Redaktionen

Nej, världen förändrades inte 24 februari 2022, lika litet som den förändrades 11 september 2001.

The UN chief welcomed on Friday afternoon, the unity of the Security Council in support of peace in Ukraine, while also assuring that he would continue to “spare no effort” in saving lives, reducing suffering and finding the path of peace.

“The Security Council expresses deep concern regarding the maintenance of peace and security of Ukraine,” said the Council President for the month of May, Ambassador Thomas-Greenfield of the United States, on behalf of the Ambassadors. “The Security Council recalls that all Member States have undertaken, under the Charter of the United Nations, the obligation to settle their international disputes by peaceful means,” the communication continued.

It went on to express “strong support” for the Secretary-General’s efforts to find a peaceful solution. “The Security Council requests the Secretary-General to brief the Security Council in due course after the adoption of the present statement,” concluded the statement. The adopted text was drafted by Norway and Mexico. Läs referatet

Finland och Sverige ser ut att närma sig ett Natomedlemskap. Men Kina ställer sig inte positivt till försvarsalliansens utvidgning, sade landets FN-ambassadör Zhang Jun vid FN:s säkerhetsrådsmöte om Ukraina.

Han kritiserade vad han kallade Natos ”vilja att provocera fram blockkonfrontationer”, och sade att Natos agerande skapar spänningar i Europa och även i andra delar av världen.

– Sådana metoder är lika skadliga för andra som de är fördärvliga för förövarna själva och förtjänar inte annat än Kinas bestämda motstånd, sade han enligt den engelskspråkiga statsstyrda tidningen China Daily. Läs artikel

”Sverige bör stå utanför Nato för att bevara vår självständighet, även om Finland fattar beslut om att gå med”, säger Märta Stenevi, Miljöpartiets språkrör, i Ekots Lördagsintervju.

Miljöpartiet vill inte se en folkomröstning, de vill istället att beslut ska tas efter valet.

Det behövs en bredare diskussion om Sveriges säkerhetspolitik än bara ett ja eller nej till Nato, menar Stenevi. Läs artikel

Den 9 maj startar övning Våreld 22. Cirka 4 000 män och kvinnor från fjorton av Försvarsmaktens förband, skolor och centrum samlas då för att öva försvaret av Sverige. Övningen är en viktig del i utvecklingen av armén och är planerad sedan ungefär ett år tillbaka. […]

Utöver att fungera som slutövning för de värnpliktiga i södra och mellersta Sverige, så är den också en repetitionsutbildning för viss krigsplacerad personal. Den ger även en möjlighet för träning och utveckling för anställda soldater, samt elever på Försvarsmaktens skolor. Det är flera mål som ska nås under de knappa två veckor som övningen pågår. Under den första delen av övningen får de som utbildas på skolorna chansen att vara chef på de förband och i de staber som de kommer att arbeta på när de är färdigutbildade. Läs pressmeddelande

Finnish defense officials told Air Force Magazine that Finland’s joining NATO would lead to a deeper U.S. Arctic cooperation and Air Force integration, a necessity in a world where Arctic air power is rising in importance.

“There’s absolutely room for integration,” the Finnish defense official said.

The official cited Finland’s decision to purchase the F-35 as a central piece in a strengthening partnership between the air forces of the United States and Finland.

“You could say the F-35 is a Nordic fighter, and it has a big meaning for the future,” the official said, referring to the selection of the Joint Strike Fighter by Norway, Denmark, and Sweden. […]

Finland is a “key contributor” to the Arctic Challenge exercise series and to trilateral training aimed at enhancing interoperability with the U.S. and Swedish Air Force. Finland’s biennial premier Arctic exercise is its own version of Red Flag with partners Norway and Sweden, and the participation of Denmark and USAFE, scheduled to be held again in 2023. […]

Finland’s adoption of the F-35 is believed by both sides to be an avenue to deepen opportunities for interoperability, joint training, and refinement of Arctic skills. Läs artikel

Att gå med i en försvarsallians är ett oerhört stort beslut, ett av de största i Sveriges historia tillsammans med engagemanget i vad som kom att kallas Trettioåriga kriget samt EU-medlemskapet. Om ett sådant beslut ska tas borde grundlagen ändras, vilket ger riksdagen chansen att låta befolkningen pröva frågan i en folkomröstning.

Det är rimligt att en folkomröstning genomförs eftersom beslutet kommer att ha stor påverkan under lång tid för alla i Sverige. Att forcera fram ett beslut av det här slaget kan aldrig vara rätt. Hittills har tempot varit extremt högt och ett antal märkliga argument om andra staters eventuella agerande har ofta förts fram av de som säger ja eller nej till svenskt medlemskap i försvarsalliansen. Läs artikel

– Om Finland blir medlem i Nato har det en enorm betydelse för Estland. Då kan vi upprätthålla en direkt och kort sjöförbindelse också under krigstid.

Det säger Leo Kunnas, överstelöjtnant i den estniska reserven och parlamentariker för det högerpopulistiska partiet Ekre.

– Ännu större betydelse skulle det ha för luftrummet och luftförsvaret. Då kan det finska flygvapnet genast ge stöd åt Estland från finsk mark. […]

Vad är det nya som Finland i praktiken skulle erbjuda Nato?

– Finland skulle då mycket lättare kunna dela med sig havs- och luftspaningsinformation med Nato, inklusive oss, svarar Herem. Mer information från ett större område gör det möjligt för Nato att reagera mycket snabbare på eventuella hot.

– I dag ser vi hot på hundra kilometers avstånd. Med Finlands hjälp ser vi över tusen kilometer längre bort. Det ger oss betydligt längre förvarning.

Också på havet har Estland och Nato genast praktisk nytta av om Finland blir medlem i Nato.

– Vi har nyligen utvecklat vårt sjöförsvar med antiskeppsmissiler, havsminor och till och med en uppgradering av själva flottan. Det skulle hjälpa oss betydligt om vi tillhörde samma organisation. […]

Stödet för att Finland blir medlem i Nato är väldigt stort bland den estniskspråkiga majoriteten. Den åsikten dominerar helt den offentliga debatten. Anledningen är främst att det är lättare att försvara Estland från Finland än från ett nuvarande Natoland.

Om det är bra för Finlands eget försvar diskuteras inte i estniska medier. Läs artikel

Det är inte lätt att vara Natokritiker i dessa tider. Det har bland andra Erkki Tuomioja fått erfara, efter att helt korrekt ha noterat att finländska medier befinner sig i ett tillstånd av krigspsykos. Som vanligt när politiker kritiserar medier blir imperiets motattack skoningslös och lusen lästes av Tuomioja. Sedermera har han resignerat och konstaterar att tåget har gått, Finland ansluter sig till Nato och att det i det läget är bäst att beslutet fattas så enhälligt som möjligt. För att lämna mindre utrymme för alla möjliga besserwissrar när det sedan går åt helsike, kan man förmoda.  […]

Nackdelarna är i och för sig stora, och det kan kanske vara allt skäl att nämna några av dem. För det första blir vi i vår stora grannes ögon ett fientligt sinnat land. Det kommer att leda till militär upprustning vid vår (Natos) gräns. Mera trupper, mera militäranläggningar. Det kan med största sannolikhet i sin tur förorsaka ett behov att placera Natostyrkor i vårt land. Detta leder i förlängningen till att vardagen i längden blir ytterst obehaglig, med till ett minimum nedskurna mänskliga och ekonomiska kontakter österut och det ryska folket. […]

Allt som allt har den process som nu för oss in i Nato varit skandalöst lättvindig där argumenten mot medlemskap antingen inte har getts just något utrymme alls eller viftats bort med något obestämt påstående om att vi kan hantera dem. Politikernas ansvar är att fatta beslut som på lång sikt gynnar nationen, inte att utnyttja tillfälliga folkopinioner födda av en i och för sig förståelig oro. Ordet politikerförakt används ofta lättvindigt, men i dag gör sig våra ledare förtjänta av det. Läs artikel

En huvudledare i Sydsvenskan hade den 29/4 rubriken: ”Säger riksdagen ja till Nato så säger folket ja till Nato”. Ja, Sverige är den representativa demokratins mest fogliga land. Men under fyrårsintervallerna kan frågor dyka upp, som väljarna inte haft möjlighet att ställning till i de återkommande valen.

Ett instrument som politikerna då tillgriper är att folkomrösta om saken. Det har inte skett så ofta, det har handlat om mindre partiskiljande frågor som högertrafiken (där omröstningsresultatet inte respekterades), eller andra stora beslut i fråga om internationellt samarbete som inträde i EU och EMU.

Det är ju uppenbart att också Nato är en sådan fråga. Dessutom har den inte förekommit som något större tema i något val. Utom när Ulf Kristersson (M) velat ha det som valfråga i höst. Nu fick han skjuts av att Ukrainakriget satt frågan på sin spets och den panik det lett till. Men folkomröstning som Vänsterpartiet föreslår, det kan man inte tänka sig.

En annan fråga som gäller rikets säkerhet är riksdagens beslut att avskaffa den allmänna värnplikten i fredstid. Där beslutade politikerna över folkets huvuden. I Österrike blev den frågan föremål för folk­omröstning, och den resulterade för övrigt i en majoritet för att behålla värnplikten. Tydligen ansåg öster­rikarna att det var en viktig fråga. […]

Dessutom verkar regeringen underskatta sin egen förmåga att kontra eventuell påverkan utifrån. Det gör ett osäkert och otillförlitligt intryck. Dummast är Magdalena Anderssons (S) argument, att Nato-frågan innehåller sekretessfrågor. Som om det ligger i vägen för ett generellt beslut om inträde eller ej. Den odemokratiska attityd det visar på lyser en i ögonen.

Den gamle tyske förbundskanslern Willy Brandt (också socialdemokrat) sa en gång att ”vi måste våga mer demokrati”. Det kan man knappast säga att vår regering och flertalet riksdagspolitiker gör. Läs artikel

Ett av Natoföre­språkarnas argument är att vi bör gå med i försvarsalliansen just eftersom Rysslands president Putin deklarerat att Sverige inte bör gå med. Detta för att ”visa vår självständighet”, visa att vi inte dansar efter någons pipa. […]

Sverige skulle alltså, om vi gick med, bidra till att bekräfta Putin och hans anhängares, världsbild. Bättre vore att visa på motsatsen.

Genom att inte gå med i Nato skulle Sverige utgöra en icke-hotfull zon och därmed bidra till stabiliteten i Östersjöområdet, ­vilket även torde ligga i Natos intresse (neutrala är vi ju inte i och med flera avtal med Nato). Läs artikel