Den 16 maj 2022 beslutade Sveriges Riksdag att vi skulle ansöka om medlemsskap i Nato. Det mest naturliga för Sveriges dominerande medieorgan vid den här tidpunkten hade varit att reagera på den rekordartat korta behandlingen – den parlamentariska rapporten fick riksdagen tre dagar före beslutet – och att mana till debatt i ämnet. […]
Men istället för att manifestera oberoende gentemot stat och myndigheter, lade sig public service platt på rygg efter det framstressade riksdagsbeslutet och började skildra det eventuella Natomedlemskapet som en dragkamp mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och dåvarande statsminister Magdalena Andersson; senare Ulf Kristersson.
När svenska medborgare,i brist på den debatt som aldrig tilläts uppstå, var i behov av svar på frågor om och konsekvenser av ett eventuellt Nato-medlemskap – då började public service istället springa statens ärenden; ogenerat skildras sedan dess Nato-processen i SVT och SR som antingen ”framsteg” eller ”bakslag” för Sverige. Det gäller såväl i rubriker som i enskilda journalisters förhållningssätt vid intervjuer. Läs artikel