Jens Stoltenberg kom i skade for å si sannheten, norgesavisen.no

Under frokosten mellom Donald Trump og NATO-lederne la generalsekretær Jens Stoltenberg seg så langflat for den amerikanske presidenten at han nesten gikk i ett med gulvteppet. Vi har allerede nevnt hvordan Stoltenberg skamroste Donald Trumps «lederskap», men seansen var så bisarr at den også inneholdt andre perler.

I enda et forsøk på å overtale Trump til å se i nåde til sine vasaller sa Stoltenberg:
«Et sterkt NATO er bra for Europa og det er også bra for USA. USAs tilstedeværelse i Europa hjelper til med å beskytte Europa, men det hjelper også USA til å projisere makt til Midt-Østen og Afrika.»

Det er sjelden NATOs imperialistiske karakter blir avslørt så kortfattet. Vi hjelper USA med å projisere makt i Midt-Østen og Afrika! Dette burde leses høyt ved innledninga av den neste forsvarsdebatten i Stortinget. Etterpå kan NATO-politikerne på Tinget komme med sine vanlige uttalelser om at NATO er til for å beskytte oss. Läs artikel

Nato splittrat men går vidare

Lars-Gunnar Liljestrand

Vid toppmötet den 11–12 juli enades Natos medlemsländer om en gemensam deklaration. President Donald Trump hade gått till våldsamt angrepp mot Tysklands förbundskansler Angela Merkel med kravet på ökade försvarsutgifter. Ändå skrev Trump i slutändan under deklarationen, och Nato undvek därmed den splittring som G7-länderna uppvisade då Trump vägrade underteckna en gemensam skrivning om ekonomi och handel.

Läs mer

Sea Breeze, c6f.navy.mil

The 18th edition of exercise Sea Breeze will take place in the Black Sea from July 9-21, 2018. Air, land, sea, and amphibious forces from 17 nations will participate in the U.S./Ukraine co-hosted exercise this year, which is intended to provide high end training for the participants.

Sea Breeze is an annual recurring multinational exercise that will focus on a variety of warfare areas to include maritime interdiction operations, air defense, anti-submarine warfare, damage control tactics, search and rescue, and amphibious warfare. The exercise is designed to enhance flexibility and interoperability, strengthen combined response capabilities, and demonstrate resolve among allied and partner nation forces to ensure stability in the Black Sea region.

This year’s participating nations include: Bulgaria, Canada, Denmark, Estonia, Georgia, Greece, Italy, Lithuania, Moldova, Norway, Poland, Romania, Sweden, Turkey, Ukraine, United Kingdom and the U.S. Läs artikel

Norsk forsvarspolitikk skal ikke dikteres av Trump, nationen.no

Spørsmålet om å øke forsvarsbudsjettet til to prosent av BNP kan gjerne være en del av diskusjonen. Men det haster mer å forvalte innsatsen vi allerede har, mer fornuftig.[…]

Denne bekymringen er imidlertid ikke bare på grunn av dette møtet, eller på grunn av USAs underlige politiske omvelting siden 2016. Den er heller ikke utelukkende forbundet med diskusjonen om pengesummen vi bruker på forsvaret. Utviklingen i verden de siste årene, også utenfor USA, bekrefter med tyngde at satsingen på et slags ”outsourcing”-forsvar av elitesoldater til utrykking i deler av verden langt utenfor Nato-landenes grenser ikke lenger er i tråd med Norges faktiske behov.

Forsvaret er for lengst i gang med omlegginger. Ny langtidsplan ble lagt fram i 2016, og landmaktutredningen fulgte i 2017. Problemet med disse planene er at mange av omleggingene allerede da de ble presentert bar preg av å ha blitt planlagt og vedtatt på bakgrunn av et utdatert virkelighetsbilde. Forsvarstoppene har innsett noe, men de har ikke innsett alt.

Vi har ikke råd til å la være å satse på breddeforsvar, heimevern og en desentralisert forsvarsstruktur med et solid nærvær i Nord-Norge. Vi har heller ikke råd til å glemme at forsyningspolitikk og distriktspolitikk faktisk er forsvarspolitikk. Det siste gjelder ikke minst i Finnmark, hvor lokaldemokratiet er under rekordstort press.

Erna Solberg må gjerne la seg skremme til å levere noe mer i forsvarspolitikken enn sparebluss og gårsdagens løsninger. Men da er det mange stemmer hun bør lytte til før hun begynner å lytte til Donald Trump. Läs artikel

 

Norska storpolitikern Thorvald Stoltenberg har dött

Den norska politikern och diplomaten Thorvald Stoltenberg är död. Under sin långa karriär på Arbeiderpartiet innehade han en rad ministerposter.
Vi återpublicerar här en artikel om Thorvald Stoltenbergs bok  vi tidigare lagt ut sajten. (Utgivarna)
Anmärkning: Artikeln är publicerad i slutet av januari, innan president Donald Trumps nationella säkerhetsrådgivare tvingades avgå.
Thorvald Stoltenberg (85) tar et oppgjør med straffetiltakene mot Russland etter Ukraina-krisen, og frykter at de kan bidra til å drive Moskva lenger bort fra Vesten.
 Det går frem av boken «Frokost med Thorvald» som kommer ut torsdag. Her skriver den tidligere forsvars- og utenriksministeren for Arbeiderpartiet at Russlands president Vladimir Putin kan utnytte sanksjonene i sin propaganda:

«Vesten vil ydmyke oss, de vil ha oss i kne. Se bare på sanksjonene», skriver Stoltenberg.

Han viser til mislykte sanksjoner mot land som Cuba, Irak og Serbia, hvor økonomiske straffetiltak rammet befolkningen og ikke lederskapet.

I boken forsøker Stoltenberg senior å dempe de voksende motsetningene mellom Russland og NATO som hans sønn, NATO-generalsekretær Jens Stoltenberg, står midt oppe i.

Stoltenberg avviser inntrykket av at forholdet har utviklet seg til en ny, kald krig:

«Selv om Putin ruster kraftig opp, er det langt igjen til bevilgningsnivået i sovjettiden», skriver Stoltenberg.

«Til sammen bruker NATO-landene mange ganger mer på det militære enn Russland. Styrkeforholdet er derfor et helt annet enn under den kalde krigen», legger han til. Läs artikel

ÖB: Riskabelt att inte köpa luftvärn från USA, dn.se

Arbetet med att höja Sveriges försvarsförmåga hotas utan extra pengar till försvaret.

Vi har ett hål i luftförsvaret och därför är det riskabelt att i sista stund skjuta upp köpet av nytt luftvärn från USA.  De beskeden ger ÖB Micael Bydén i en DN-intervju.

– Över tiden så är säkerhetsläget sämre. Samtidigt som vi bygger upp vår förmåga så bygger också Ryssland upp sin. Så vi gör vad vi kan, men läget är bekymmersamt, säger Micael Bydén.

Det är nya tongångar från överbefälhavaren. När han för knappa tre år sedan utsågs till ÖB fick han en kanonstart. Micael Bydén blev den förste ÖB på över 50 år med ökande försvarsanslag. Bydén väckte entusiasm och förväntningar med sin vision om ”ett starkare försvar som möter varje hot och klarar varje utmaning”. Läs intervjun

Läget med försvaret, samt viljan och förmågan att försvara landet betonades kraftigt på Suomiareena, defmin.fi

För den som är i Finland i sommar tipsar vi om detta evenemang:

Försvarsfrågor spelar med anledning av försvarsministeriets 100-årsjubileum en framträdande roll under årets Suomiareena i Björneborg. Den intressanta veckan öppnas måndagen den 16 juli kl. 10 på Rådhusparkens Purje-scen med paneldiskussionen ”Puolustuksen tila: minkälaisen puolustuksen tarvitsemme tulevaisuudessa?”, där man behandlar Finlands försvarspolitiska verksamhetsfält och besvarar frågan: ”Varför måste vi ha en försvarsmakt?”

Försvarsminister Jussi Niinistö, Försvarsmaktens underrättelsechef Harri Ohra-Aho, biträdande professor Katri Pynnöniemi och professor Jyri Raitasalo från Försvarshögskolan deltar i paneldiskussionen. Läs mer om evenemanget

Språket också en försvarslinje

Anders Björnsson

Jag är (passiv) medlem i föreningen Språkförsvaret. Försvar av svenskan är naturligtvis också ett försvar av Sverige. Blir svenska språket undanträngt – i företag och högskoleutbildningar, längs butiksstråk och på hemsidor – då sjunker värdet av Sverige. För det är ju inte så att svenskar är ett särskilt mångspråkigt folk och älskar att lära sig nya främmande språk. Det är engelskan som tar över. Och den engelska som de allra flesta svenskar försöker sig på att tala är ett andra eller tredje klassens språk. Detta riskerar att skapa å enda sidan ett dominansförhållande, å andra sidan en känsla av underlägsenhet.

Läs mer

Inga hot mot Sverige från Trump, Aftonbladet

Statsminister Stefan Löfven är inte orolig för att president Trump ska sätta press på partnerländer i Nato att öka sina försvarsutgifter.

– Vi kommer redan att öka dem kraftigt de närmaste åren, säger han.

Trots att Sverige inte är medlem av Nato har Löfven tillsammans med Finlands statsminister varit speciellt inbjudna som två av de partner till Nato som har en alldeles särskild relation till militäralliansen. […]

Nu när Sverige ändå står så nära Nato är det inte lika bra att bli medlemmar fullt ut?

– Nej. Nato har inga som helst problem med att vi fortsätter vara partner i stället för medlem. Vi gör vår del. Vi står fast vid att det är viktigt för Sverige att fortsätta vara militärt alliansfria. Annars skulle vi bidra till att minska stabiliteten i vårt närområde.

I klartext betyder det att om Sverige går med i Nato så blir Ryssland upprörda och kan tänkas vidta militära åtgärder som ökar risken för krig i Östersjöområdet. Är du övertygad om att Nato skulle komma till Sveriges undsättning i händelse av att vi skulle bli attackerade?

– Som icke-medlemmar omfattas vi inte av försvarsgarantin i artikel fem. Det avgörs i varje situation. Men Sverige geografiska läge har en stor strategisk betydelse.

Känner du dig trygg att Sverige får hjälp om vi behöver?

– Det finns ett gemensamt åtagande med EU:s medlemsländer att vi ska hjälpa varandra vid problem. I den tryggheten vilar jag. Läs artikel

Löfven: Han vill gärna ta åt sig äran, msn.com

USA:s president fortsätter att skälla på låga försvarsbudgetar i övriga Nato-länder och tvingar övriga ledare till en extrasession vid dagens toppmöte i Bryssel.

– Ett Nato som utvecklas i rätt riktning är betydelsefullt också för oss. Trots en hård ton som vi har sett så görs det också framsteg, konstaterar statsminister Stefan Löfven (S) efter Nato-toppmötet i Bryssel. […]

– Alla ser betydelsen av att ha ett fungerande Nato. Det togs ju redan 2014 ett beslut om att man skulle eftersträva två procent av BNP i utgifter. Det har väl understrukits ännu mer att snabba på och göra det tydligt att det är det som gäller, konstaterar Löfven. Läs artikel

Trump’s Criticism of NATO Ignores the Real Questions,

Donald Trump’s bluster at the NATO summit only has to do with money, not whether the alliance serves any genuine security purpose, says Jonathan Marshall. […]

Despite Trump’s confrontational bluster, he joined other NATO leaders in signing off on their previously drafted summit declaration, including measures to upgrade alliance readiness and capabilities in Europe, create new NATO commands in Germany and the United States, promote cybersecurity, and train security forces in Iraq.

The declaration includes a plan by U.S. Defense Secretary James Mattis for NATO to assemble 30 land battalions, 30 air squadrons and 30 combat vessels capable of deploying in 30 days or less by the year 2020, to defend against a supposed threat from Russia. Moscow sees the plan instead as an offensive provocation. […]

Trump’s attacks on NATO—full of misinformation and distortions—have distracted critical attention from legitimate issues about the alliance. What is its mission in the years since the fall of the Soviet Union? Quite apart from the question of cost sharing, does it advance U.S. security and political interests? Could it be replaced without jeopardizing democracies on both sides of the Atlantic?

In the wake of Trump’s attacks, defenders of NATO have tried to educate Americans about its value. (One writer for The Daily Beast associated the alliance with “the greatest achievement of American history.”) What’s most notable, however, is how unconvincing these defenses are.

TheNew York Times, for example, declares that NATO’s worthy “new purpose” in the post-9/11 era has been “helping the United States fight terrorists in Afghanistan, Iraq, Africa and elsewhere.” These interventions outside of NATO territory have all been violations of Article 6 of NATO’s charter, which only authorizes military activity inside member states.

Quite forgotten are previous editorials condemning “deluded thinking about what could be accomplished” if NATO committed more troops to Afghanistan after more than 16 years of war, acknowledging that “the Iraq war was unnecessary, costly and damaging on every level,” and lamenting the many costs of “America’s Forever Wars” in Africa and other theaters since 2001.

From those perspectives, NATO’s support for reckless U.S. interventions abroad should be considered a bug to be erased, not a feature to boast about. And that’s without even considering the disastrous fallout from NATO’s mendacious attacks on Libya, which left that country a failed state, drove jihadists into Syria, unleashed terrorism in Western Europe, and produced a tidal wave of refugees that put the future of the Europe Union at risk. Läs artikel

Åtta länders bomber en våldtäkt på Syrien, skd.se

Lars J Eriksson

Det är inte lätt att ha tilltro till upprätthållande av något slags trovärdiga folkrättsliga principer. Under kriget i Syrien har vi sett hur ett antal länder tar sig rätten att begå krigshandlingar och skicka bombflyg in i landet utan att det sker med den lagliga syriska regimens godkännande.
USA, Frankrike, Storbritannien, Saudiarabien, Israel, Turkiet, Irak och till och med vårt grannland Danmark har alla utfört bombattacker med flyg inne i Syrien. Det kan inte beskrivas som annat än en våldtäkt på en nation och folkrättsstridigt. […]

Omvärlden har ett stort ansvar att bidra till återuppbyggnaden så att landets infrastruktur kan återskapas och nya bostäder byggas efter de som lagts i ruiner. Ett första steg måste vara att upphöra med sanktioner, för varje dag som sanktioner fortsätter så förlänger man det syriska folkets lidanden, vare sig de är anhängare av regimen eller tillhör dess motståndare. Läs ledaren