Beväringarnas försvarsvilja och tjänstgöringsmotivation stiger alltjämt , puolustustusvoimat.fi

Beväringarnas försvarsvilja och tjänstgöringsmotivation ökar fortfarande, framgår det av slutenkäterna för de beväringar som hemförlovades i september och i december 2015. Förvarsmakten utvecklar fortgående sin verksamhet på basis av responsenkäterna.

Försvarsviljans nationella medelvärde låg på 4,2 på en skala från noll till fem. Medelvärdet låg under många år på 4,0 varefter det så småningom stigit till den nuvarande nivån. Även tjänstgöringsmotivationen har stigit sedan nivån år 2010, som var 3,2. På basis av den omfattande responsen har den nu värdet 3,6. På längre sikt har beväringarnas respons över försvarsmaktens utbildningskultur och utbildningens kvalitet samt personalens jämte beväringschefernas verksamhet ständigt förbättrats. Personalen fick vitsordet 4,2, officersaspiranterna 4,0 och gruppcheferna 3,8.

Försvarsmakten kommandochef, brigadgeneral Kim Mattsson menar att en av många målsättningar i försvarsmaktsreformen, som körde igång år 2010, var att höja soldaternas försvarsvilja.– Man har satsat på utbildningen, gjort den angenämare bland annat genom att öka antalet utbildare samt genom bruket av simulatorer. En angenäm utbildning ökar för sin del tron på den egna förmågan, något som också märks i ökad försvarsvilja, konstaterar Mattsson. Läs artikel

En militärt alliansfri position, Peter Hultqvist och Åsa Lindestam, svd.se

Försvarsminister Peter Hultqvist och försvarsutskottets vice ordförande Åsa Lindestam skriver om värdlandsavtalet i Svenska Dagbladet:

De fyra borgerliga partierna försöker göra en nyhet av att Sverige inte längre är neutralt. Det är något sent påkommet eftersom neutralitetspolitiken lämnades redan 1992 och Sverige sedan 2002 beskrivs som militärt alliansfritt. Från denna position samarbetar vårt land med andra och då närmast med det militärt alliansfria Finland. Att förändra vår säkerhetspolitiska doktrin genom att ansöka om medlemskap i Nato skulle självfallet få omfattande konsekvenser och skapa en helt ny säkerhetspolitisk situation i vår del av Europa. Är vi betjänta av detta, eller är det en bättre strategi att öka vår militära förmåga och samarbeta från en militärt alliansfri position? Läs artikel

Fel att börja öva territoriell krigföring i form av militära samarbeten med olika länder, motion om propositionen “Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands”

Vi har på den här sajten kommenterat regeringens proposition (2015/16:122) om Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Sverigedemokraterna Mikael Jansson och Roger Richtoff skriver i en motion till riksdagen med anledning av propositionen:

Vår alliansfrihet har tjänat oss väl. Nu när vi kan vara på väg in i ett nytt kallt krig mellan Nato-länderna på ena sidan och Ryssland och Kina på den andra så är det viktigt att vår alliansfrihet från stormakter är fortsatt trovärdig. Då kan vi inte okritiskt ingå i alla avtal med Nato. Vi bör också noggrant vakta på att vi inte förändrar våra handlingssätt så vi tappar vårt långsiktiga säkerhetspolitiska spår.

Det vore oförsiktigt av Sverige i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i att börja öva territoriell krigföring i form av militära samarbeten med olika länder. Det finns ett skäl till att lagstiftningen varit som den varit på området. Vår försvarsmakt har bara fått öva för internationella fredsoperationer tillsammans med andra länders försvarsmakter. Vi anser att så ska det förbli, men undantag för Finland, eftersom vi där anser att vi bör sätta en tidsplan för när Sverige och Finland kan ingå försvarsallians och det då finns all anledning att öppna för gemensamma övningar av karaktären territoriellt försvar. Vi föreslår därför lagändringar i enlighet med vad som anges i bilaga 1-3 nedan. Läs motionen här

Svensk suveränitet gäller för insatser mot ubåtar, Lars-Gunnar Liljestrand

Reglerna för vapeninsatser mot kränkande ubåtar ändras så att det blir enklare för militären att öppna eld, enligt en artikel i Svenska Dagbladet (24/3). En tidigare begränsning i Försvarsmaktens regelverk som hänvisade till skyddet för mänskliga rättigheter är struken i den nya version som nu har fastställts av ÖB. Professor Ove Bring har rätt då han konstaterar att självförsvarsrätt, incidentberedskap och skyddet av vårt territorium i fredstid och även i krigstid inte kan begränsas av Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Svensk suveränitet över territoriet gäller, och det är Sveriges regering som beslutar om IKFN.

IKFN är således regeringens instruktion till försvaret om hur kränkningar av territoriet skall mötas i fredstid och under neutralitet. Jonas Gummesson uppger felaktigt att IKFN gavs ut för första gången 1982. Det stämmer inte. Den första IKFN utfärdades 1951.

Läs merSvensk suveränitet gäller för insatser mot ubåtar, Lars-Gunnar Liljestrand

Viktigt att reglera våra samarbeten, sju socialdemokratiska riksdagsledamöter i Aktuellt i Politiken

Värdlandsavtalet handlar om att säkerställa juridiska regler avseende militära förbands uppträdande på eller ifrån svenskt territorium. Det ger inte någon nation eller allians fritt tillträde att öva eller bedriva krigshandlingar från svenskt territorium. Avtalet innehåller heller inte några bestämmelser om basering av vapen.
Det skriver S-ledamöterna i riksdagens försvarsutskott.Socialdemokratin har i alla tider stått starkt i försvarandet av demokrati, fred och individuell frihet för alla människor. Under långa tider av regeringsinnehav har vi fått medborgarnas förtroende att föra denna politik i vårt eget land samt verka för dessa grundläggande värden internationellt.
Som socialdemokrater känner vi djup stolthet över detta. Vi vill att Sverige fortsatt ska vara en stark röst för demokratins grundvärderingar och vi vet att försvaret för dessa aldrig får avstanna. Demokratin måste försvaras för att inte gå förlorad. Läs artikel

Niinistö efter senaste mötet med Putin

Trots pågående EU-sanktioner upprätthåller Finland normala mellanstatliga förbindelser med sin granne Ryssland. President Sauli Niinistös besök i Moskva nyligen understryker kontinuiteten i landets utrikespolitik. Den finsk-ryska dialogen fortgår. Detta har inte hindrat Niinistö från att tala klarspråk om situationen i Ukraina. Rysslands president Vladimir Putin är inbjuden till Finland.

Den svenska regeringens beröringsskräck för Ryssland bör, enligt utgivarna av denna sajt, få ett snart slut.

Niinistö nöjd med Moskvabesöket

– Tonen har ändrats, stämningen var nästan vardaglig. Jag fick en synnerligen förtrolig beskrivning av hur Putin ser på situationen i Syrien. Men som sagt- i förtroende, sa Niinistö.

Presidenten har själv i ett tidigare skede uttryckt förhoppningar om att allt det onda som kommer från Syrien kanske kan leda till något gott, om det för med sig att relationen mellan Ryssland och USA förbättras. Så har nu skett. USA och Ryssland har hittat en gemensam melodi, president Putin och president Obama talar med varandra igen, och idag kommer till exempel USA:s utrikesminister John Kerry till Moskva för att träffa Putin. – Diskussionen i Finland om huruvida man ska träffa Putin eller inte är förlegad, sa Niinistö. Putin har varit i andra EU-länder, andra kommer hit på besök hela tiden. Läs artikel

 

Vilken relation har Sverige till Nato? Möte på ABF i Göteborg 31 mars

NATO-anhängare menar att en anslutning skulle göra Sverige mer säkert och skyddat, medan motståndare hävdar precis tvärtom. I dag anser samtliga fyra borgerliga partier att Sverige bör anslutas. I mediedebatten hävdas ibland att en smyganslutning till NATO redan pågår, och att även Socialdemokraterna ändrat sitt tidigare motstånd – fast i hemlighet. Vad skulle ett medlemskap egentligen medföra? Vilka är argumenten, för och emot, för att överge neutralitetspolitiken? Kan Sverige dra sig ur efter att eventuellt ha gått med? Vilken relation skulle landet få till resten av världen?

Maj Britt Theorin politiker (s), riksdagsledamot 1971-95abf-goteborg-logga
Sven Hirdman diplomat & ambassadör
Stina Oscarson dramatiker, regissör & kulturdebattör
Joakim Berndtsson fil. dr statsvetenskap, internationella relationer

Plats: Restaurang Trappan, Folkets Hus Järntorget, Göteborg

torsdag 31 mars 2016, kl 19:00

 

Hem från det oberäkneliga Ryssland, Carl Bildt

Carl Bildt skriver på sin blogg om sitt besök nyligen i Moskva:

I dag är Ryssland i mångt och mycket ett oberäkneligt land där det är svårt att undgå intrycket av att en regim som badar i machonationalism kommer att bli mer beroende av militära äventyr för att bibehålla sin ställning.

Och i detta ligger alldeles självklart betydande risker – allra främst för Ryssland självt.

Läs merHem från det oberäkneliga Ryssland, Carl Bildt

Gränsfrågan mellan Finland och Ryssland löst

Den gemensamma presskonferensen mellan presidenterna Niinistö och Putin på tisdag eftermiddag tog fasta på två saker: gränsen och handeln. De båda presidenterna var tydligt belåtna över att situationen vid gränsen hade normaliserats. Både Putin och Niinistö konstaterade att sanktionerna och motsanktionerna hade påverkat handeln negativt.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/22/gransfragan-mellan-finland-och-ryssland-lost

Samförståndsavtal om värdlandsstöd, proposition 2015/16:152

Regeringen Reinfeldt undertecknade den 4 september 2014 ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Regeringen Löfven fullföljer nu detta av många ifrågasatta projekt. Samförståndsavtalet om värdlandsstöd förutsätter enligt regeringen vissa författningsändringar och kräver därför riksdagens godkännande innan de kan tillträdas. I propositionen föreslår regeringen Löfven dels att avtalen godkänns, dels att det görs ändringar i ett par lagar. De föreslagna lagändringarna är enligt regeringen nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

Läs merSamförståndsavtal om värdlandsstöd, proposition 2015/16:152

Proposition om stöd till Frankrike med försvarsmateriel

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 få besluta om att bistå Frankrike med stöd genom att överlåta viss försvarsmateriel. Bakgrunden är terroristdåden i Frankrike den 13 november 2015. Frankrike begärde då stöd av övriga EU-länder i kampen mot Daesh. Regeringen anger att begäran avser bland annat stöd med försvarsmateriel i form av ammunition. I propositionen föreslås att riksdagens bemyndigande ska avse överlåtelse av sådan försvarsmateriel som kan avvaras av Försvarsmakten för en begränsad tid.

Läs mer:

http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/prop.-och-lagradsremisser/151615300webb.pdf

President Niinistö träffar Putin i dag

Finlands och Rysslands presidenter möts igen, då president Sauli Niinistö träffar president Vladimir Putin i dag. Niinistö blev inbjuden till Moskva av Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev i samband med säkerhetskonferensen om Syrien i München i februari. Presidenterna har träffats årligen, senast besökte Niinistö Putin i juni i fjol.

Läs merPresident Niinistö träffar Putin i dag