Macron: Europas sikkerhet kan ikke lenger avhenge av USA, nettavisen.no

– Europa kan ikke lenger stole på USA for egen sikkerhet. Det er opp til oss å garantere europeisk sikkerhet, sa Macron. […]

Den franske presidenten ønsker samtaler om forsvarssamarbeid med alle europeiske land.

Også Russland kan bli inkludert i samtalene – forutsatt at det gjøres framskritt i forsøkene på å avslutte konflikten mellom prorussiske opprørere og regjeringsstyrker i Ukraina.

Macron kom også med kritikk av nasjonalistiske og populistiske ledere i Øst-Europa og Italia. Läs artikel

Niinistö: Finland försvarar Ålands neutralitet – och samma vilja finns i Sverige, svenska.yle.fi

Både Finland och Sverige försvarar Ålands neutralitet i krissituationer. Det sade president Sauli Niinistö under sitt besök på Åland i dag.

Att ålänningar ska göra civiltjänst eller medborgartjänst istället för militärtjänst är något som lyfts fram av både försvarsminister Jussi Niinistö från Blå Framtid och även av en tankesmedja under ledning av tidigare försvarsminister Elisabeth Rehn. Men president Sauli Niinistö säger att frågan inte är aktuell. Men Ålands demilitariserade roll i säkerhetspolitiska kriser ska ändå garanteras.

– Finland har ansvar att försvara åländsk neutralitet, säger Sauli Niinistö.

I Sverige har man också i diskussioner om Ålands strategiska och utsatta roll i Östersjön sagt sig ta ansvar för den åländska neutraliteten. Läs artikel

President Sauli Niinistös anförande vid Östersjökonferensen i Mariehamn den 27 augusti 2018, tpk.fi

[…] Traditionen av samarbete mellan länderna runt Östersjön är exceptionell: vi minns från historien Hanseförbundet och den blomstrande handeln på den tiden. Under hela historien har samarbetet över Östersjön gett betydande fördelar för de människor som bor i regionen. Havet förenade oss långt före väg- och järnvägsnätet.

Det finns förmodligen ingen annan region i världen där nätverket av olika regionala samarbetsstrukturer är så tätt som kring Östersjön. Parlamentariska Östersjökonferensen, Helsingforskommissionen (HELCOM), Östersjöstaternas råd, Östersjöstaternas subregionala samarbete och Östersjöstädernas förbund, för att nämna bara några.

För oss som bor i regionen är det klart att Östersjösamarbetet samtidigt är regional och verkligt internationell verksamhet. Inte bara kuststaterna, inte bara EU-staterna, utan alla stater i regionen sitter runt samma bord. Läs talet

Bistånd till militär splittrar allianspartierna,omvarlden.se

Vid en valvinst vill Moderaterna öppna upp för ett tätare samarbete mellan utvecklingsbistånd och militära insatser. Men allianskollegorna är inte lika entusiastiska. Den rödgröna regeringen har länge varit ensamt i sitt motstånd mot utvecklingen inom både EU och OECD. […]

Sverige, genom den rödgröna regeringen, har varit en tydlig motståndare mot processerna i EU och OECD.

– Sverige har under lång tid sett med oro på utvecklingen och arbetat aktivt med att få en diskussion inom OECD-DAC kring de risker vi ser. Det handlar dels om att fler kostnader ska täckas av biståndet. Men framför allt finns det ett scenario där sammanblandningen mellan militär och civil verksamhet riskerar biståndsaktörernas möjlighet att verka, sa till exempel tidigare statssekreterare Ulrika Modéer (MP) till OmVärlden. Läs artikel

Följden av Nato-medlemskap: Ökad sårbarhet

Anders Björnsson

Bjørnar Moxnes, ledare för det minsta partiet i norska stortinget Rødt och själv stortingsrepresentant, säger i en artikel på Forsvarets Forum, med hänvisning till högsta militära expertis (försvarschefen som i Sverige motsvaras av överbefälhavaren), att ”deltakelse i for mange utenlandsoperasjoner i for mange land har gått på bekostning av hjemlig [inhemsk] beredskap”. Eller med Moxnes’ egna ord, som hänvisar till norska Riksrevisjonen: ”Prioritering av USAs kriger har gått på bekostning av hjemlig beredskap.”

Läs mer

Is there really such a thing as NATO airspace? atimes.com

On August 24, the BBC reported that British fighter jets intercepted a Russian military aircraft over the Black Sea.

The article said “typhoons were scrambled from a base in Romania on Thursday after a Be-12 maritime patrol aircraft was seen heading south-west from Crimea towards NATO airspace.”

According to international law, only sovereign countries have the right to regulate their own airspace, not international organizations. Of course, individual countries can ask allies to help patrol their airspace, but the state remains the sole authority that can exercise air sovereignty. Thus, technically, the BBC article should have said that a Russian plane was violating a NATO member’s airspace – in this case Romanian airspace – and not “NATO airspace.”

Interestingly, NATO countries view Russia violating Romanian airspace not as a bilateral issue but as violating “NATO airspace,” and Spanish planes violating Finland’s airspace is described as “NATO planes violating Finnish airspace.”

Back in August 2017, two Spanish NATO planes breached Finnish airspace while intercepting Russian aircraft near Estonia. Since Finland is not a NATO member, the violation of its airspace by the alliance’s members is viewed as a solely Finnish issue. Läs artikel

Rekordpublik på Ärna – uppemot 150 000 besökare, svt.se

Uppskattningsvis kom mellan 140 000 och 150 000 besökare till Ärna flygfält under lördagen. Det stora antalet tillresande orsakade många proppar i trafiken.

– Jag tycker att det var en nästintill komplett flygdag. Den innehöll en enorm bredd både på marken och framför allt flyguppvisningarna, säger Mats Gyllander som är kommunikationschef på Luftstridsskolan.[…]

Flygdagen arrangeras av Försvarsmakten varje år och cirkulerar mellan de olika flygflottiljerna i Sverige. Men eftersom F16 lades ner 2003 har den inte arrangerats i Uppsala sedan 2001.

– Vi är jätteglada att vi fick komma med på listan över att arrangera flygdagar igen, säger Mats Gyllander.

Så det kommer inte dröja 17 år till nästa gång?

– Det hoppas vi verkligen inte. Mälardalen är ett enormt upptagningsområde. Det är lika bra att bereda på att det här kommer att växa ännu mer. Läs artikel

Är Sauli Niinistö värd större uppmärksamhet? svd.se

Janerik Larsson

Intresset i svenska medier för det som händer i våra nordiska grannländer har alltid varit högst begränsat för att uttrycka saken diplomatiskt.

Niinistö och Putin vet var de har varandra och för raka och rättframma diskussioner. De är oense i en del ärenden men låter det inte störa relationerna. Läs artikel

Bok av Per Ahlin – vilseledande om säkerhetspolitiken

Mats Björkenfeldt

Per Ahlin, tidigare ledarskribent på Dagens Nyheter, nu universitetslektor, har i dagarna kommit ut med boken Från utanförskap till gemenskap – (ungefär) hundra år av svensk säkerhetspolitik (Jure 2018).

Det är den andra boken från Ahlins penna detta år. Den förra boken har anmälts på denna sajt .

Efter korta kapitel om svensk neutralitetspolitik tar Ahlin avstamp i regeringsförklaringen den 8 oktober 1982, där statsminister Olof Palme övertygande tar till orda.

Kapitel 7 har rubriken ”Från neutralitet till EU”. Han noterar statsminister Carl Bildts uttalande 1992 att Sverige bör ”’under den tid vi idag kan överblicka’ bibehålla möjligheten till neutralitet i närområdet”.

Läs mer

Skärpt säkerhetsläge under Marindagen i Karlskrona, svt.se

Under lördagen var det dags för Marindagen, ett evenemang som hålls vartannat år med avsikt att locka nya rekryter till försvarsmakten. I år deltog många, även om säkerhetsläget var skärpt för att få delta vid uppvisningen.

Det mesta var som det varit under tidigare år då Marinbasen, som är en del av försvarsmakten, visar upp sina kraftfulla verktyg under Marindagen. Bland annat kunde de drygt 9000 besökarna titta på fartyg, flyg och fasta övervakningssystem längs med kusten under årets uppvisning. Läs artikel

Söder om Nato, bjornsoder.net

[…] Att enbart gå med i Nato stärker inte svensk försvarsförmåga. Det innebär bara att ”någon annan” (USA) får försvara oss och det är inte att ta ansvar för Sverige och vår säkerhet. Inte minst rimmar det illa då USA själva sagt att de inte ensamt kan hantera både Ryssland och Kina i en konflikt och att Europa måste ta mer ansvar för sin egen säkerhet. Konsekvensen av ett svenskt Natomedlemskap skulle bli negativ då det skulle leda till en kraftigt ökad spänning runt Östersjön. Från rysk sida har man självklart ett intresse av att behålla den geopolitiska balansen i vårt närområde. Då Sverige och för den delen Finland står utanför Nato finns inte risken för att hela Östersjön blir ett innanhav för Nato-länder. Skulle det senare bli fallet kommer Ryssland givetvis att agera utifrån det. Ukraina är ett varnande exempel för hur långt dagens Ryssland är berett att gå med länder i närområdet som söker Nato-medlemskap.

Vi sverigedemokrater anser självklart inte att Sverige ska anpassa sig efter vad Ryssland säger åt oss. Men vi, som ett litet land, måste förhålla oss till vår omgivning och den situation som råder – inte minst p.g.a. den kraftigt nedrustade försvarsmakt som vi idag förfogar över. Vårt alternativ till ett Natomedlemskap bygger istället på att vi i grunden skapar en stark försvarsmakt som har förmågan att försvara hela vårt land och att vi tillsammans med Finland skapar ett försvarsförbund. Ett sådant förbund skulle inte rubba maktbalansen i vårt närområde och skulle accepteras av såväl Nato som Ryssland. Det ingen av dessa parter vill ha är ett militärt vakuum. Genom vårt alternativ kan Sverige ta ansvar för sin säkerhet samtidigt som vi behåller avspänningen i vårt närområde – något som alla tjänar på. Läs blogginlägg

Bra be­sked om för­svaret, nsk.se

Yng­ve Sunesson

Försvarsmaktenbe­gärde i som­ras mer pengar än vad riks­dagen ti­digare be­slutat om för de nä­rmaste åren. En bred ma­jo­ri­tet med S, M, C och MP hade ökat an­slagen med to­talt 26 mil­jarder fram till 2020. ÖB vill höja suc­ces­sivt från årets 49 mil­jarder till 63 mil­jarder 2020. […]

För­svars- och sä­ker­hets­po­li­tiken har av tra­di­ti­on of­tast be­slutats i be­tyd­ligt bredare enig­het än bara den för till­fäl­let sittande rege­ringen. Det är av stort vär­de för tro­vär­dig­heten hos främ­man­de makter, efter­som det ga­ran­terar lång­sik­tig­het i för­svars­po­li­tiken.
Där­för var Hultqvists be­sked bra. Att det kommer före valet visar han in­ser att att för­svars­po­li­tiken är vik­tig för väl­ja­rna. Dess­utom be­höver så­väl ci­vil­för­svar som psy­ko­lo­giskt för­svar stärkas, vil­ket har tyd­lig­gjorts i som­mar ge­nom skogs­bränder och des­in­for­ma­tion på nätet. Läs ledaren