Rysk kränkning av svenskt territorialvatten, riksdagen.se

Svar på skriftlig fråga 2020/21:116 av Alexandra Anstrell (M) besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S).

Alexandra Anstrell har frågat försvarsministern hur UD:s samtal med den ryska representanten mottogs och om vi fått klarhet i varför kränkningen skedde. Frågan har överlämnats till mig.

I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om under vilka förutsättningar utländska statsfartyg, statsluftfartyg och militära fordon har rätt till tillträde till svenskt territorium. Försvarsmakten ska i enlighet med förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet. I förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) anges förutsättningarna för myndighetens utförande av denna uppgift. När en överträdelse av tillträdesförordningen har konstaterats är det rutin att UD kallar upp en representant från berörd ambassad, för att markera att en överträdelse ägt rum. Så skedde även denna gång. UD klargjorde vid uppkallandet av den ryska representanten att de två ryska örlogsfartygen hade kränkt svenskt territorialhav. Detta budskap noterades. Läs svaret

Värnplikt för vårt land, frihet, oberoende och demokrati, ystadsallehanda.se

Hodder Stjernswärd, Ystad

I en slags anda av ”hej svejs, nu ska vi leva i evig fred, ingen hotar oss”, lyckades en folkvald regering för omkring 20 år sedan att med framgång nedmontera vårt försvar.

Det ledde till  svåra förluster. Stora luckor uppstod. I dessa svåra Coronadagar försöker regeringen reparera skadan. Men ett nytt totalförsvar har man ej råd att bygga upp.

Allvarliga försök göres att med begränsade medel återskapa något som kommer i närheten av ett avskräckande och fredsbevarande försvar i en hotfull omvärld. I denna återuppbyggnad är det något som tappats bort i debatten. Och det är värnplikten. Begränsande inkallelser sker men de är också mycket begränsande. Nu krävs ett nytänkande.

Vårt land ser inte ut som för, säg tio år sedan. Vi har ”öppnat hjärtat” för många utifrån kommande. De och även inhemsk ungdom behöver något att samlas kring.

Vad är detta något? Jo, vårt land, dess frihet, oberoende och demokrati. Kamratskap, hänsyn och laganda är något som idag behöver inläras. Värnplikt i äldre bemärkelse tar ett år. En billigare form, i och för sig för liten, är en värnplikt på omkring fyra månader.

Även om de rent vapenbärande delarna blir lidande, kan ändå de grundläggande egenskaperna utvecklas, alltså hyfs, hänsynstagande, samverkan och första hjälpen.

Sedan kan ett byggkloss-system skapas. Läs insändaren

 

Beväring 2020 Guide för dig som ska rycka in, puolustusvoimat.fi

Du är den bästa personen att försvara vårt land.

  Finland behöver även din insats, eftersom du är den bästa personen att försvara vårt land, vår nationella självständighet och vår territoriella integritet. Det militära försvaret som baserar sig på allmän värnplikt och din egen verksamhet garanterar, att varken dina eller andra i Finland boendes rättigheter kränks och att vårt liv i Finland inte kan hotas av någon. Finland som inte hör till någon militärallians upprätthåller och utvecklar det nationella försvaret och en trovärdig militär prestationsförmåga.

Finlands mål är att hålla sig utanför internationella konflikter och att bidra till att konflikterna får en fredlig lösning. Samtidigt måste man dock påvisa, att Finland är i stånd att försvara sig. Självständigheten måste bevaras och medborgarnas säkerhet tryggas, för detta har finländarna kämpat för i tidigare krig. Som beväring utgör du således en viktig del av försvaret. Under din värnpliktstid får du utbildning med vars hjälp du effektivt kan försvara Finland och på bästa sätt skydda dina anhöriga och dig själv. Under sin tjänstgöringstid utbildas beväringarna för Försvarsmaktens sammansättning för de krigstida uppgifter som behövs. Genom att genomföra din beväringstjänst efter förmåga, påvisar du bästa sätt din vilja att trygga vårt lands framtid. På dig litar även de, som inte själva kan trygga sitt land och dess rättigheter. Läs guiden för finska värnpliktiga

Natos elitsoldater i Litauen kan provocera Putin, svd.se

Jonas Gummesson

Mitt under protesterna mot Lukasjenko-regimen skickar Nato sina elitsoldater från spjutspetsförbandet VJTF för att öva i Litauen, på gränsen mot Belarus. Det kan uppfattas som en provokation och sticka Vladimir Putin i ögonen.

Med ett bibehålletstatus quo i Belarus fungerar landet som den buffert Putin eftersträvar och vill bevara genom en allt närmare politisk union mellan länderna. Lukasjenko har inget annan val än att rätta in sig i det ryska ledet.

Redan när protesterna inleddes för två månader sedan pekade diktatorn snabbt västerut och anklagade Nato uppvigling genom att öka den militära närvaron på andra sidan gränsen mot Polen och Litauen. Det var taget ur luften och avvisades då av företrädare för alliansen: ”Nato utgör inte ett hot mot Belarus och har ingen militär uppbyggnad i regionen, men vi är alltid vaksamma defensivt och redo att förhindra aggression mot Natoallierade”, menade generalsekreteraren Jens Stoltenberg i ett skarpt formulerat uttalande.

Putin hakade ändå snabbt på Lukasjenkos påstående. Retoriken ligger i linje med hans egna försök att frammana bilden av ett aggressivt Nato som hotar ryska intressen. […]

Nu kan den ryskaoch den belarusiska presidenterna få vatten på sin propagandakvarn. I slutet av oktober genomförs under en vecka en stor militärmanöver i främst Litauen.

Sammanlagt kommer 6 000 elitsoldater från Natos spjutspetsförband VJTF – ”Very High Readiness Join Task Force” – att delta i övningen Brilliant Jump.

Övningen äger rum till sjöss i brittiska vatten och på marken i Baltikum under ledning av Polen med det roterande ledarskapet för VJTF 2020. Scenariot är att genomföra en snabb utplacering av stridsberedda elitförband från sammanlagt 13 Natoländer. USA bidrar med stridsledning och stridsflyg. Parallellt genomförs den årliga Iron Wolf övningen med en litauisk brigad. […]

Natoövningen kan komma att utnyttjas av Putin och som en förevändning att stärka greppet om Belarus, eventuellt med ökad militär närvaron för att skydda landet och sig själv mot en hotfull omvärld. Precis det som Lukasjenko kan behöva för att cementera sitt eget maktinnehav i Minsk, även om han sitter kvar på nåder som rysk marionett. Läs artikel

Ska Sverige hjälpa Finland vid östgränsen och ska Finland jaga u-båtar i Sverige? svenska.yle.fi

Sverige får möjligheter att ge Finland snabbare militär hjälp tack vare en ny lag som träder i kraft i oktober. Sedan finns inga hinder för Sverige att skicka styrkor till östgränsen eller för den finländska marinen att jaga u-båtar i svenska vatten. Men inga garantier har getts, och det finns de som vill ta samarbetet ännu längre.

Det finsk-svenska försvarssamarbetet har avancerat betydligt under de sex år som samarbetsavtalet har funnits, och gemensamma övningar är numera vardagsmat. Senast kring månadsskiftet september-oktober har svenska plan deltagit i finska flygvapnets årliga operationsövning Ruska 20. […]

Docent Jacob Westberg vid Försvarshögskolan i Stockholm har forskat i det finsksvenska försvarssamarbetet.

I hybridkrigföring kan gränsen för krig suddas ut. Ett land kan ge grönt ljus till en operation som senare eskalerar till en väpnad konflikt. Westberg håller med om att gränsdragningen kan vara svår. […]

Så hur är det med den mentala beredskapen i Sverige, att skicka styrkor till exempelvis Finlands östgräns?

– Jag är lite rädd att man mentalt sett har bilden av att krig alltid sker någon annanstans. Och att Sverige lämnar sitt bidrag till säkerheten genom att stå utanför.  Läs artikel

Läs även kommentar här på sajten till försvarsavtalet.

Förbud mot införsel av kärnvapen, riksdagen.se

Laila Naraghi m.fl. (S)

Motion: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av ett tillägg i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet som förbjuder införsel av kärnvapen i landet, likt den finska lagstiftningen, och tillkännager detta för regeringen. […]’

Riksdagens alla partier är överens om att kärnvapen inte ska få föras in i vårt land. Kärnvapen har ingen plats här!

Finland har i sin kärnenergilag en tydlig formulering som förbjuder införsel av kärnvapen till landet: Det är förbjudet att till Finland införa kärnladdningar samt att här framställa, inneha och spränga sådana. (4 §). Med hjälp av denna lag har Finland tydliggjort vad som gäller i landet. Detta har bidragit till avspänning i regionen, något som också Sverige har gagnats av.

Sverige bör liksom Finland ha en sådan lagstiftning för att klargöra vår syn på kärnvapen inom vårt lands gränser och på så vis sända tydliga signaler vad gäller detta både till våra medborgare och till omvärlden. En sådan lag har en naturlig plats i svensk lagstiftning. Därför bör behovet av ett tillägg i lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, som förbjuder införsel av kärnvapen i landet, beaktas. Läs motionen

Rysk försvarspakt beredd att stöda Armenien, aftonbladet.se

En försvarspakt, där bland andra Ryssland ingår, kommer att stödja Armenien militärt i konflikten med Azerbajdzjan – kring utbrytarregionen Nagorno-Karabach – om landet skulle attackeras.

– I det fallet tillhandahålls omedelbart all tänkbar hjälp, däribland militär sådan, till föremålet för angreppet, säger militäralliansens generalsekreterare Stanislav Zas till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Organisationen för gemensam säkerhet (förkortat ODKB på ryska) grundades 2002 och består av Ryssland, Kazakstan, Belarus, Armenien, Kirgizistan och Tadzjikistan. Länderna har avtalat om gemensamt försvar vid angrepp utifrån.

Stanislav Zas säger att ett militärt angrepp mot Armenien skulle räknas som ett angrepp mot alla stater inom samarbetet. Han tillägger dock att ett azeriskt anfall mot Armenien inte är troligt, trots den upptrappade konflikten om Nagorno-Karabach där länderna står på varsin sida, skriver Interfax. Läs artikel

Trump says US troops in Afghanistan should be ‘home by Christmas’, aljazeera.com

All US troops in Afghanistan should be “home by Christmas”, President Donald Trump said, just hours after his national security adviser said Washington would reduce its forces in Afghanistan to 2,500 by early next year.

A landmark deal between the United States and the Taliban in February said foreign forces would leave Afghanistan by May 2021 in exchange for security guarantees by the Afghan armed group. […]

Trump and other officials have said the US will decrease its troops between 4,000 and 5,000 in Afghanistan by November. Beyond that, officials have said a reduction will depend on conditions in Afghanistan.

On Twitter, Trump said: “We should have the small remaining number of our BRAVE Men and Women serving in Afghanistan home by Christmas!”

It was unclear whether Trump was giving an order or verbalising a long-held aspiration. Läs artikel

Budsjettet: For dårlig på bemanning og frykter kostnadssprekk, forsvaretsforum.no

– Forsvaret trenger flere folk. Ifølge forsvarssjefen er økt bemanning det viktigste enkelttiltaket for å øke Norges forsvarsevne. Likevel setter høyreregjeringen bare av 79 millioner kroner til økt bemanning i 2021.

Det skriver Arbeiderpartiets Anniken Huitfeldt i en e-post til Forsvarets forum.

– Vi trenger langt flere ansatte og vernepliktige ute i Forsvarets operative avdelinger. Da øker vi Forsvarets utholdenhet og reaksjonsevne – og vi styrker forsvarsevnen raskt, ikke om fire eller åtte år. […]

Partileder i Sosialistisk Venstreparti Audun Lysbakken er også kritisk til den manglende satsingen på personell fra regjeringen. Det største problemet Forsvaret står overfor er imidlertid kostnadssprekken knyttet til kampflyprosjektet, sier han.

– Det positivt knyttet til satsingen på beredskaps- og forsyningslagre, og det er bra med satsing i Finnmark, sier Lysbakken før han legger til:

– Den store saken er jo kostnadssprekken knyttet til kampflyene. Det som kommer fram i budsjettet om det er veldig alvorlig og vil innebære et stort problem for Forsvaret i årene som kommer, sier Lysbakken.

Han sier at budsjettet fra regjeringen avslører det SV har advart mot i flere år; at politikerne har forpliktet seg til for mange F-35. […]

– Det mest alvorlige som kommer fram i årets statsbudsjett er med våre øyne at vi nå får bekreftet vår mistanke om at kostnadsramma for kampflykjøp ville ryke. Det gjør den nå. Det skriver partileder i Rødt i en e-post til Forsvarets forum. Han er svært bekymret for at kampflyprosjektet som blir stadig dyrere.

– Fjorårets estimat på 82 milliarder var bare så vidt innenfor kostnadsramma på 85,1, mens den i det nye statsbudsjettet er oppjustert til 98,8. Straks ser vi 100 milliard-tallet og jeg er bekymret for konsekvensene dette får for de andre greinene og Norges forsvarsevne. Moxnes mener at kampflykjøpet binder opp «enorme ressurser» som kunne vært brukt annerledes, og han frykter ytterligere kostnadssprekk. – Forsvarsdepartementet har i lang tid operert med for lave anslag på valuta, og det er ingen grunn til å tro at de gjør det nå heller. Ifølge Rødt-lederen er det flere henvisninger til avtaler og forsvarssamarbeid med USA under utvikling i budsjettforslaget som de vil kreve full oversikt og åpenhet om disse.

– Regjeringens politikk gjør situasjonen i nord mer høyspent, og dette statsbudsjettet fyller ut bildet av et sikkerhetspolitisk linjeskifte som går mot fagmilitære råd, og som gir grunnlag for bekymring. Läs artikel

U.S. maintains suspension of military assistance to Mali, says envoy, reuters.com

​United States military assistance to the government of Mali will remain suspended despite the formation of a transitional government following the Aug. 18 military coup, J. Peter Pham, U.S. Special Envoy to the Sahel, said on Wednesday.

Pham, who recently visited Mali and met the new leaders of the transition, told a news conference the interim government marked progress towards conducting free and fair elections.

“But until such time as those are held, and a constitutional government is restored, we are obliged under U.S. law to restrict our military assistance,” Pham said. […]

The United States has maintained its support during this period to other international partners in Mali such as France, who are battling militants there linked to al Qaeda and Islamic State. Pham said security assistance to international partners such as the G5 Sahel nations, the French Barkhane operation and European Takuba task force, or cooperation with the United Nations mission to Mali, remains in place. ”The restrictions are specific. They are security assistance to the regime that takes over from an elected government. It doesn’t involve humanitarian and development assistance which consist of the bulk of our assistance for Mali,” he said. Läs artikel

Vi ser deg, Erna, aldrimer.no

Kjetil Stormark

Nok en gang tar statsminister Erna Solberg og hennes regjering bevisst enorme sjanser med Norges sikkerhet, når det nok en gang legges fram et forsvarsbudsjett som ikke tilfredsstillende svarer på de store sikkerhetspolitiske utfordringene i vår tid. […]

Om mindre enn fire ukergår amerikanerne til valgurnene for å velge president for de neste fire årene. Dersom sittende president Donald J. Trump får gjenvalg innebærer det en styrket usikkerhet om framtiden til NATO. Solberg-regjeringen kan selvsagt ha flaks, ved at presidentkandidat Joe Biden går seirende ut av valget, men dersom så ikke skjer, MÅ en norsk regjering planlegge for at norsk nasjonal forsvarsevne i større grad enn før må være en selvstendig garantist for Norges framtidige sikkerhet. Og uavhengig av det amerikanske presidentvalget har solidariteten innad i NATO blitt stadig svakere. Dersom Norge blir angrepet på ny, må vi holde ut i ukesvis og kanskje månedsvis før vi kan regne med å få noen hjelp fra NATO. […]

Hæren er dessverre et godt eksempelpå den sittende regjeringens utstrakte bruk av politisk bedrag om en påstått satsing på forsvaret. Statsminister Erna Solberg og forsvarsminister Frank Bakke-Jensen hevder at regjeringen styrker landforsvaret i Finnmark, ved reetableringen av Garnisonen i Porsanger og et jegerkompani i Sør-Varanger. Men dette er ressurser som er plukket fra en allerede frynsete og svak norsk hær, med en stakkarslig Brigade Nord som egentlig ikke er en fullverdig brigade og som heller ikke tilfredsstiller NATOs minimumskrav for hva som kan kalles en brigade. Läs artikel

 

Tromsø-nei til amerikanske ubåter skaper hodebry for regjeringen, forsvaretsforum.no

Kommunestyret i Tromsø har sagt nei til å etablere base for amerikanske atomdrevne ubåter. Regjeringen mener det foreligger en avtale, noe kommunen benekter.

I forrige uke viste forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) i Forsvarets forum til en avtale mellom den amerikanske marinen og Tromsø havn om å få etablere en base på Tønsnes, en sivil havn like utenfor sentrum, skriver Klassekampen.

Men ifølge kommunen finnes det ikke en slik avtale.

«Det foreligger per i dag heller ingen skriftlig avtale mellom Tromsø Havn KF og Forsvarets operative hovedkvarter om mottak av reaktordrevne ubåter som kan danne grunnlag for slike mottak», skriver kommunedirektør Mari Enoksen Hult i et brev til Fylkesmannen i Troms og Finnmark. Avisa Nordlys har tidligere omtalt brevet.

Årsaken til at regjeringen ønsker å etablere basen, er at den tidligere marinebasen Olavsvern ble lagt ned for flere år siden og siden solgt til private aktører, der Tromsø-ordfører Gunnar Wilhelmsen (Ap) er involvert. Han har derfor erklært seg inhabil i saken. Läs artikel