Månad: februari 2018

Ledare: Dags täta luckorna i försvaret, dn.se

av

Det säkerhetspolitiska läget har försämrats betydligt, och försvaret måste stärkas. Materielanslaget behöver öka avsevärt. Utredarens genomgång var koncis och pedagogisk. Huruvida Sverige rymmer politiker som vill förstå den är en annan sak.

Ingemar Wahlbergs uppdrag var dels att sammanställa vilken materiel Försvarsmakten har och vad den saknar, dels att undersöka vad behoven kostar. Resultatet är nedslående. Bristerna är stora, och med dagens budgetramar skulle kvaliteten sjunka. Att åstadkomma ett riktigt försvar, ett ”vasst och elakt”, kräver tillskott på 168 miljarder kronor under åren 2021-2030. Det skulle i princip betyda en fördubbling av materielanslagen […]

Wahlbergs utredning visar hur det fattas allt från stridsvagnar och fartyg till reservdelar. Vid ”oförändrad försvarsekonomi” menar han att det luftvärn med medelräckvidd, som till slut är på gång, bör prioriteras bort. Annars blir det för lite över till underhåll och kängor […]

Vad de rödgröna vill är oklart, ministrarna är oeniga om säkerhetspolitiken och MP håller emot. Allianspartierna vill på några års sikt nå Natos mål om försvarsutgifter på 2 procent av BNP, vilket är högst rimligt. I dag lägger Sverige, trots anslagsökningarna, fortfarande bara drygt 1 procent. Natomedlemskap vore logiskt, men är inte gratis. Läs artikel

Utsetter rakettskjold, Klassekampen

av

Denne sommeren skulle statsminister Erna Solberg (H) fått en svært krevende sikkerhetspolitisk avgjørelse på sitt bord: Spørsmålet om Norge skal bli med i Natos missilforsvar, ofte omtalt som rakettskjoldet.

Nå blir beslutningen utsatt. Årsaken er analysen som skal utgjøre grunnlaget for avgjørelsen. Analysen blir utført av forskere fra Forsvarets forskningsinstitutt (FFI) og Missile Defence Agency i USA. Den skulle vært klar før nyttår, men er forsinket. Forsvarsdepartementet opplyser at forskerne nå skal være ferdige «i løpet av året», det vil si i løpet 2018 […]

Rakettskjoldet har vært et sensitivt tema i norsk utenrikspolitikk i en årrekke, og de fleste dokumentene i saken er hemmeligstemplet. I Forsvarets postjournal er det likevel mulig å lese at FFI har gjennomført en egen studie av de norske fregattenes rolle i missilforsvaret. «Undersøkelse av **** **** klasse fregatt sine mulige bidrag i Nato BMD», heter rapporten. Den er ferdiglaget, men hemmeligstemplet […]

Som Klassekampen har skrevet tidligere, er de fleste norske Russland-forskere enige i at det vil forverre det allerede dårlige forholdet til nabolandet i øst dersom Norge går inn i missilforsvaret. Spørsmålet er en av de vanskeligste sikkerhetspolitiske avgjørelsene som regjeringen står overfor. På den ene sida står forholdet til Nato, og spesielt USA. På den andre sida står forholdet til Russland.  Da Klassekampen i januar i fjor brakte nyheten om at Norge nå vurderte å bli med i rakettskjoldet, vakte det sterke reaksjoner fra russisk hold.

«I tilfelle rakettforsvarssystemer blir utplassert på norsk territorium, blir vi nødt til å reagere for å forsvare vår sikkerhet», skrev den russiske ambassaden i Oslo.  På den andre sida er missilforsvaret et av de største trans­atlantiske samarbeidsprosjektene, og det knytter USA og Europa sammen i én felles kommandostruktur. Som Klassekampen tidligere har skrevet, ser Forsvarsdepartementet på missilforsvaret som ett av få områder der USA og de europeiske landene er koblet sammen i et militært system der det ikke kan settes spørsmålstegn ved solidariteten mellom medlemslandene. Läs artikel

Efter Stalins död, Mats Björkenfeldt

av

Armando Iannuccis film ”The Death of Stalin” visas nu på svenska biografer.

Josef Stalin drabbas oväntat av en stroke den 4 mars 1953. Sex veckor tidigare hade säkerhetspolisen ”avslöjat” en konspiration av framstående läkare (flertalet var judar), vilka påstods ha planerat att mörda Stalin (”Doctor’s Plot”). De läkare som nu stod till buds kunde inte rädda honom. Filmen skildrar på ett underhållande sätt den maktkamp som uppkom mellan de ledande personerna i den inre cirkeln: Georgij Malenkov, Lavrentij Berija, Nikolaj Bulganin och Nikita Chrusjtjov.

Berija, chef för säkerhetstjänsten NKVD mellan 1938–1953, blev nu säker på att den stund hade kommit som han länge hade väntat på. ”There was no power on earth that could hold him back now”, uppgav Chrusjtjov senare (Joshua Rubenstein, The Last Day of Stalin. Yale University Press 2017, s.  34). I sagda bok (s. 35), men däremot inte i filmen, återges en absurd episod, dagen efter Stalins död. Chrusjtjov hade mottagit ett anonymt klagomål, att orkestern, som spelade på en hyllningskonsert, bestod av 95 procent judar, varefter Chrusjtjov senare lugnande skribenten med att den rätta procentsatsen var 35,7!

Läs mer

Peace and Law, föredrag av Hans Blix,10 mars 2008, Law Lecture, London

av

Alliansfriheten.se har fått tillstånd av Hans Blix att publicera föredraget:

In 1958 Grenville Clark and Louis Sohn published their famous ‘World Peace through World Law’.  They proposed a drastic revision of the UN Charter giving the General Assembly some legislative power; establishing a world police force; making the Security Council more representative of the membership and transforming it into an Executive Council. They also provided for general and complete disarmament and judicial settlement of disputes.

In discussing the considerable practical hurdles to such a plan Mr. Clark took the optimistic view (in the 1960 edition) that the process of general and complete disarmament would be well on its way in 1975.

Sadly, in 1975 the world was far from general disarmament. At the peak of the Cold War there were between 50 and 60 thousand nuclear warheads and the world war far from UN reform.

Although I must conclude that the vision of Clark and Sohn was wildly optimistic I find their view persuasive that in seeking world peace we might seek inspiration in how we have come to attain peace in the domestic sphere of nations: through legislatures, executive and judicial organs, the disarming of the individual citizens, etc.

Läs mer

Enkät: Natointresset svalnar – allt fler stöder ett alliansfritt Finland, svenska.yle.fi

av

Allt fler finländare tycker att Finland ska vara alliansfritt. Ett finländskt Natomedlemskap ses som mindre intressant än tidigare.

Enligt en ny enkät tycker 47 procent att alliansfrihet är bäst för landets försvar. Motsvarande andel för ett år sedan var 39 procent. Stödet för att i första hand bygga Finlands försvar på Natomedlemskap har sjunkit från 11 procent till åtta procent. Det näst bästa alternativet anses vara försvarssamarbete med EU. Det alternativet stöds av 26 procent. En försvarsallians med Sverige stöds av 11 procent.

Omkring 1 000 personer deltog i enkäten som Reservistförbundet hade låtit utföra. Läs artikel

President Niinistö i München: Det ligger i Finlands intresse att vara med och lösa krisen i Ukraina, president.fi

av

Republikens president Sauli Niinistö deltog i säkerhetsmötet i München den 17-18 februari 2018. Europas framtid var ett av mötets största samtalsämnen, och läget i Ryssland och Ukraina väckte också mycket diskussion […]

President Niinistö påpekade att kriget i Ukraina är Europas största problem: ”Om det finns ens den minsta möjlighet att kunna lösa problemet, måste vi vara med enligt våra resurser såväl mentalt som fysiskt.” President Niinistö konstaterade dock att arbetet med en plan om en fredsbevarande operation just bara börjat. ”Om det uppstår ett avtal och om det är ett omfattande uppdrag som har FN:s mandat, ligger det visst i Finlands intresse att få detta problem löst.” […]

Enligt president Niinistö är det möjligt att framstegen i Ukraina också dämpar den skarpa tonen mellan Förenta staterna och Ryssland.  ”Nu måste vi hoppas att vi får till stånd gemensamma lösningar, om ens små. Om vi gör framsteg i Ukraina, är det en stor gemensam kompromiss. Jag tror att därefter är det möjligt att stämningen lättas upp betydligt”, sade president Niinistö. Läs artikel

Ryska reservister, jagarchefen, blogspot.se

av
Efter många års diskussioner,1 förefaller nu de ryska väpnade styrkorna kommit fram till ett nytt mobiliseringssystem. Detta systemet skall införas redan under 2018 och innebär att hemförlovade soldater kan sluta kontrakt med de väpnade styrkorna som reservister. Där de förbinder sig att, dels tjänstgöra två till tre dagar per månad, dels genomföra en 20 till 30 dagar lång repetitionsutbildning varje år. Kontrakt skrivs på tre, fem eller flera år. Dessa reservister skall kunna kallas in i fred, kris och krig. I fred inom ramen för större övningar, katastrofer eller vid personalbrist i de väpnade styrkornas förband.2
Initialt är det värt att konstatera att de ryska väpnade styrkorna kommer få ett snarlikt personalförsörjningssystem som den svenska Försvarsmakten i dagsläget har. Det vill säga, kontinuerligt tjänstgörande soldater (K), tidvistjänstgörande soldater (T) (vilket får ses som motsvarighet till de ryska reservisterna) samt plikttjänstgörande personal (P). Personalförsörjningssystemet i sig kan ha vissa styrkor beroende på hur man väljer att nyttja de olika personalkategorierna, men även svagheter. Läs artikel

Avtal mellan kurderna och Assad – för att stoppa Turkiets attacker, sr.se

av

Syriska styrkor ska stödja kurdisk milis för att stoppa Turkiets attacker i det kurdkontrollerade området Afrin.

Det uppger både statlig syrisk TV och den kurdiska YPG-milisen. Överenskommelsen ses av den kurdiska milisen som en nödvändighet för att stoppa Turkiets framfart i norra Syrien.

Inom några timmar kommer syriska trupper att gå in i Afrin för att förstärka lokala kurdiska styrkor för att stävja Turkiets ”angrepp”, uppgav den statliga syriska nyhetsbyrån SANA under förmiddagen.

Det bekräftar därmed uppgifterna från den kurdiska administrationen i norra Syrien som i går uppgav för nyhetsbyrån Reuters att en överenskommelse med Assadregimen var nådd för att stoppa Turkiets attack mot den kurdkontrollerade enklaven Afrin. Läs artikel

Veckans citat

av

– Vi frykter ikke at russiske stridsvogner skal rulle inn i Nato-land, sier avtroppende Nato-ambassadør Knut Hauge.

Han har tidligere vært ambassadør i Russland.

– Ingen Nato-land gjør det. Men når det gjelder hybrid krigføring og cyberangrep så har Russland vist at de har vilje til å gjennomføre og angripe. Russland er også åpne om at de ønsker å svekke Nato. De vil tilbake til en ordning i internasjonal politikk hvor det er stormaktene som bestemmer.

Forsvarets Forum 14 februari 2018

”Rädslan släppte inte taget under kärnvapenhotet”, utrikesminister Margot Wallström, svd.se

av

Efter år av polarisering och ömsesidigt misstroende behövs en ny giv i nedrustningsdiplomatin. Denna bör vara präglad av höga ambitioner men också nykter realism […]

Oron över det tilltagande kärnvapenhotet delas av många länder och civilsamhällesorganisationer. Det är en fråga som på djupet engagerar. Något som inte minst speglar sig i det faktum att Nobels fredspris förra året gick till civilsamhällesorganisationen ICAN som arbetar med kärnvapennedrustningsfrågan. I en nyligen genomförd opinionsundersökning framgår också att det finns ett brett folkligt stöd för arbetet med kärnvapennedrustning […]

Nu prioriteras kärnvapenstyrkorna i den omfattande ryska militärreformen. Dessa bedöms bland annat omfatta flera tusen så kallade taktiska kärnvapen. Nyligen publicerades den amerikanska översynen av landets kärnvapenpolicy, som anger att taktiska kärnvapen ska moderniseras under kommande år.  USA och Ryssland måste nu omgående inleda samtal, i första hand om nya nedskärningar som omfattar såväl strategiska som taktiska vapen, i andra hand om en förlängning av nedrustningsavtalet START bortom 2021. Centralt är också att INF-avtalet från 1987 som förbjuder markbaserade medeldistansrobotar respekteras och upprätthålls […]

Grunden för en sådan måste vara en agenda för riskreducering och nedrustning som både kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater kan sluta upp kring. Låt mig nämna tre prioriteringar inför ett sådant projekt.

  • För det första måste utgångspunkten vara icke-spridningsfördraget NPT, det centrala ramverket för nedrustning och icke-spridning. Det är här som kärnvapenstaterna gjort tydliga åtaganden om nedrustning, åtaganden som kräver uppföljning och genomförande. 2020, då avtalet fyller 50 år, samlas NPT-länderna för en viktig högnivåkonferens. Läs artikel

Dragsviks rekryter har förbundit sig att försvara landet närhelst det kallar, hbl.fi

av

På lördagen ordnades den högtidliga krigsmannaeden på Nylands brigad i Dragsvik. Det är en militär fest där beväringar befordras till jägare. Det innebär att de upptas som fullvärdiga medlemmar i den militära gemenskapen.

Den åttonde januari ryckte 12 500 rekryter in för att utföra sin värnplikt. 400 av dem är kvinnor och ungefär 750 svenskspråkiga. Tjänstgöringen inleddes med en åtta veckor lång grundutbildningsperiod, som avslutas nästa vecka. I slutet av perioden görs urvalen för manskaps- och underofficersutbildningarna och den slutgiltiga tjänstgöringstiden avgörs – 165, 255 eller 347 dygn.

På lördagen var det dags krigsmannaed eller krigsmannaförsäkran för kontingent 1/18. Krigsmannaförsäkran saknar religiösa element och är ett alternativ för dem som inte är medlemmar i statskyrkan. Läs artikel

President Niinistö: Finland bör vara med i en eventuell fredsbevararoperation i Ukraina, svenska.yle.fi

av

President Sauli Niinistö säger att Finland bör vara med i en eventuell fredsbevararoperation i östra Ukraina. Niinistö kommenterade frågan inför journalister vid säkerhetskonferensen i München.

– Det är fråga om det största problemen i Ukraina och det ser ut som att man försöker lösa det. Finland bör vara med både mentalt och fysiskt, sade Niinistö.

Under konferensen har det kommit fram förslag på en fredsbevarande operation i FN-regi i östra Ukraina.

Den tyske utrikesministern Sigmar Gabriel sade i ett tal i morse att sanktionerna mot Ryssland kunde mildras om man lyckas komma överens om en fredsbevararoperation. Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen har föreslagit att man kunde samla fredsbevarare från länder som inte är medlemmar i Nato, till exempel Finland, Sverige och Österrike. Läs artikel