Saksbehandlerne tror ikke på opplevelsene dine, forsvaretsforum.no

Bjørnar Moxnes, partileder Rødt

Tenk deg at du blir sendt ut i krig i et fremmed land på oppdrag for staten. Du kommer hjem, får medalje og forsøker å venne deg til det sivile livet. Først flere år etterpå kommer smertene – ikke fysiske smerter, men psykiske.

Det er opplevelsene fra krigen som har innhentet deg: den intense dødsangsten, en medsoldat som ble drept foran øynene dine, gnagende tvil om sivile ble truffet da du kom under angrep og skjøt tilbake for å redde livet. Først er det konsentrasjonsevnen som begynner å svikte. Du mestrer ikke lenger jobben. Så rakner samlivet og familien. Kanskje begynner du å drikke for å glemme.

Tenk deg så at du går til helsevesenet og får en spesialisterklæring som sier at den psykiske skaden som nå har gjort deg arbeidsufør skyldes påkjenningene fra krigen og søker om erstatning. I stedet for erstatning får du statens jernneve i ansiktet. […]

Dette er ikke en oppdiktet fortelling, men virkeligheten for mange norske veteraner fra utenlandsoperasjoner, slik de har blitt fortalt til meg. Siden 1945 har mer enn 100.000 nordmenn deltatt i internasjonale operasjoner, og mange av disse har kommet hjem med alvorlige psykiske skader, som de nå nektes erstatning for. […]

Men vi er samtidig krystallklare på at når politikerne sender norske kvinner og menn i krig, så har staten et ansvar for å ivareta de som kommer skadde tilbake.

Dessverre har Norges politiske ledelse valgt å prioritere motsatt: Siden 1990 har 32 milliarder av fellesskapets midler blitt brukt til militæroperasjoner i utlandet, men nå skal staten spare penger ved å nekte erstatning til veteranene som ble skadet i tjeneste. Läs artikel

Forsvaret kan ikke bare avskrekke, forsvaretsforum.no

Professor Tormod Heier mener Norge må innføre begrensninger på militære øvelser i Nordområdene.

– Regjeringen må se bredere på norsk sikkerhets- og forsvarspolitikk enn hva som er tilfellet nå. Forsvarets viktigste oppgave er ikke nødvendigvis bare å avskrekke. Vi blir nødt til å tenke nytt om hva Forsvaret skal være, sier oberstløytnant Tormod Heier ved Forsvarets høgskole til Forsvarets forum.

Han mener at politikken med blant annet med tydelig alliert tilstedeværelse, i lufta og på sjøen i nord, begrenser det politiske handlingsrommet og fører til et mer anspent forhold til Russland.

Tidligere har også forsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt, Julie Wilhelmsen, utrykt bekymring knyttet til økt rivalisering i nord.

– USA er vår nærmeste allierte. Norge har hatt et behov for å styrke forsvaret av eget territorium. Den raske løsningen på dette er å si ja til å bringe inn amerikansk militærmakt. På en måte er det forståelig, men det er likevel en farlig utvikling, sa Wilhelmsen til Forsvarets forum.

I en ny rapport signert Tormod Heier – skrevet på oppdrag fra Norges Fredsråd, Nei til Atomvåpen og Norske leger mot atomvåpen – heter det blant annet at:

«Som forvalter av enorme olje-, gass- og fiskeriressurser i det samme området som stormaktsrivaliseringen utspilles vil det være i norsk interesse å skape ordninger som øker, fremfor reduserer, sikkerhetsmarginene i nord. Fraværet av norske lavspenningstiltak underbygger et inntrykk av at den kalde krigens doktrine om udelelig sikkerhet er forlatt». […]

– Det kan være hensiktsmessig å lage lavspenningsområder hvor det blir lagt gjensidige begrensninger, for eksempel knyttet til hvor mange militære fartøy som kan være i et gitt område, sier Heier som peker på at begrensningene må gjelde alle land – også Russland.

– Det er det for eksempel i Kattegat mellom Danmark og Sverige, og det kan det være her mellom Svalbard og Hammerfest, sier Heier. Läs artikel

Öppen fråga till statsministern, sla.se

Per Blomquist
Som sakkunning planerare i försvarspolitik under decennier ställer jag i ett öppet brev till statsministern den politiskt viktigaste frågan: Ska Sverige ha ett försvar av freden eller det orimliga så kallade försvar som försvarsledningen företräder? Vår biskop i Skara svarade tydligt och klart att Sverige ska ha ett försvar som värnar freden. […]
Med hänsyn till att Sverige med sin närhet till de stora supermakterna USA och Ryssland sedan många decennier saknar en genomarbetad totalstrategisk analys med en klarlagd försvarspolitik återstår endast debatt. I detta tomrum har vi i Sverige haft en epok med oklar säkerhetspolitisk planläggning där de borgerliga partierna förordat allians med USA/Nato och till och med anfallskrig mot Ryssland. […]
Med två av världens största militärmakter positionerade nära svenskt territorium finns ingen garanti att Sverige lämnas utanför ett tänkt krig. Men det är helt möjligt att i analysen visa att i krig mellan dem kan de godta att Sverige trovärdigt försvarar sitt markterritorium. Läs artikel

Basväxling/Ramstein Alloy, blogg.forsvarsmakten.se

Under vecka 39 hade Uppsala flygplats besök av en flygstridsdivision från F 7.
Anledningen till veckolånga besöket var att divisionen deltog i Nato-övningen Ramstein Alloy samt övade såkallad ”basväxling” – alltså att verka från en annan flygbas än den ordinarie.

Basväxlingen är nyttig för både piloter samt markpersonal att verka samt samarbeta med en annan flygbas och dess personalstyrka.

Plutonen genomförde som vanligt skarp räddningstjänst samt fälthållningstjänst för flygstridskrafterna.

Ramstein Alloy är en Nato-övning för medlemsländer där även Pfp-medlemmar är inbjudna (Pfp – Parnerskap för fred).

Estland var värd för övningen där totalt åtta nationer deltog. Övningen bidrog till att öka flygvapnets interoperabilitet med utländska förband och Nato. Övningen genomfördes över Östersjön samt Estland.

Det svenska bidraget utgick från Uppsala flygplats med flygstridsdivision ur F 7 Skaraborgs flygflottilj. Läs pressmeddelande

NATO to continue to support Turkey, Secretary-General says, upi.com

NATO Secretary-General Jens Stoltenberg said on Monday that NATO’s security interests are synonymous with those of Turkey, and promised the bloc’s support.

Stoltenberg noted Turkey’s role in counterterrorism after meeting with Turkish Prime Minister Mevlut Cavusoglu in Ankara on Monday, but on the matter of Turkey’s purchase of a Russian-made and NATO-incompatible missile defense system, he added, ”Alternative ways of solving this issue should be explored.”

Stoltenberg also praised NATO members Turkey and Greece for using diplomatic means to attempt to resolve differences over Mediterranean Sea mineral rights, although Greece has begun enlarging its military force.

Cavusoglu said Turkey would continue to protect its rights in the eastern Mediterranean, but added, ”Still, I express my gratitude to NATO for its mediating role.”

He also brought up a simmering conflict between Armenia and Azerbaijan, two former Soviet republics adjacent to Turkey. They are clashing over the breakaway Azerbaijani province of Nagorno-Karabakh.

Turkey backs Azerbaijan, and the United States has been notably silent. There have been reports of deaths, and hundreds of injuries, since fighting erupted on the border last week.

”It is normal for NATO to call for a cease-fire in a balanced way, as well as for a peaceful solution to the problem,” Cavusoglu said at a press conference following his meeting with Stoltenberg. ”However, everybody, especially NATO, should be present in the call for the resolution of this matter. That is, Armenia should withdraw from there within the framework of international law and the resolutions of the U.N. Security Council.” Läs artikel

Military appointed to key posts in Mali’s interim govt, france24.com

A transition government tasked with leading Mali back to civilian rule was appointed on Monday, with numerous members of the military junta that seized power in a coup occupying key posts.[…]

Interim president Bah Ndaw, a former foreign minister and retired colonel who was sworn in last month, appointed a 25-strong government on Monday.

At least four central cabinet posts—defence, security, territorial administration and national reconciliation—went to colonels in the army, according to a decree read live on state television by the president’s secretary-general Sekou Traore. […]

One of the junta’s leaders, Colonel Sadio Camara, becomes defence minister, while Colonel Modibo Kone gets the security and civil protection portfolio. Junta spokesman Colonel Ismael Wague, who broke the news of the coup in a dramatic night-time television broadcast, will become national reconciliation minister.

But civilians were also appointed, including former prosecutor Mohamed Sidda Dicko as justice minister and former ambassador Zeini Moulaye as foreign affairs minister. Läs artikel

 

Utrikespolitiken är inte en marknadsfråga, hbl.fi

Herbert Walther, Helsingfors

De finländska politiker som i dag vill effektivera EU:s utrikespolitik är ute på synnerligen hal internationell is.

Jag är av samma åsikt som Rysslands president Vladimir Putin. I ett samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron om Belarus, underströk Putin att ”alla försök att blanda sig i en suverän stats inre angelägenheter är oacceptabla”. Putin får stöd för sin uppfattning i bland annat FN-stadgan och Helsingforsdokumentet.

De finländska politiker som i dag vill effektivera EU:s utrikespolitik är ute på synnerligen hal internationell is. De störs av kravet på enighet i EU:s utrikespolitiska frågor. Med kvalificerad majoritet kunde man så mycket snabbare få till stånd beslut om till exempel sanktioner mot länder som inte tillhör EU.

EU är för all del en marknadsunion där det förutsätts snabba kast, men utrikespolitiken är inte en marknadsfråga. Det är fråga om relationer mellan stater och folk. […]

Problemet med inblandningen i en annans interna angelägenheter är att den ger den andre rätt att blanda sig i ens egna interna angelägenheter. I fråga om EU:s sanktioner utgör riktningen det stora problemet. Riktningen är alltid den som våra officerare aldrig får nämna.

Enligt forskningsrapporter om säkerheten i Östersjön skulle en militär konflikt i regionen sannolikt drabba närmare 90 miljoner människors liv. Med hetlevrade finländska EU-politiker med konfrontationen som internationellt mål får jag tacka min skapare för att jag redan är till åren kommen. Läs insändaren

Experts warn of potentially ‘deadly’ great power games in the Arctic, rcinet.ca

The joint U.S., U.K., Norwegian and Danish exercise off Russia’s coast in the Barents Sea is the latest example of rapidly growing military tensions in the Arctic, experts say, warning of potential dangers of great power rivalry in the region.

The Royal Navy announced last week that it has led a multi-national task group of warships and aircraft into the Arctic for the first time in more than 20 years.

HMS Sutherland, supported by RFA Tidespring, commanded a task group comprising the U.S. destroyer USS Ross and the Norwegian frigate Thor Heyerdahl on a deployment to the Barents Sea, the British navy announced on Sept. 10.

The exercise was held in the waters of Russia’s exclusive economic zone (EEZ) in the Barents Sea, off the coast of the strategically important Kola Peninsula, home to the Northern Fleet and a large part of the Russian nuclear arsenal, The Barents Observer reported. Läs artikel

Syriske krigere melder seg til kamp i Nagorno-Karabakh, forsvaretsforum.no

Syriske opprørere som er desperate etter å tjene penger til familien, melder seg til å krige i Aserbajdsjan.

En 26-årig syrer forteller AFP over telefon at han har meldt seg for tre måneder og håper å tjene 2.000 dollar i måneden, 80 ganger mer enn han tjener nå.

Etter at Armenia og Aserbajdsjan for en uke siden startet kamper om det omstridte området Nagorno-Karabakh, er minst 200 mennesker, blant dem mange sivile, drept. Tyrkia gir åpen støtte til sin allierte Aserbajdsjan og beskyldes av Armenia for å sende syriske krigere til Baku, anklager som også fremmes av Frankrike, og som Aserbajdsjan avviser.

Men AFP har snakket med flere syriske opposisjonelle i Aleppo og Idlib som forberedte seg på å reise til Kaukasus, og med en som allerede var i konfliktsonen. Läs artikel

Norge må bidra bedre til lavspenning i nord, dn.no

Tormod HeierTormod Heier, oberstløytnant i Hæren og professor ved Forsvarets stabsskole/Forsvarets høgskole

Norsk sikkerhet forutsetter lavspenning i nord. Men med avskrekking som militær hovedoppgave, slik regjeringen ønsker, blir imidlertid lavspenning vanskelig. Ingen taper mer på dette enn Norge. For tror vi virkelig at russerne vil la seg skremme til lydighet med amerikansk hjelp? […]

For det andre kan Forsvarets kommunikasjon med russiske kolleger styrkes. I tillegg til kanalen mellom Forsvarets operative hovedkvarter og Nordflåtens hovedkvarter i Severomorsk kan det lages nye kanaler mellom Generalstaben i Moskva og Forsvarsstaben i Oslo. I kriser vil slike kanaler dempe spenningen fordi misforståelser raskere kan avklares.

For det tredje kan det også lages lavspenningssoner i Barentshavet, for eksempel mellom Svalbard og Hammerfest. Belter med for eksempel 100 nautiske mils bredde kan gi permanente eller sesongbaserte begrensninger på militært nærvær med så vel fly som fartøyer fra øst og vest. Tiltaket bygger på samme regler som for sivil skipsfart i den engelske kanal og i Kattegat: separasjonsregler som forhindrer sammenstøt, ulykker og uforsvarlig manøvrering. Läs krönikan

 

Motion: Värnplikt för ökad säkerhet, gemenskap och samhällsbärande kunskap, riksdagen.se

Ingela Nylund Watz (S), riksdagsledamot och Abraham Halef (S), tjänstgörande statsrådsersättare

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att steg för steg bygga ut den allmänna värnplikten i Sverige och tillkännager detta för regeringen. […]

Det är en stor och ansvarsfull uppgift för varje människa som växer upp att fritt bestämma sig för vad man vill göra av sitt liv i ett samhälle som skapar förutsättningar för att göra de valen möjliga. Vi menar dock att denna möjlighet samtidigt innebär en skyldighet för varje människa som växer upp att lära sig behärska demokratins spelregler och att ta sin del av ansvaret för arbetsuppgifter som bär upp samhället. Värnplikten, som den var utformad tidigare, handlade aldrig enbart om att försvara Sveriges territorium även om det utgjorde det primära syftet.  Den innehöll också t ex att lära sig bygga broar, säkra elförsörjningen, rädda liv och att lära sig samarbeta med och lita på andra människor. Det handlade om att lära sig att vara samhällsbärande vilket är en svårslagen del av integrationen. Att vara behövd och ha en viktig uppgift tillsammans med andra i ett gemensamt sammanhang är något som många unga saknar idag. Omfattande insatser behövs därför för att motverka unga från att hamna i destruktiva livsval.

Mot bakgrund av den ökade oroligheten i vår omvärld och behovet av att öka sammanhållningen i vårt eget land menar vi att det nu är dags att återinföra en ny, moderna allmän värnplikt för såväl kvinnor som män. Regeringen har sedan några år, i takt med kraftigt ökade satsningar på försvaret, påbörjat en utbyggnad av värnpliktsverksamheten men mer behöver göras. De flesta ungdomarna får idag brev från rekryteringsmyndigheten men alla får inte mönstra och ännu färre får genomföra värnplikten. Under 2019 kallades 13 000 18-åringar till mönstring varav ca 4 500 fick genomföra värnplikten.  Vi menar att utbyggnadstakten behöver ökas och att fler behöver ingå i vårt försvar. Vinsterna blir många. Möjligheterna att försvara våra kuster och vårt luftrum ökar, integrationen stärks, stabiliteten i samhället ökar liksom beredskapen inför civila tillbud som bränder, översvämningar, större olyckor och sjukdomsutbrott. Läs motionen

 

Hvor stor er norsk forsvarsvilje? stratagem.no

Sebastian Langvad, kaptein i Hæren

[…] Min konklusjon er derfor at hvis vi ikke greier å utløse allierte forsterkninger i løpet av relativt begrenset tid etter konfliktutbrudd [da] taper vi faktisk. Da er det ganske riktig ikke annet å gjøre enn å be om betingelser, avhengig av hva konflikten dreier seg om.

Delen om «allierte forsterkninger» berører konklusjoner rundt størrelsen styrkeforhold, mens «i løpet av relativt begrenset tid» stammer fra størrelsen tid. Den årvåkne leser vil imidlertid allerede nå innse at disse konklusjonene ikke kan trekkes uten at de nevnte størrelsene først er kombinert med slutninger fra strategisk kost-nytte-kalkyle og forsvarsvilje. […]

Så kommer vi tilbake til det jeg påstår er Diesens pessimistiske syn på norsk forsvarsvilje. For, gitt den utvetydige statusen til Finnmark, så avhenger et fait accompli at norske politikere bukker under for det militære presset hvis ikke allierte raskt melder at de kommer til støtte. Her er det verdt å fremheve en viktig strategisk asymmetri som Mao Zedong satte ord på: En strategisk ressurs som alltid vil tilfalle den defensive parten i nasjonalforsvar er muligheten til aldri å akseptere nederlag. Så hvis Norge utsettes for en kombinasjon av russisk punktokkupasjon, spesialstyrke raid, presisjonsbekjempning og annet, ja da er det faktisk et alternativ å «stå i det» over tid, bygge opp kampkraft, forme opinion og gradvis kjempe tilbake det tapte. Alene vil dette utvilsomt bli en kostbar og brutal kamp. Historien viser imidlertid at det er mulig hvis man besitter riktig type styrker og benytter riktig strategi. Diesens argumentasjon baserer seg på at fienden må konfronteres umiddelbart, slik at allierte må forplikte seg innen «relativt begrenset tid». Det er vanskelig å forstå dette i annen retning enn at han mener norske politikere og borgere ikke besitter viljen til å bære de nødvendige prøvelser over tid alene. Har han rett, og er dette nok en av de ubehagelige sannhetene andre prøver å teoretisere seg bort fra? Läs artikel