G7: ”Putin drar skam över Ryssland”, kristianstadsbladet.se

Stormaktsklubben G7 – där USA, Frankrike, Tyskland, Kanada, Italien, Japan och Storbritannien ingår – är överens om att fasa ut eller förbjuda importen av rysk olja, med sikte på att straffa Rysslands president Vladimir Putin.

Länderna i G7-gruppen ska också fortsätta att stödja Ukraina militärt och ekonomiskt, säger de i ett gemensamt uttalande efter ett videomöte tillsammans med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på söndagskvällen.

”För detta ändamål kommer vi att fortsätta vårt pågående militära stöd till den ukrainska försvarsmakten, fortsätta att stödja Ukraina i att försvara dess nätverk mot cyberattacker och utöka vårt samarbete, inklusive när det gäller informationssäkerhet. Vi kommer fortsätta att stödja Ukraina i att öka dess ekonomiska säkerhet och energisäkerhet”, skriver man också i uttalandet där länderna dessutom slår fast att Putins handlande i Ukraina ”drar skam över Ryssland”. Läs artikel

Nej, Finlands sak är verkligen inte vår!

Rolf Andersson

Försvarsmakten (FM) kastar sig på sin hemsida in i ”Nato-debatten” (Natodebatten i fokus – Försvarsmakten (forsvarsmakten.se)). Vem som bett FM om det framgår inte. Myndigheter har inte för vana att opåkallat breda ut sig om känsliga säkerhetspolitiska frågor som är under politisk debatt och överläggning. Har regeringen anmodat myndigheten att göra det? Föreligger det kanske ett officiellt yttrande från FM till statsledningen i hithörande frågor? I så fall borde medborgarna få ta del av det. Eller är det så superviktigt och extremt hemligt att det ska mörkas fram bakom lyckta dörrar, bakom vilka bara en elit, en obestämd krets av tillförlitliga ”experter”, ges tillträde?

Hur som helst, är vi som medborgare för närvarande behjälpta av de ”fakta” och ”svar” som FM öppet redovisar? Låt oss granska en punkt i framställningen på FM:s hemsida.

Nämligen Finlandskortet!

Läs mer

Finland’s Foreign Minister on Why Helsinki Is Moving Toward NATO Now, foreignpolicy.com

Pekka Haavisto, the Finnish foreign minister, is an understandably busy man these days.

The biggest news in the Nordic region of late is Finland’s apparently imminent decision to join NATO following the Russian invasion of Ukraine in late February. […]

FP: And the Aland Islands? Are you concerned about the Russians’ interest in the archipelago?

PH: Well of course if you look from the strategic point of view, the control of the Baltic Sea, the Aland islands are important, just as Gotland is. We are very aware of this issue or potential issue. For us it is important that we have our military planning regarding Aland, but of course that is only put in place if there is any threat against the islands. Läs artikel

Her er alt militært forbudt: Nå kan Åland bli Nato-medlem, vg.no

Nå går diskusjonen i Finland om Ålands fremtidige status, samtidig som regjeringen i Helsingfors nærmer seg en Nato-søknad i høyt tempo. Noen mener at demilitariseringen er i spill.

Men det mener ikke lantråd Veronica Thörnroos fra Centerpartiet – regjeringssjefen på øya. Hun har et tydelig svar, et sitat fra den oppdaterte overenskomsten med Russland om Ålands demilitarisering fra 1921:

«Ingen militære, sjø- eller luftstyrker fra noe land får oppholde seg innenfor Ålands område i fredstid, bortsett fra under helt ekstraordinære omstendigheter når Finlands militære kan ta opphold for å opprettholde orden», leser hun høyt og tydelig for VG.

– Hvordan kan demilitarisering være forenlig med et finsk medlemskap i Nato, om Åland skulle bli angrepet? […]

– Om Åland blir truet, kan regjeringen i Helsingfors sende soldater hit. Men den vurderingen må gjøres i Helsingfors, vi har ingen etterretningstjeneste selv. Det finske forsvaret har jo plikt til å forsvare hele landet, inklusive Åland, legger hun til. […]

Men hva skjer om Nato gjør en annen vurdering? At Ålands strategiske beliggenhet skulle kreve militærbaser?

– I dokumentene vedrørende Nato-beslutningen, har Finlands regjering slått fast at at Ålands status skal opprettholdes, svarer Thörnroos. Läs artikel

Skånska Socialdemokrater säger Nej till Nato, aktuelltfokus.se

Socialdemokrater i Skåne säger nej till Nato. ”Sverige har varit alliansfritt i tvåhundra år och det har tjänat landet väl”, menar Socialdemokraterna i Lund. Nyligen har även S Trollhättan, SSU och S Kvinnor tagit öppen ställning mot ett medlemskap i militäralliansen.

Aktuellt Fokus har tidigare rapporterat att flera tunga S-röster säger nej till ett svenskt Nato-medlemskap. En av dem är Henrik Fritzon som representerar Socialdemokraterna i Region Skåne. Fritzon kallas av SVT för ”en av Skånes tyngsta Socialdemokrater”. Läs artikel

Veckans citat

”What can NATO offer them that they do not already have. Joining NATO just makes them a target in WW3. Their own interest is to stay friendly with Russia. It is in our interest to put them in the front line.”

Everything to Know About Sweden and Finland Joining NATO. Newsweek 6 maj

Säg nej till Nato – svenska soldater kan skickas till Estland,

Lars Fränne

Statsminister Magdalena Andersson (S) presenterade en stor nyhet i sitt förstamajtal då hon berättade att Sverige inom Nato kan få ett speciellt ansvar för Östersjöregionen. Det låter vackert, men innebörden är också att svenska soldater kan skickas till Baltikum för strid.

Tidigare har risken för att svenska soldater skulle skickas till Turkiet varit ett hot i debatten men ändå varit lite långsökt. Men om Estland behöver skydd mot rysk aggression ligger det nära till hands att svenska soldater skickas dit – vi ligger närmast och kan inte säga nej i en sådan situation. […]

Läs gärna före detta biträdande chefen för Sveriges Nato-delegation, Ulla Gudmundssons klargörande inlägg i Svenska Dagbladet, där hon skriver att sammanhållningen är självklar inom försvarsalliansen. Vid ett kritiskt läge kommer Sverige inte få något undantag från skyldigheten att hjälpa andra Nato-länder. Däremot kan Sverige förväntas få samma undantag för kärnvapen på svensk mark som Norge och Danmark har.

Men detta gäller i ”fredstid”. Oklart var gränsen för fredstid går i dessa tider då cybertattacker och liknande likställs med angreppshandlingar. Läs artikel

Så kan försvaret se ut om Sverige går med i Nato, svd.se

– För Sveriges del, om vi går med i Nato, handlar det om att vi har ett särskilt ansvar för Östersjön skulle jag tro, sa Magdalena Andersson (S).

I samband med årets förstamajfirande pekade statsministern ut vad Sveriges roll i Nato skulle kunna bli rent militärstrategiskt, om vi går med. Andersson sa att det är naturligt att man inom alliansen får ett större ansvar för den region man befinner sig i. […]

En som funderat på det är Jacob Westberg, docent och universitetslektor vid Försvarshögskolan. Han säger att själva grunden i den förändring som kan komma behöver ske i svenskarnas medvetanden.

– Allt sedan Napoleonkrigen, när vi drog oss tillbaka in i unionen med Norge, har vi skapat säkerhet genom att försöka hålla oss utanför konflikter. Vi har planerat säkerhet utifrån ett nationellt perspektiv. Det behöver nu vidgas. […]

– Vi kan titta på vad våra nordiska grannar Danmark och Norge gör. Då ser vi att de inte bara deltar i luftövervakning över de baltiska staterna, utan de är också med och roterar trupp där. De förväntningarna på ett svenskt bidrag till de andra ländernas säkerhet i närområdet, tror jag skulle följa med ett Nato-medlemskap, säger Jacob Westberg. Läs artikel

Dagsvers: Världens affärer

Ungern och Polen skulle få böta.

De trampade på vår konstitution!

Men nu är de båda så snälla och söta,

och då får man inte ta ton

 

mot deras missbruk av rättsstatens grunder –

hur det nu än förhöll sig med det.

Det skulle ha blitt en historisk blunder

mot pustans och innanhavets passion

att dväljas i sin atlantiskhet.

 

Vi skulle ha ställt oss vid sidan av färden.

Vi skulle ha krympt oss och sålt vår själ.

Ty när det gäller så upphöjda värden,

finns det varken monark eller träl.

Läs mer

Smicker ger inte säkerhet, sydostran.se

Anders Björnsson, författare och medutgivare av sajten alliansfriheten.se.

Nej, världen förändrades inte 24 februari 2022, lika litet som den förändrades 11 september 2001.

Murens fall var trots allt viktigare än tornens fall. Och krig har pågått hela tiden sedan systemkonfliktens slut, i eller i närheten av Europa. 1989–1991 föll ett stormaktsvälde. 2001–2021 fick en annan stormakt en global utmanare. Föreställningen om en unipolär värld var en hallucination. Internationell maktkamp är ett normaltillstånd, som vi har lärt – eller borde ha lärt – oss att leva med.

Småstaten har att navigera i detta vanligtvis kaotiska normaltillstånd. Den kan behöva luta sig mot en eller annan storspelare. Länge var det Frankrike som höll vårt land under armarna, främst ekonomiskt. Under Karl Johan hade vi försäkringar hos ryske tsaren. Under den oskarianska eran sköt Tyska riket upp som stormakten nummer ett i Europa, och vi lutade oss mot den, inte minst kulturellt. Under terrorbalansen gav oss Förenta staterna någon form av trygghet.[…]

Hysterin efter den 11 september gjorde, att vårt land halkade in i ett tjugoårigt krigsäventyr i Afghanistan med många oskyldigt dödade på sitt nationella samvete. Bushs krig mot terrorn blev plötsligt viktigare än försvaret av Sverige. Denna dikeskörning borde ha givit de styrande en tankeställare. Det synes inte ha blivit fallet. Vårt krigsdeltagande där är ännu inte utvärderat.

I detta läge övervägs anslutning till en allians som stred för en sjuk sak i Afghanistan – och i Libyen också, för den delen. Det är inte småstatspolitik, det är inte realpolitik, det är svåraste sortens önsketänkande och inställsamhet. Dock: vi kan inte smickra oss till säkerhet. Läs artikel

Security Council ‘speaks with one voice for peace in Ukraine’, news.un.org

The UN chief welcomed on Friday afternoon, the unity of the Security Council in support of peace in Ukraine, while also assuring that he would continue to “spare no effort” in saving lives, reducing suffering and finding the path of peace.

“The Security Council expresses deep concern regarding the maintenance of peace and security of Ukraine,” said the Council President for the month of May, Ambassador Thomas-Greenfield of the United States, on behalf of the Ambassadors. “The Security Council recalls that all Member States have undertaken, under the Charter of the United Nations, the obligation to settle their international disputes by peaceful means,” the communication continued.

It went on to express “strong support” for the Secretary-General’s efforts to find a peaceful solution. “The Security Council requests the Secretary-General to brief the Security Council in due course after the adoption of the present statement,” concluded the statement. The adopted text was drafted by Norway and Mexico. Läs referatet

Kina höjer tonen om Nato-utvidgning, hbl.fi

Finland och Sverige ser ut att närma sig ett Natomedlemskap. Men Kina ställer sig inte positivt till försvarsalliansens utvidgning, sade landets FN-ambassadör Zhang Jun vid FN:s säkerhetsrådsmöte om Ukraina.

Han kritiserade vad han kallade Natos ”vilja att provocera fram blockkonfrontationer”, och sade att Natos agerande skapar spänningar i Europa och även i andra delar av världen.

– Sådana metoder är lika skadliga för andra som de är fördärvliga för förövarna själva och förtjänar inte annat än Kinas bestämda motstånd, sade han enligt den engelskspråkiga statsstyrda tidningen China Daily. Läs artikel