Martin Klepke: Är det dags att hoppa av Natotåget? arbetet.se

Martin Klepke, ledarskribent

Turkiets diktatorlika president Erdogan har låtit fängsla minst 5 000 folkvalda och politiska motståndare.

Han har öppet förklarat att ”demokrati inte är målet”. Han har lämnat Istanbulkonventionen och klassat våldtäkt inom äktenskapet som en familjeangelägenhet. […]

Ungerns ultrahögerregering har reagerat på ett inslag i SVT Nyheter om Ungerns väg bort från demokrati (Ungern klassas inte längre som en demokrati i EU-parlamentets sammanställning) och ställde i början av veckan snarlika krav på Sverige som Turkiet gör.

Att böja sig för dessa mafiosos är naturligtvis uteslutet och Kristerssons duckande och skrapande med foten inför de diktatoriska ledare börjar bli ordentligt pinsamt. Så det borde vara självklart: Dra tillbaka Sveriges natoansökan hellre än att inskränka den svenska demokratin.

Men ett sådant krav öppnar för en rad nya frågor. Vad är i så fall plan B?

Mest naturligt är att Sverige i stället utvecklar bilaterala avtal med grannländer och USA. Alltså den väg vi redan hade vandrat ett långt stycke på när vi lämnade in vår Natoansökan.

Det militära samarbetet var mycket omfattande långt före Ukrainakriget, även om vi intalade oss att vi var neutrala och militärt oavhängiga. Men även den strategin har problem. Det politiska läget har nämligen grundligt förändrats. Det gäller inte minst de politiska stämningarna i USA. Läs artikel

NATO Chief Says Weakening Russia Will Help US Focus on Challenging China, newsweek.com

[…] ”So, if the United States is concerned about China and wants to pivot towards Asia, then you have to ensure that Putin doesn’t win in in Ukraine,” he added, ”because if Ukraine wins, then you will have the second biggest army in Europe, the Ukrainian army, battle-hardened, on our side, and we’ll have a weakened Russian army, and we have also now Europe really stepping up for defense spending.”

Such a scenario, Stoltenberg said, ”will make it easier” for the U.S. ”to focus also on China,” as Washington can be ”less concerned about the situation in Europe.” Läs artikel

Stridsvagn 122 på plats i Ukraina, forsvarsmakten.se

Byggd i sammanlagt 3 600 exemplar. Av tv-kanalen Discovery utsedd till världens bästa stridsvagn. Och hyllad av sina besättningar. Att den tyska stridsvagnen Leopard 2, i Sverige kallad stridsvagn 122, åtminstone är en av världens bästa stridsvagnar råder det föga tvivel om. I drygt 30 år har den utgjort ryggraden i svenska mekaniserade brigader. Nu har ukrainska armén ett tiotal av dessa till sitt förfogande i kampen att befria sitt land med stridsvagnsbesättningar som tränats på svensk mark, av svenska armén. Läs pressmeddelande

World inching ever closer to a great fracture, says UN chief, theguardian.com

[…] Reflecting on a year in which the UN has seemed paralysed by divisions over the war in Ukraine, Guterres put those divisions in a broader context. “We cannot effectively address problems as they are if institutions don’t reflect the world as it is. Instead of solving problems, they risk becoming part of the problem,” he said, adding that divides were deepening “among economic and military powers, and between north and south, east and west”. […]

He called for deep reforms of the “dysfunctional, outdated and unjust international financial architecture”, including a $500bn-a-year rescue package for countries most heavily in debt.

On the climate crisis, he demanded a climate solidarity pact in which all big emitters make extra efforts to cut emissions and wealthier countries support emerging economies with finance and technology to do so. “Africa has 60% of the world’s solar capacity but just 2% of renewable investments,” he pointed out. […]

He was more unequivocal than sometimes in his condemnation of Russia’s invasion of Ukraine and its wider ramifications. “If every country fulfilled its obligations under the UN charter, the right to peace would be guaranteed. When countries break those pledges, they create a world of insecurity for everyone. Exhibit A: Russia’s invasion of Ukraine,” he said.

“The war, in violation of the United Nations charter and international law, has unleashed a nexus of horror: lives destroyed; human rights abused; families torn apart; children traumatised; hopes and dreams shattered,” he said. “Beyond Ukraine, the war has serious implications for us all. Nuclear threats put us all at risk. Ignoring global treaties and conventions makes us all less safe. And the poisoning of global diplomacy obstructs progress across the board. Läs artikel

Amerikanske militærfly på tokt over Barentshavet idet Nordflåten setter i gang øvelse, highnorthnews.com

To fly fra det amerikanske luftforsvaret har de siste dagene utført tokt over Barentshavet, blant annet opp mot den russiske, arktiske øya Novaja Semlja. I en uttalelse mandag 18. september skriver det russiske forsvarsdepartementet at russisk luftromkontroll over Barentshavet oppdaget et luftobjekt som nærmet seg Russlands statsgrense.

En MiG-31-fighter fra Nordlåften ble ”scramblet” for identifisere målet, som ifølge departementet skal ha vært et US Navy P-8A Poseidon maritimt patruljefly. Det amerikanske militærflyet snudde da det russiske jagerflyet nærmet seg, og det opplyses om at det ikke var noen brudd på statsgrensen til Russland.

Tirsdag ble en annen amerikansk militær flyvning utført over Barentshavet, og denne gangen opp mot Novaja Semlja.

Russland har de siste årene oppgradert militær infrastruktur på denne øya. Blant annet er skvadroner av MiG-31 avskjæringsfly stasjonert på Rogatsjovo på Novaja Semlja. Läs artikel

”Utlandsspionerilagen ett allvarligt kliv bakåt för tryckfriheten”, journalisten.se

Ingemar Folke

I höst är det 50 år sedan IB-avslöjarna Peter Bratt och Jan Guillou greps och åtalades. I artiklar publicerade i Folket i Bild/Kulturfront under våren och början av hösten 1973 hade de avslöjat att Sverige hade en hemlig underrättelse- och säkerhetstjänst, IB. Förutom att skicka ut agenter till andra länder för informationsinhämtning sysslade IB även med att, i strid med lag, spana på vänstergrupper och fackföreningar.

Som regel är det ju bara utgivaren av en tidning som kan ställas till svars för påstått brottsligt innehåll i tidningen. Då prövas målet av en jury. Varken Bratt eller Guillou var utgivare för FiB/K. När de dömdes för spioneri i januari 1974, tillämpade tingsrätten emellertid en undantagsbestämmelse i tryckfrihetsförordningen (TF) 7 kapitlet 3 §.  Denna öppnade för att i vanligt brottmål – utan jury således – döma en meddelare, som genom att lämna uppgifter till tidningen hade gjort sig skyldig till ett grovt brott mot rikets säkerhet. Bratt och Guillou ansågs ha intagit ställning av meddelare.  Läs artikel

Strategiskt vägval: amerikanska baser på svenskt territorium?

Utgivarna
  1. Förord

Det mesta talar för att Sverige kommer att bli medlem i Nato. Detta innebär i så fall ett strategiskt nederlag för alliansfrihetens vänner. Det vägvalet är enligt vår mening olyckligt. Det kan negativt inverka på möjligheterna att hålla oss utanför krig.

Men även om en anslutning till Nato avsevärt kommer att hämma vår handlingsfrihet, berövar det oss inte möjligheterna att hävda det egna självbestämmandet. Vi är inte utlämnade. Vi kan alltjämt driva en linje i enlighet med vårt nationella intresse och manövrera oss fram. Och det finns alltid möjlighet att alliera sig med andra likasinnade stater. Det finns också möjlighet att ställa sig vid sidan om och vägra konsensus i mycket kritiska lägen.

Men det frågan nu också gäller är om Sverige dessutom ska träffa ett bindande, mycket långgående militärt samarbetsavtal med stormakten USA, som öppnar för amerikanska baser här i landet. Ett sådant bilateralt avtal med Natos helt dominerande militära makt blir snärjande för en småstat som vår och svårare att hantera med någorlunda bevarad suveränitet. En småstats bundenhet i förhållande till en stormakt blir lätt av det pressande slaget, och självständigheten mycket svårare att upprätthålla.

Det är detta strategiska vägval Sverige nu står inför. Att helt undgå ett militärt avtal med USA kommer att bli mycket svårt. Men det är än så länge fullt möjligt att politiskt påverka innehållet. Inget är slutligen avgjort än.

Saken brådskar dock. För medborgare som vill försvara svensk suveränitet och svenskt självbestämmande gäller det nu att sätta sig in i frågorna och få till stånd en saklig diskussion som kan lägga grunden för rationella beslut i nationens intresse. Tidsperspektivet är öppet men förhandlingar har pågått rätt länge. Det är fullt möjligt att ett konkret förslag från regeringen kan komma på ett tidigt stadium.

Läs mer

Russia kicks off trans-Arctic navy exercise, thebarentsobserver.com

Last week, Russia’s Pacific Fleet launched Finval-2023 major exercise into the Chukci Sea north of Siberia and now the Northern Fleet joins from the western part of the Arctic.

On the schedule is protection of coast civilian infrastructure, Northern Fleet facilities, study areas for combat operations and live fire, as well as conducting anti-terrorist operations by isolating areas, blocking and destroying them, a press release from the Headquarters in Severomorsk says.

“Practical operations of the forces and troops of the Northern Fleet will take place in the waters of the Barents-, Kara- and East Siberian Seas.” The exercise involves up to 1,800 people.

In the east, coastal batteries of the type Bal and Bastion are applied, the Barents Observer reported on Monday as the US Coast Guard icebreaker “Healy” currently is sailing north of Siberia from Alaska towards Tromsø, northern Norway. Läs artikel

NATO in the North: The emerging division of labour in Northern European security, fiia.fi

Matti Pesu, leading researcher

NATO is currently improving its deterrence and defence posture. It is simultaneously shifting its military strategy from a model of deterrence by reinforcement to one of deterrence by denial.

NATO’s evolving posture and strategy in Northern Europe should be underpinned by a more explicit division of labour. The regional allies and stakeholders can be divided into four categories in terms of their role in regional security: frontline nations, hubs, security providers and the ultimate security guarantor. […]

Finland’s role as a frontline nation is indisputable. Its land border with Russia is longer than that of any other ally. More importantly, Finland is located close to two vital Russian strategic locations – the St. Petersburg region and Kola Peninsula. Finland’s ability to defend its territory directly protects Northern Sweden and the critical coasts of Northern Norway, which are needed to control the North Atlantic sea lines. The defence of these vital maritime routes thus starts from Finnish Lapland. Furthermore, the Finnish territory provides NATO with additional strategic depth for defending the Baltic states, particularly Estonia. As a new ally, Finland must be particularly mindful of developing its capacity to receive and host allied reinforcements.

For Sweden, NATO membership may result in a major transformation in its national defence identity. During the Cold War, as a non-aligned country, Sweden built a formidable defence capacity aimed at denying Soviet armed aggression through Finland and across the Baltic Sea. As a NATO ally, it will primarily act as a staging area, facilitating onward-moving reinforcements for operations in Finland and the Baltic states. This role as a hub would also entail acquiring capabilities and functions that would directly and indirectly support the defence of frontline nations, particularly in the land theatre of the European Arctic.

Norway’s clear priority remains the maritime domain of the European Arctic. It has a long coastline, and the adjacent sea areas constitute a vital buffer against Russian naval operations in the North Atlantic. Although its border with Russia makes it a frontline nation, it is also increasingly a hub facilitating allied operations in the frontline. For the first time, Norway shares a land border with its allies, which improves Norwegian security. However, it also means that it is no longer the sole destination of allied reinforcements in the North but also a reception area for forces moving towards the frontline. Indeed, its role in securing free sea lanes and facilitating allied reinforcements will gain importance.

Denmark is currently rebuilding its territorial capabilities. From a geostrategic point of view, as during the Cold War, it remains the guardian of the Danish straits, which connect the Baltic Sea to the North Sea and the Atlantic Ocean. It therefore plays a significant role in defending the sea lines in its adjacent sea areas. This is a task that demands considerable naval capabilities. Unlike during the Cold War, Denmark is not a frontline nation. Rather, it is a hub, offering a potential transit and base area for allied forces. It could also provide direct support for allies, most notably the Baltic states. Currently, its troops are present in Estonia and Latvia, and it is one of the framework nations of Headquarters Multinational Division North in Latvia. Läs  studien

Inget Nato-ja i Ungern nästa vecka, svt.se

Det ungerska parlamentet kommer inte att behandla den svenska Natoansökan när det öppnar nästa vecka, då frågan inte finns med på agendan.

Parlamentet öppnar 25 september och under tisdagseftermiddagen beslutades vilka ärenden som ska tas upp. Enligt oppositionspolitikern Agnes Vadai är inte Sveriges Natoansökan med.

Det sker efter att ungerska politiker den senaste tiden kritiserat Sverige. Bl.a. har ungerska utrikesministern sagt att Natointrädet kan påverkas av ett gammalt klipp från UR där Ungerns demokrati beskrivs som på nedgång. Läs artikel

Forsvarsministeren: Utforming av avskrekking i nordområdene er et særlig nordisk ansvar, highnorthnews.com

I helga møttes Natos forsvarssjefer i Oslo til konferanse i Natos militærkomité. Til stede lørdag var også Norges forsvarsminister Bjørn Arild Gram (Sp).

«Nato i nord» er punkt nummer én i Grams tale til de 31 allierte forsvarssjefene, samt sjefen for den svenske Försvarsmakten.

– Nordområdenes relevans som en scene for global konkurranse øker stadig. En stor del av Russlands kjernefysiske kapabiliteter er lokalisert på Kolahalvøya. Betydningen av slik kapabiliteter har vokst proporsjonalt med nedgangen i Russlands konvensjonelle kapabiliteter. […]

– Vår avskrekkende posisjonering i regionen vil vokse seg sterkere ettersom vi ønsker Finland og Sverige velkommen inn i alliansen. De allierte i regionen har et spesielt ansvar for å utvikle Natos avskrekking i nordområdene. Både når det gjelder troppebidrag og kalibrering av [avskrekkende, journ. anm.] posisjonering, sier Gram.

Kalibrering består i å drive avskrekking med visse modererende eller beroligende grep for å unngå å provosere russisk side.

Med Finlands inntreden i Nato og Sveriges nærliggende medlemskap, har Norges selvpålagte militære restriksjoner for slik justering kommet i spill. Flere har pekt på behovet for viss samkjøring med finsk og svensk side på dette feltet.

I ovennevnte utsagn synes forsvarsministeren å ta til orde for at utformingen og utføringen av avskrekking i nord i første rekke skal være et nordisk anliggende – heller enn at definisjonsmakten deles for mye med og arbeidsbyrden faller for mye på andre allierte, eksempelvis amerikanerne og britene.[…]

– Med alle de nordiske landene samlet i Nato, kan vi bedre høste fordelene av vårt veletablerte samarbeid ved å knytte alle nasjonene til Joint Force Command Norfolk. Mellom de nordiske nasjonene er det tett dialog om hvordan forsvarssamarbeidet bør utvikles for ikke bare å styrke forsvaret av denne regionen, men også for å gagne sikkerheten til alliansen som helhet.

– JFC Norfolk er på vei til å bli hovedkvarteret som er kapabelt til å ta styringen i den nordvestlige retningen. Vi må fortsette å forsterke vår innsats for å legge til rette for at dette kan skje før heller enn senere. Norge vil gjøre sitt for å sikre at JFC Norfolk skal møte kravene for å kunne lede sin regionale plan. Og SACEUR [Natos øverstkommanderende, journ. anm.] må bestemme når tida er inne, sier Gram.

Styrkekommandoen i Norfolk skal ha ansvaret for nordområdene og Atlanterhavet. Läs artikel

Top US general: Removing Russia from Ukraine a ‘very high bar’, thehill.com

Army Gen. Mark Milley said a quick outcome to the war in Ukraine is unlikely, noting that a Ukrainian victory in the conflict is a “very high bar” and would take a “very long time.”

Ukrainian President Volodymyr Zelensky has resisted negotiating a peace with Russia since the country’s invasion began more than a year and a half ago, citing unserious terms from Moscow. He said the best outcome would be to remove Russia from all Ukrainian territory.

“There’s well over 200,000 Russian troops in Russian-occupied Ukraine. This offensive, although significant, has operational and tactical objectives that are limited, in the sense that they do not — even if they are fully achieved — they don’t completely kick out all the Russians, which is the broader strategic objective that President Zelensky had,” Milley said in a CNN interview Sunday. Läs artikel