Tystnadens politik gäller i säkerhetsfrågor, hbl.fi

Cornelius Colliander, Pargas
Sedan några år tillbaka förbereder Finland ett separat försvarsavtal med USA som kommer att innebära en ännu större förändring för vår utrikes- och säkerhetspolitik än vårt Natomedlemskap. Avtalet som ger tillstånd åt världens största militärmakt att under icke närmare fastställd tid stationera trupper och hålla vapenlager på finsk mark kommer att påverka vårt samhälle på ett avgörande sätt: de militära spänningarna i vår närregion kommer otvivelaktigt att öka och man kan med fog påstå att vår säkerhets- och utrikespolitik i framtiden kommer att avgöras av utgången i amerikanska val.
Den allvarligaste följden av avtalet med USA (förkortat DCA, Defence Cooperation Agreement) kommer ändå i ett längre perspektiv att vara den att det begränsar civilsamhällets möjlighet till demokratisk påverkan. […]
Ansökan om Natomedlemskapet föregicks, trots löften, inte av någon folkomröstning och fattades med enkel majoritet av en riksdag som ändrat åsikt i frågan mitt under en regeringsperiod. Finlands principiella inställning till massförstörelsevapen är än så länge en icke-fråga som avfärdats med konstaterandet att vi har en lagparagraf som förbjuder kärnvapen på finsk mark.
Det här är inte vad jag förstår med demokrati eller offentlighet.
Kriget i Ukraina är en katastrof och jag anser att man bör stödja det ukrainska folket på alla sätt, ändå ser jag inte någon orsak till att därför göra om vårt eget land till ett fäste som bygger sin framtid på kärnvapenhot, upprustning, utländsk militär och tystnad. Läs artikel