Ökad och riskfylld militär aktivitet runt Sverige, dn.se

[…] Kränkningar av svenskt territorium är numera sällsynta, men det betyder inte att läget är avspänt och lugnt. Tvärtom: i själva verket genomförs dygnet runt militära övningar, operationer och spaningsuppdrag i en omfattning som få svenskar känner till.

En enda dag – onsdagen den 16 september – pågick minst 15 militära övningar och operationer runt Sverige visar DN:s sammanställning. Utöver Östersjöns nio strandstater bedrev ett dussin andra länder också militär verksamhet vårt närområde. […]

De senaste åren har den militära verksamheten runt Sverige ökat, men krisen i Belarus har vridit upp den till en ny nivå. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, säger:

– Under sensommaren och tidig höst är det ofta högre militär aktivitet. Men nu försämras säkerhetsläget snabbt, nu tas ytterligare steg, säger Niklas Granholm.

Som största Östersjöland måste Sverige reagera. Ryska landstigningsfartyg med eskortfartyg som gick öster om Gotland den 25 augusti utlöste en höjd svensk militär beredskap. Och den senaste veckan har svenska spaningsplan varje dygn lyft och gått ut över Östersjön.

– Säkerhetsläget har försämrats över tid. Det är ju inte så att de här övningarna och aktiviteterna görs för sin egen skull. Utan varje aktivitet, varje övning innehåller ett säkerhetspolitiskt signalmoment – det måste man förstå, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

Krig USA-Kina? derimot.no

Einar Ødegård, oberstløytnant ute av tjeneste

I juni 2019 skrev en utenrikspolitisk tenketank i Singapore at dersom den amerikanske vedvarende og stadig skarpere kritikken av Kina ikke opphører vil det bryte ut krig mellom statene innen atten måneder. I stedet for å avta i styrke er den amerikanske kritikken blitt stadig sterkere. Henimot utløpet av de atten måneder er det interessant å se nærmere på hva  menneskene i Singapore forespeilet om utviklingen i Asia. […]

Midtens Rike har en historie som er mer enn fire tusen år, og Maos revolusjonære tanker har visse eldgamle kulturelle trekk. I sin bok ‘Om å styre Kina’ skriver president Xi at målet er å gjøre Kina til en supermakt i 2049. Det kinesiske statsstyret har en tidshorisont på åtti år når enhver avgjørelse fattes. Motsetningen er USAs markedsliberale tankegang der raske fortjenester og ‘Bottom Line’ er styrende, tidshorisonten rekker kanskje frem til neste presidentvalg. Når disse skarpe motsetningene møtes i handelspolitikken er det oppstått konflikter som også kaller på smilebåndet. Läs artikel

 

Trilateralism är en farlig väg

Rolf Andersson

Det alliansfria Finland, det likaså alliansfria Sverige och Nato-staten Norge undertecknade den 23 september en ”trilateral” avsiktsförklaring som ska syfta till att stärka det operativa försvarssamarbetet mellan länderna. Det nya projektet presenterades i  en artikel samma dag av de tre ländernas försvarsministrar.

Det är ingen hejd på försvarsminister Peter Hultqvists svajiga framfart. I hans spår har följt en rad av avsiktsförklaringar, värdlandsavtal, anpassad lagstiftning, ”memorandum of understandings” och solidaritetsförklaringar med olika västliga stater, huvudsakligen Nato-stater. Vi deltar i USA-ledda militära operationer i Afghanistan och Irak och är på väg in i militära insatser i Mali under fransk ledning. Sverige ingår också i insatsstyrkor som den brittiska Joint Expeditionary Force (JEF) och den franska European Intervention Initiative.

Läs merTrilateralism är en farlig väg

Jubileumsverket Suomen puolustusvoimat 100 vuotta (Finlands försvarsmakt 100 år) har publiceratpå nätet, maanpuolustuskorkeakoulu.fim

Verket som utgavs år 2018 är uppdelat i temakapitel som behandlar Försvarsmaktens första århundrade.

Finlands försvarsmakts verksamhet har under hela självständighetstiden byggt på finländarnas orubbliga vilja att försvara det egna landet. Den allmänna värnplikten är den stabila grund med stöd av vilken Försvarsmakten utför sina uppgifter.

Verket Suomen puolustusvoimat 100 vuotta behandlar det självständiga Finlands försvarsmakts första århundrade. Med den militärvetenskapliga forskningens medel målar man upp en så sanningsenlig bild av Försvarsmaktens utveckling som möjligt. På verkets sidor ges utöver den fredstida verksamheten även utrymme åt bistra erfarenheter från krigstiden.

Verkets artikelförfattare består av trettio akademiska forskare av vilka största delen är doktorer. Skribenterna inom varje ämnesområde är ledande militärhistoriska forskare inom sitt eget område. Läs presentationen

Verket som

Danmark melder sig til at lede Hormuz-mission næste år, krigeren.dk

Danmark tilbyder at stå i spidsen for den europæiske mission i Hormuzstrædet, Emasoh, fra næste år. Det oplyser udenrigsminister Jeppe Kofod (S).

Emasoh-missionen er en såkaldt observationsmission med otte europæiske lande som deltagere. Missionen har både et diplomatisk ben og et militært ben.

Det diplomatiske ben er allerede under dansk ledelse af Julie Elisabeth Pruzan-Jørgensen, der er Danmarks ambassadør i Libyen.

Samtidig deltager Danmark med en fregat, Ivar Huitfeldt, i den militære del af missionen.

Det er under et besøg på fregatten, at udenrigsministeren oplyser, at missionen efter hans opfattelse har været en succes og er lykkedes med at bidrage til ro og fri sejlads gennem Hormuzstrædet.

– Danmark viser lederskab, og den mission vi har været en del af har været en succes. […]

I juni sidste år skød Iran en amerikansk drone ned over Hormuzstrædet. Ifølge USA befandt den sig over internationalt farvand. Ifølge Iran befandt den sig over iransk territorium. Derfor gik Danmark, Frankrig, Holland, Tyskland, Belgien, Grækenland, Italien og Portugal sammen om en såkaldt observationsmission i strædet. Läs artikel

USA svartlistar Kinas största chiptillverkare, di.se

Den amerikanska regeringen har svartlistat Shanghai Manufacturing International Corporation, SMIC,  Kinas största chiptillverkare. Det rapporterar Financial Times.

Det är den senaste åtgärden i Donald Trumps intensifiering av stridsåtgärder mot kinesiska teknikbolag. […]

SMIC är Kinas stora hopp om att bli självförsörjande i sin chiptillverkning. Bolaget noterades på Shanghaibörsen i somras och rusade då över 200 procent första handelsdagen. Sedan dess har aktien dock fallit tillbaka rejält. Läs artikel

Forsvaret er hele rigsfællesskabets forsvar, fmn.dk

Trine Bramsen, forsvarsminister

Da jeg fornylig var i Grønland, slog det mig igen, hvor smukt Grønland er. Jeg bliver altid overvældet over naturen, der i hvert fald er noget helt andet end de bløde bakker på Sydfyn, hvor jeg er vokset op. Grønland er noget helt særligt. Det skal vi bevare og passe på.

Det gælder ikke kun naturen. Men også alle jer, der bor i Grønland. For alle i rigsfællesskabet skal kunne føle sig sikre og trygge. Uanset om man bor i Nyborg eller Nuuk.

Arktis udvikler sig på grund af klimaforandringerne. Forventningen er, at sejlruter de kommende år vil ændres. Nye passager vil åbne sig. Det er den primære baggrund for den stadig større bevågenhed, som Arktis har fået – både politisk og militært.

Retten til fri sejlads er en vigtig værdi – ikke mindst for rigsfællesskabet, hvor de maritime erhverv har stor betydning. Det er baggrunden for, at vi skal holde nøje øje med de aktiviteter der foregår i Arktis i disse år. Og det er baggrunden for, at vi i de kommende år skal være bedre i stand til at holde øje med de aktiviteter der er i Arktis og Nordatlanten. Civile såvel som militære. Vi skal have et bedre overblik over, hvad der sker i luften, på vandet og under vandet. Läs talet

Danmark står udenfor nyt nordisk militærsamarbejde i Arktis, berlingske.dk

Det var både rigtigt og vigtigt, da det danske forsvar tidligere på måneden deltog med et militærfly til en øvelse i Arktis, hvor krigsskibe fra USA, Storbritannien og Norge sejlede ind i en russisk zone i Barentshavet. Det har udenrigsminister Jeppe Kofod (S) flere gange fastholdt, selv om kritikere har sat spørgsmålstegn ved, hvorfor det danske forsvar dog skulle blande sig i det kolde hav nordøst for Norge.

På den baggrund kan det virke mærkeligt, at Danmark, der er del af det fællesnordiske militærsamarbejde, Nordefco, onsdag ikke var repræsenteret på militærbasen Porsangermoen i Nordnorge. Her underskrev forsvarsministrene fra de tre Nordefco-lande Norge, Finland og Sverige en ny aftale om operationelt samarbejde i den selv samme arktiske region, som Danmark bidrog til militærøvelsen i.

Regionen kaldes Nordkalotten og omfatter de nordligste dele af Norge, Sverige, Finland og det vestligste Rusland. Ifølge Forsvarsministeriet er der en oplagt grund til, at Danmark ikke er med i det nye samarbejde.

»Danmark er geografisk ikke en del af dette område,« skriver ministeriet i en kommentar til Ritzau. Läs artikel

Norske F-16 øvde med amerikansk bombefly, forsvaretsforum.no

Fire norske F-16 øvde med amerikansk bombefly og et tankfly utenfor Ørland.

Det opplyser Ivar Moen ved Forsvarets operative hovedkvarter til Forsvarets forum .

– De fire norske F-16 tok av fra Bodø og «linket» opp med et amerikansk B-1B bombefly og et K-135 tankfly. De amerikanske flyene hadde tatt av fra en base i USA og flydd over Nordpolen. Øvelsen er nå over og de amerikanske flyene er på vei hjemover, sier oberstløytnant Moen.

Samtreningen startet cirka i 11-tiden på formiddagen fredag 25. september, opplyser Moen. Han kan ikke si om man kan forvente ytterligere øvelsesaktivitet i norsk luftrom de nærmeste dagene.

Tidligere har blant andre seniorforsker ved Norsk utenrikspolitisk institutt, Julie Wilhelmsen, utrykt bekymring amerikanske militær tilstedeværelse i norsk luftrom og nærområder:

– Jeg oppfatter at det har vært en økning i aktiviteten. USA har gitt tydelige signaler om at de må vil satse mer i Nord-Atlanteren. Det fører til at Norge blir stående i midten mellom USA og Russland, sa Wilhelmsen til Forsvarets forum. Läs artikel

F-35 må bruke vanlig veg som rullebane: Finland har forhørt seg med Norge, tu.no

I løpet av det kommende året skal Finland avgjøre hva slags fly de skal kjøpe inn for å erstatte dagens F/A-18C/D Hornet som skal fases ut i perioden 2025–2030.

I HX-konkurransen står det mellom Eurofighter Typhoon, Dassault Rafale, Saab Jas-39E/F, Lockheed Martin F-35A og Boeing F/A-18E/F. De fem kandidatene ble testet ei uke hver i januar og februar på den finske flybasen Pirkkala i Tampere for å vise hvordan de duger i vinterforhold. Et av kravene er at flyet må være i stand til å operere fra veinettet.

I likhet med Sverige har Finland en rekke såkalte vegbaser som supplerer de ordinære flystasjonene med avgangs- og landingsmuligheter dersom de førstnevnte blir ødelagt i en krig.

Direktør for HX-prosjektet, Juha-Pekka Keränen sier til Tekniikan Maailma at de enkelt kan øke banelengdene, men at dette ikke er det viktigste poenget når det gjelder å operere fra vegbaser. Stabilitet er en viktigere problemstilling, ifølge ham.

De fire amerikanske F-35A-flyene som stilte på HX Challenge i februar var ikke utstyrt med bremseskjerm som foreløpig er en særnorsk løsning. Läs artikel

Danmarks forsvarsminister måtte svare om etterretningsskandalen, forsvaretsforum.no

Sjefen for den danske etterretningstjenesten (FE), Lars Findsen, er permittert, mens flere andre medarbeidere er fritatt fra sine oppgaver. Onsdag møtte forsvarsminister Trine Bramsen i Folketingets forsvarsudvalg for å redegjøre for hva hun har visst om saken på hvilket tidspunkt.

Bramsen fortalte at hun først ble kjent med den konkrete kritikken i saken 21. august, da hun mottok fire bind med materiale om saken. […]

Den alvorlige saken ble utløst av at en eller flere varslere i etterretningstjenesten i vinter delte en «betydelig mengde materiale» om FE med Tilsynet med Etterretningstjenestene (TET). Den påfølgende undersøkelsen ble lagt fram i august og innebar alvorlig kritikk av FE, skriver danske TV 2.

Tilsynets undersøkelse tyder på at FE har igangsatt ulovlige aktiviteter knyttet til innhenting og deling av opplysninger om danske statsborgere.

Tilsynet konkluderer dessuten med at etterretningstjenesten i flere omganger har tilbakeholdt sentrale opplysninger og gitt uriktige opplysninger om innhenting og deling. TET mener også at det i deler av FE er en kultur der det blir forsøkt å legge lokk på ulovlige aktiviteter og uhensiktsmessige forhold. Läs artikel

Russiske kjernefysiske styrker, ffi.no

Målet med denne rapporten er å gi en bred oversikt over kjernevåpenforholdene i vårt store naboland i øst, Russland, den eneste kjernevåpenstaten som Norge grenser til på landjorda. Det innebærer ikke bare en oversikt over våpensystemer og leveringsmidler, men også en beskrivelse av det overordnede bildet med elementer som avskrekking, organisasjon og kommando og kontroll.

Russland hadde i 2019 om lag 6500 kjernefysiske stridshoder, hvorav ca. 2700 strategiske, ca. 1800 ikke-strategiske og rundt 2000 lagret i påvente av opphogging. Det er en reduksjon på om lag 85 prosent fra antallet mot slutten av den kalde krigen, men dagens kjernevåpen er i stadig større grad moderne våpen med sannsynligvis vesentlig høyere kvalitet i form av pålitelighet, treffsikkerhet og andre viktige parametere enn de som var utplassert på 1980-tallet. Russland har det siste tiåret brukt store ressurser på en modernisering av forsvaret. Moderniseringen av de kjernefysiske styrkene har vært framhevet som særlig viktig og er kommet langt. Dette understreker at det legges stor vekt på kjernefysiske kapabiliteter ikke bare i dag, men også i overskuelig framtid.

Rapporten presenterer et rikt utvalg av aktuelle plattformer for levering av kjernevåpen. Mange av dem er modernisert eller under oppgradering. Landet bygger nye ubåter, både reaktordrevne og konvensjonelle, det bygges nye fly, og det utvikles nye våpensystemer. Oppsigelsen av INF-avtalen i 2019 innebærer at det igjen er fritt fram for Russland og USA å utplassere landbaserte missiler (ballistiske missiler eller kryssermissiler) med rekkevidde mellom 500 km og 5500 km. Dette kan endre sikkerhetsbildet for Europa, som vil være enklere å ramme fra Russland med slike missiler. Nordområdene har alltid vært viktige for det russiske forsvaret, spesielt sjøforsvaret som her har isfri tilgang til Atlanterhavet og Polhavet hele året. Områdenes stadige betydning vises blant annet ved at Russland i 2014 opprettet den femte fellesoperative militærkommandoen, OSK Nord (også kalt OSK Nordflåten), med hovedkvarter i Severomorsk nær Murmansk. For Norges del er konsekvensen at vi i senere år har fått et mer moderne og mer operativt russisk militærapparat i våre nærområder. Läs rapporten