Vid vägs ände – en plan för B för Sveriges engagemang i Mali, frivarld.se

Diana Janse, tidigare Sveriges ambassadör i Mali, Niger, Mauretanien och Burkina Faso

[…] Men sedan propositionerna om det militära deltagandet i franskledda Task Force Takuba och FN-insatsen Minusma lades fram för riksdagen och biståndsstrategin klubbades av regeringen förra året har det politiska läget i Mali förändrats och försvårats. Inom loppet av nio månader har två militärkupper ägt rum, i augusti 2020 och maj 2021. Landet är inne på sin tredje president – en juntaledare – och sin femte regering inom loppet av ett år. Därtill har Frankrikes president Emmanuel Macron som svar på den senaste kuppen meddelat att Frankrike nu ska stöpa om sin militära närvaro i Mali i grunden.
Vad betyder den senaste händelseutvecklingen för Sverige i Mali? Vad finns att
göra när ”mer av samma” inte tycks bita?

[…] Det finns slutligen anledning att för framtiden utvärdera hur samarbetet, kommunikationen och samverkan med Frankrike har fungerat, och hur regeringen har riggat operationell kontroll, insyn och samverkansmekanismer mellan Sverige och Frankrike. Det gäller framför allt hur Frankrike har förankrat beslutsfattande som direkt berört Sverige med Sverige inom ramen för Takubainsatsen. Mycket står på spel i regionen. Framtiden för Mali ter sig mer dyster och oviss än någonsin. Trots nio år av massivt bistånd och stöd från omvärlden har utvecklingen i Mali stadigt gått i fel riktning. Utifrån ett svenskt perspektiv förefaller det rimligt att ta ett steg tillbaka och ärligt rannsaka både våra insatser, våra partners och realismen i de mål vi har satt för vår närvaro. Sverige är – trots den generösa prislappen på vårt Mali-engagemang – en del av en större helhet, som också den måste fungera. Det gäller inte minst Frankrikes agerande samt EU- och FN-kollektivets samlade insatser. Men allra mest gäller det Malis eget agerande. Vad som ter sig mindre rimligt är att fortsätta mer eller mindre som om inget hänt, med more of the same och hoppas på att resultaten plötsligt blir helt andra. Säkert finns här att lärdomar att dra. Säkert finns det sådant vi i framtiden kan göra bättre, eller inte borde göra alls. Läs rapporten

Kronikk: Nato og Kina, skal – skal ikke? dn.no

Sverre Diesen, tidligere forsvarssjef

Ien pause under et møte i Natos militærkomité i 2008 ble en amerikansk general spurt av de omkringstående hva han mente om den daværende amerikanske administrasjonens bestrebelser på å få inn både Ukraina og Georgia som medlemmer av Nato. «That’s insane», sa amerikaneren kontant, «Nato vil aldri kunne utstede en sikkerhetsgaranti til Ukraina som er verdt papiret den er skrevet på der landet ligger». Dette til tross for at hans egen regjering altså gikk hardt inn for det.

Denne uoverensstemmelsen er en god illustrasjon av to forskjellige oppfatninger om hva Nato skal være – en forskjell som er blitt tydeligere med årene og som nå kommer til overflaten igjen i diskusjonen om alliansens forhold til Kina. […]

Generalsekretær Jens Stoltenberg har aldeles rett når han sier at Kinas vekst og aggressive holdning til en liberal verdensorden er en utfordring for oss alle. Men statsminister Erna Solberg har antagelig også rett når hun er skeptisk til en slik rolle for Nato – rett og slett fordi dette ikke er et spørsmål om global, strategisk rasjonalitet og realisme.

Den reelle begrensning ligger i hva de europeiske medlemslandene kan tenkes å være villige til å ta på seg av politiske og dermed implisitt militære forpliktelser. Hva tror man for eksempel Tyskland vil være med på i så henseende? Svaret er antagelig: Ikke veldig mye. Läs krönikan

Journalistförbundet om utkast till lagrådsremiss Utlandsspioneri, regeringen.se

Journalistförbundet har tagit del av förslagen i utkastet till lagrådsremiss. Förslaget i lagrådsremissen överensstämmer till stora delar med det förslag som presenterades inom ramen för SOU 2017:70 ”Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i”. Enligt Journalistförbundet är det beklagligt att regeringen väljer att gå vidare med förslagen trots den massiva kritik som förslaget mött från bland andra Journalistförbundet.
I utkastet till lagrådsremiss finns flera förslag om utökad kriminalisering på området. Spioneribestämmelsen föreslås utvidgas, ett nytt brott så kallat utlandsspioneri föreslås och det ska inte längre krävas avsiktsuppsåt för att dömas för obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Dessa förslag innebär en stor inskränkning av yttrandefriheten. Journalistförbundet avstyrker förslagen.

Journalistförbundet avstyrker vidare förslaget om att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri läggs till i tryckfrihetsförordningens brottskatalog så att gärningarna kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Läs remissvaret

Utkast till lagrådsremiss ”Utlandsspioneri” (Ju2021/01481), regeringen.se

Sammanfattning
• TU noterar att förslagen i lagrådsremissen i allt väsentligt är
desamma som redan avvisats (SOU 2017:70)
• TU avstyrker förslagen om nya eller utvidgade bestämmelser i
brottsbalken.
• TU avstyrker förslagen om nya tryck- och yttrandefrihetsbrott
• TU avstyrker förslagen om att meddelar- och anskaffarfrihet inte
ska gälla.
• TU anser att undantaget för ”försvarlighet” är otillräcklig

Läs utkastet

Tyskland kæmper med et højreekstremt bæst. Nu smider de soldater ud og diskuterer nyværnepligt for at redde forsvaret , berlingske.dk

Tyskland kæmper med en højreekstrem bølge, der har ramt politi og militær. Stadig flere soldater viser sig at tilhøre højreekstreme grupper, og myndighederne overvejer nye hårde tiltag. Nu diskuterer tyske politikere, om en genindførelse af værnepligten kan være en af løsningerne.

Hvad gør et land med et militær, hvor flere hundrede soldater viser sig at være medlemmer af nynazistiske grupper, heiler under fester, og enkelte har planlagt terror mod politikere og muslimer?

For politikerne i Tyskland er det udfordringen, som man febrilsk forsøger at løse, på et tidspunkt, hvor politi og efterretningstjenester afdækker et stadig større og dybere problem med højreekstreme soldater i det tyske forsvar.

Et af svarene kan blive, at Tyskland gennemfører en omfattende udrensning af brodne kar i både militæret og tysk politi. En anden mulig løsning er, at Tyskland genindfører den værnepligt, som ellers blev afskaffet i 2011. Läs artikel

The not so strange death of liberal russophobia, irrussianality.wordpress.com

Paul Robinson, professor at the University of Ottawa

Welcome to Irrussianality! This blog focuses on two subjects: the relationship between Russia and the West; and the apparently irrational decision making processes which dominate much of international relations (IR). The two are, of course, connected: relations between Russia and the West are marred by prejudice, misunderstanding, and misperceptions. I hope through this blog to contribute in some small way to rational foreign policy.

I am a professor at the University of Ottawa. I write about Russian and Soviet history, military history, and military ethics. Links to my books are available in the ‘Books’ menu.

[…] Now comes Biden, making moves in Russia policy that are essentially conciliatory – freezing a military aid package to Ukraine, ending US sanctions on the Nord Stream 2 pipeline linking Germany to Russia, a return of ambassadors – and setting a summit that can reasonably be regarded as a modest propaganda coup for Putin.

And yet, all this – which if Trump had done it, would have led to screams of betrayal and have been seen as proof that Trump was working on behalf of the Kremlin – has passed by with nary of a squeak of protest from the same American liberals who just a short while ago were portraying Moscow as the source of all evil. Läs artikel

Biden lovar fortsatt samarbete i Afghanistan, ystadsallehanda.se

[…] När talibanerna tidigare försökt sig på större offensiver i Afghanistan har amerikanska flygbombningar och snabba förstärkningar från Kabul bromsat deras framfart. När regeringsstyrkorna i allt högre grad strider ensamma mot upprorsrörelsen har deras sårbarheter blottats med smärtsam tydlighet.

Sedan den 1 maj, då det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan officiellt inleddes, har talibanerna tagit kontroll över mer än 50 distrikt runt om i landet, enligt The New York Times sammanställning.

Och de har inte alltid behövt använda rent våld – i vissa fall, i mer avlägsna distrikt, har regeringssoldater som insett sitt underläge gått med på att kapitulera mot fri lejd från området.

Hundratals regeringssoldater rapporteras antingen ha kapitulerat eller tagits till fånga de senaste veckorna, samtidigt som talibanerna kommit över ny militär utrustning.

– Det är otvetydigt så att talibanerna sakta rör sig framåt och tar kontroll över mer och mer territorium, säger den mångårige Afghanistankännaren Anders Fänge till TT. Läs artikel

Det demokratiska Sverige behöver allmän värnplikt

Anders Björnsson

Artikeln i Berlingske belyser en aspekt av allmän värnplikt: dess demokratiska funktion. Rekrytering av yrkessoldater till en nationell armé riskerar att leda till en överrepresentation av fel sorts soldater. Man kan få en motsättning mellan folk och militär. Och det militära kan bli basen för krafter som vill skada den demokratiska ordningen.

De värvade förbanden var också alltid ett problem ur ett ordningsperspektiv: de skapade sin egen ordning, ofta oordning. De attraherade individer, som inte var attraktiva på andra arbetsmarknader. I modern tid har vi sett, hur lätt laglöshet sprider sig i yrkesarméer med stark social snedrekrytering. Soldater insatta mot egen befolkning är inget att stå efter.

Den allmänna värnpliktens förtjänster är långt flera. Den medverkar till social integration och vardagsdisciplinering. Den fostrar gott ledarskap, den bidrar till klassutjämning. Dess viktigaste egenskap är förmodligen, att den skapar nationell sammanhållning. Särskilt ett glesbefolkat land som Sverige behöver tillvarata varje man och varje kvinna i försvaret av territorium. Alternativet är i förlängningen främmande trupp på svensk mark.

Läs mer

NATO destroyers near Crimea – to sink or not to sink? english.pravda.ru

The Russian Defense Ministry gave its assessment to the crisis that took place in the Black Sea to HMS Defender of the British Navy, which violated the Russian state border. According to Major-General Igor Konashenkov, the official representative for the Defence Ministry, the British destroyer suffered an “epic fiasco.”
Konashenkov’s statement came as a response to the recent remarks from Pentagon spokesman John Kirby, who claimed that, according to the British Ministry of Defence, the information about the warning shots for the British destroyer was nothing but “Russian disinformation.” […]
Russia and the West are currently much closer to war than they were during the times of the Cuban missile crisis, when it seemed that the war was inevitable. The Soviets were ordered to stop in time, whereas the Americans were ordered not to provoke. The world could live on those agreements for 60 years.

When HMS Defender of the Royal Navy of the UK traveled from Ukraine to Georgia through the Russian territorial waters near Sevastopol, Great Britain deliberately invaded the Russian territory.

The Russians sent warning messages to the British crew, and when they remained unanswered, they opened warning shots on the ship. Obviously, the British did not want to start a fight with Type 45 destroyer with a displacement of more than 8,000 tons.

It also seems obvious that the Brits did not even assume that the Russians would dare to sink them. No matter what the motives of the British ship were, the crew of the British naval destroyer entered the Russian territorial waters being fully prepared for real combat action. Läs artikel

 

 

U.S. Sixth Fleet announces Sea Breeze 2021 participation, navy.mil

The exercise is taking place from June 28 to July 10 in the Black Sea region and will focus on multiple warfare areas including amphibious warfare, land maneuver warfare, diving operations, maritime interdiction operations, air defense, special operations integration, anti-submarine warfare, and search and rescue operations.

This year’s iteration has the largest number of participating nations in the exercise’s history with 32 countries from six continents providing 5,000 troops, 32 ships, 40 aircraft, and 18 special operations and dive teams scheduled to participate. […]

Ukraine and U.S. are cohosting the exercise in the Black Sea with participation and support coming from 32 countries in total: Albania, Australia, Brazil, Bulgaria, Canada, Denmark, Egypt, Estonia, France, Georgia, Greece, Israel, Italy, Japan, Latvia, Lithuania, Moldova, Morocco, Norway, Pakistan, Poland, Romania, Senegal, Spain, South Korea, Sweden, Tunisia, Turkey, Ukraine, United Arab Emirates, United Kingdom, and the United States. Läs artikel

Sex maliska soldater döda – FN-soldater skadade, aftonbladet.se

Minst sex maliska soldater dödades på fredagen i en attack i landets centrala delar.

Tidigare på dagen skakades minst 13 soldater från FN:s fredsbevarande insats Minusma när en bilbomb exploderade i de norra delarna av Mali.

Tolv av FN-soldaterna var tyska, varav tre ”skadades allvarligt”, säger Tysklands försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer i ett uttalande. Hon klargör att läget är stabilt för två av dessa medan den tredje genomgår en operation. Samtliga skadade har evakuerats med helikopter, tillägger hon enligt AFP.

En belgisk soldat som också skadades i attacken vårdades på plats innan den evakuerades, enligt landets försvarsdepartement. Uppgifter om 15 skadade förekommer, enligt flera nyhetsmedier. Ingen svensk soldat skadades vid attentatet.

– Jag vet att olika uppgifter gällande nationalitet på de drabbade har cirkulerat, men vi har fokuserat på det svenska bidraget och kan konstatera att ingen svensk personal är berörd, säger Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten.

Bomben detonerades vid ett tillfälligt läger som slagits upp vid Tarkint, ett samhälle i norra delarna av Gao-regionen där Minusma-insatsen är stationerad. Drygt 200 svenska soldater ingår i insatsen.Terrorgrupper kopplade till al-Qaida och IS är aktiva i området. Läs artikel

NATO to exit Libya, dailytimes.com.pk

The US and NATO appear to be in retreat.
At least in the Muslim world. For hot on the heels of the Afghanistan drawdown, western militaries have committed to exiting Libya in a matter of days. And while this is ultimately cause for fatigued celebration — Alliance troops should not have been there in the first place.

This was the outcome of the recent Berlin conference on Libya, which saw Germany, in the role of mediator, and the UN bring together 17 nations to talk Libyan peace. These included the US and Russia as well as representatives of the Libyan transitional government. The game plan sees elections going ahead in December.

Naturally, everyone and their cat has been here before. The US and NATO raining down bombs-and-bullets on sovereign states; all gung-ho and trigger happy while peddling the myth of humanitarian intervention and civilian protection. And once entire societies are devastated and infrastructure destroyed — the US and its allies cut-and-run. Without giving a second thought to nation building. Läs artikel