje kinesiskt företag och varje kinesisk medborgare spionerar på oss och har fientliga avsikter bör vi gå med i USA:s bojkott.
Men tror videt och vill vi det? Och varför tror vi plötsligt att kineser är väsensskilda från alla andra människor, inklusive saudier? De västliga demokratierna bör ha självförtroende nog att tro på styrkan i sitt eget politiska och ekonomiska system. Läs ledaren