Månad: september 2023

[…]Hälften av alla 18-åringar vill inte  göra lumpen. Jag kan förstå dem. Om valet står mellan ett år i uniform och att starta en utbildning man ser fram emot, börja ett jobb man just utbildat sig till eller göra en efterlängtad resa skulle jag ha svarat likadant när jag var 18 år.

I själva verket var det nog också det jag gjorde. Minnet av de där dagarna på Karolinen i Karlstad är lite vaga, men jag gjorde nog mitt bästa för att få frisedel. Dessutom hade jag ju både astma och dåliga fotvalv att falla tillbaka på.

Däremot gav jag mig inte in på några försök att övertyga mönstringsförrättaren om att jag var radikalpacifist. Det kändes för dumt. När beskedet kom och slog fast att jag tagits ut för 12 månaders befälsutbildning på Bergslagens artilleriregemente trodde jag att någon gjort fel.

Jag kan som sagt förstå om unga tjejer och killar helst vill göra något annat än att marschera och skjuta lösplugg. Men jag kan inte riktigt acceptera det. Det låter naturligtvis som en kommentar från en sur gubbe, men ordet plikt har en betydelse. Ordboken talar om något man är skyldig att göra.

Det fanns skäl till att värnplikten återinfördes 2017. De skälen är ännu mycket starkare idag.

Exakt så är det med ansvaret för att försvara landet, vår samhällsordning eller vad man nu väljer att kalla det. Det är något vi är skyldiga att göra. Den som tvekar kan ju fråga människorna i Ukraina som för ett och ett halvt år sedan stod upp mot den ryska armén med alla medel. Läs artikel

År 2030 kommer USA fortsatt att ha världen starkaste försvar, men det kinesiska försvaret växer kraftigt. Även Västeuropas försvarsutgifter ökar. Det kan vi läsa i 2023 års FOI-rapport Defence Economic Outlook (DEO).

Materielanskaffelse i europæiske småstater

I Finland blev anskaffelsesproceduren forankret som en enhed under det fin[1]ske forsvar. Særligt Norges typevalg af F-35 blev omdiskuteret og kritiseret for at være uigennemsigtigt og formet af politiske inte[1]resser, herunder amerikansk indflydelse.113 I forbindelse med både Danmarks, Hollands og Finlands efterfølgende typevalg tog man ved lære af Norges erfaringer og etablerede en mere transparent pro[1]ces, hvilket bidrog til at legitimere beslutningen af F-35 og USA som alliancepartner.114 Anskaffelse af kampfly er, udover at være meget omfattende of[1]fentlige investeringer, centrale for forsvarspolitikken og alliance[1]politikken. Købet af F-35 af både Holland, Finland, Danmark og Norge (samt Schweiz, Belgien, Polen og Tyskland) indikerer en sam[1]let europæisk strategisk og politisk prioritering af NATO og USA. Det samme kan tolkes ud fra alle landenes fravalg af både det fælles[1] europæiske Eurofighter-kampfly eller Saab Gripen E-kampflyet, som blev produceret af det alliancefrie Sverige. De særlige politisk-strategiske dynamikker i F-35-programmet blev tydelige i 2018, hvor Tyrkiet, som har været med siden 2002, blev fjernet fra programmet. Senatet i USA vedtog en erklæring, som gjorde det ulovligt at sælge kampfly til Tyrkiet. Dette skyldes, at Tyrkiet var i dialog med Rusland om anskaffelsen af S-400-mis[1]silsystemer, hvilket betød, at der var risiko for, at F-35-teknologi blev delt med Rusland. Alvoren understreges af, at den amerikanske Kongres i oktober 2021 endvidere modsatte sig, at Tyrkiet skulle have ret til at indkøbe F-16-fly i stedet for F-35.115. Läs rapporten

For now, the country is negotiating a bilateral defense cooperation agreement with the United States, the kind of accord Washington has with many countries around the world, making joint exercises easier to plan and quicker to implement. It will cover what kind of U.S. troop presence Finland would allow and where, and what sort of equipment NATO’s most powerful country will be able to bring to Finland for exercises or prepositioning. The agreement also governs issues like judicial jurisdiction should U.S. troops commit a crime.

“Of course, it’s a balance, how to also defend your sovereignty against an aggressive and unpredictable neighbor, who does not respect the same values that we do with our friends and allies,” she said. “But Finland is a country where, typically, we like to have agreements, we like to have treaties, we are very legalistic.”

Finland’s relationship with the United States is considered as important as the one with the larger alliance, especially given the American nuclear deterrent that protects all NATO members. Finnish law prevents the importation or storage of nuclear weapons on its soil. But Finland will have to decide its policy on nuclear deterrence and the nature of its involvement in shaping NATO’s nuclear policy.

Much of the responsibility for integration with NATO rests with Gen. Timo Kivinen, the commander of Finland’s defense forces. At the core, he said in an interview, is Article Three of NATO’s charter, “which underlines that the first priority to defend a country lies with the country itself.” To him, it is as important as Article Five, which treats an assault on one member country as an assault on all. Läs artikel

Läs också kommentar på den här sajten till diskussionerna om försvarsöverenskommelse mellan Sverige och USA.

Døra til Russland innenfor Barentssamarbeidet er nå lukket – og kan kanskje en dag gjenåpnes gjennom felles nordlig folkevilje for samvirke. I mellomtida bør vi i nord fokusere på sterkere samhandling med finnene og svenskene, mener Barents-veteranen Rune Rafaelsen.

Mandag trakk Russland seg fra Barentssamarbeidet. Dette har i 30 år vært ramme for regional innsats for fred, stabilitet og utvikling – med Russland, Norge, Finland og Sverige som kjerneland.

Sentralt i den russiske begrunnelsen var at Finland, nåværende formann i Barentsrådet, ikke bekreftet at det var beredt til å overføre lederskapet i rådet til Russland i oktober. Overlevering av denne stafettpinnen til Moskva har ikke vært politisk mulig, sier Rune Rafaelsen til High North News. Läs artikel

Finland väntas snart besluta om sina första fredstida militära insatser som Natomedlem. En sådan tänkbar insats är Natos gemensamma flygövervakning över Baltikum och norra Östersjön.

Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) bekräftar att Finland överväger delta i flygövervakningen, som går under namnet Baltic Air Policing. Natoländerna turas om att stationera jaktplan vid baser i Baltikum för att hålla koll på Rysslands flygaktivitet i området. […]

Beslutet om hur Finlands insats ska se ut fattas av president Sauli Niinistö, tillsammans med statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. Enligt Antti Häkkänen kan beslutet fattas inom en nära framtid, under början av hösten. […]

Planeringen av Finlands kommande Natoinsatser pågår vid Försvarsministeriet. En grundläggande fråga som styr planeringsarbetet är hur armén, marinen och flygvapnet kan delta utan att Finlands egna försvarsförmåga lider. Att till exempel stationera jaktplan utomlands medför naturligtvis också extra kostnader.

Antti Häkkänen betonar att Finland nu är en frontlinjestat i Nato, precis som de baltiska länderna.

– Vi måste tänka på vår egen försvarsförmåga då vi deltar i internationella insatser utomlands, säger Häkkänen. Läs  artikel

Til efteråret skal de nærmere detaljer i forsvarsforliget landes, herunder en ny værnepligtsmodel, og i den forbindelse foreslår De Konservative at øge reservestyrken markant til minimum 50.000 personer.

I juli i år meddelade Finland att ryska generalkonsulatet i Åbo ska stängas. Det var svaret på Rysslands beslut att utvisa nio diplomater och stänga ned vårt generalkonsulat i S:t Petersburg.

Det här kom för sent och det var för svagt, enligt Hannu Himanen som var Finlands ambassadör i Moskva åren 2012–2016:

– Jag ser det inte som klokt att låta bli att reagera. Om Finland inte reagerar när Ryssland gör något rätt dramatiskt så är det en signal till Ryssland att Finland är svagt och obestämt.

Det Himanen menar är att reaktionen kunde ha kommit i april eller maj då beskeden kom att Ryssland först fryser tillgångar och sedan stänger två filialer till generalkonsulatet i S:t Petersburg, de i Murmansk och Petrozavodsk. Nu lät motreaktionen vänta på sig tills 19 juli då Finland meddelade att man häver tillståndet för generalkonsulatet i Åbo.

Enligt Himanen skulle en lämplig motreaktion från Finlands håll ha varit att stänga konsulatet i Mariehamn som svar på Murmansk och Petrozavodsk. Konsulatet inrättades år 1940, genom ett avtal som gjordes upp efter vinterkriget. Innehållet formulerades av Sovjetunionen. Hannu Himanen:

– Den speciella och ovanliga rollen som gavs till konsulatet är en inskränkning av Finlands suveränitet. Konsulatet har ju möjligheten att övervaka demilitariseringen från Mariehamn. Jag skulle säga att det till och med är en olaglig roll. Man kunde lätt konstatera att det inte är något som borde upprätthållas mer i dagens läge. […]

Sia Spiliopoulou Åkermark, juridikprofessor och direktör för Ålands fredsinstitut, har en annan utgångspunkt:

– Finland eller andra stater kan inte ensidigt säga upp internationella avtal. Och vi kan inte ensidigt ändra sedvanerättsliga regler. Det skulle förmodligen polarisera situationen kraftigt och då skulle det uppstå en svår situation. Läs artikel