Månad: februari 2018

…Den gångna sexårsperioden har varit en turbulent tid. Konflikter har brutit ut såväl i Europa och dess närområden som längre bort. De har satt vår regionala stabilitet och de fyra pelare som är centrala för vår säkerhet på prövning. Men trots att pelarna har varit utsatta för tryck har de inte vacklat.

Den viktigaste av våra pelare är nationell. Dess utveckling är mest och rakast i vår egen makt. Dess starka lås utgörs av ett trovärdigt eget försvar. Vår säkerhet stöder sig emellertid inte enbart på vapen. Det behövs också djup nationell sammanhållning, vilja och beredskap.

Kriserna ställer även det internationella samfundet inför hårda krav. Endast ett fåtal av kriserna under detta decennium har lösts. Kriserna har snarare präglats av att de har dragit ut på tiden och blivit allt mer svåra att lösa. Det är typiskt för kriser att de ger skenet av att vara lokala, men i själva verket är det ofta konstellationer och strävanden inom den globala maktpolitiken som ligger bakom dem. Detta försvagar möjligheterna för traditionell fredsmedling att lyckas. De geopolitiska intressena har varit starkare än fredsviljan…

Den andra vägen bygger på direkta kontakter; det är nödvändigt med en dialog mellan öst och väst. Med väst avses inte enbart Förenta staterna eller Nato, utan också EU, och med öst avses inte bara Ryssland, utan också Kina. Att upprätthålla en dialog är det första steget mot att bygga fred.

Jag har strävat efter att bana väg i vardera riktningen. Och det kommer jag att fortsätta med. Jag har enligt bästa förmåga arbetat för att Finland ska sitta vid de bord där man påverkar framtiden. Och med framtid avser jag också de stora utmaningar som mänskligheten har att lösa, såsom fattigdom, klimatförändringen och kvinnornas ställning. Läs talet

EU-ländernas försvarsministrar diskuterar hur man tillsammans kan få ned kostnader för försvarsmateriel och starta upp gemensamma forsknings- och försvarsprojekt. Man vill även bättre kunna genomföra militära operationer utanför unionen. EU-ländernas stats- och regeringschefer lanserade i december 2017 därför ett nytt fördjupat försvarssamarbete kallat Pesco.

Två problem: Nya hotbilder och ineffektiva försvarskostnader.

Nya möjliga hotbilder mot EU-länderna har trätt fram de senaste åren med rysk militär aggression i östra Europa, Syrienkriget i Mellanöstern och ett instabilt Nordafrika. EU-länderna, med 28 olika försvarsmarknader och -system, har relativt högre försvarsutgifter än exempelvis USA som bara har en. Samtidigt har försvarsanslagen för forskning och teknik minskat de senaste tio åren i EU.

På EU:s förhandlingsbord ligger två försvarspolitiska förslag: en försvarsfond och förenkling av militära transporter…

Vad vill Sverige?

Regeringen och en stor majoritet i riksdagen är positivt inställd till det fördjupade försvarssamarbetet men betonar att det måste ske på mellanstatlig nivå och bygga på frivillighet. Med de säkerhetspolitiska utmaningarna – som påverkansoperationer, cyberangrepp, klimatförändringar och terrorism – som EU står inför anser regeringen att ett fördjupat samarbete är av central betydelse för Sveriges säkerhet. De vill även att pengarna i EU:s kommande försvarsfond ska kunna komma svensk försvarsindustri till del. Vilka konkreta samarbetsområden som Sverige ska delta på är inte klart.

Regeringen ser även ett tydligt värde både för EU som helhet och för Sverige att förenkla militära transporter.  Läs artikel

Dette over 2000 år gamle sitatet er både tidløst og dessverre ofte forsømt i dag. Når vi vinner alle trefninger i Afghanistan, men ikke kommer noe nærmere seier, er det denne dynamikken som gjør seg gjeldende. Når irregulære, dårlig trente styrker tvinger en stormakt ut av landet sitt uten å vinne ett eneste slag, er det denne dynamikken.

Poenget er at vurderingen av ytelsen til et operativt konsept kan ikke begrense seg til å se på slagfeltet. For det første må styrkene komme seg til slagfeltet. Enda viktigere er det imidlertid at det er den strategiske effekten kamphandlingene eksporterer fra slagfeltet som vinner krigen. Norsk konseptutvikling jobber med mange variabler, men en ting holdes påfallende konstant; det at den eneste strategiske effekten som skal tilstrebes er taktisk avgjørende seier og å ta og holde lende.

Det skjuler at det finnes andre alternative effekter og ambisjonsnivå som Norge kan være bedre tjent med.
Som dere raskt vil merke, bygger argumentasjonen i dette foredraget på en forståelse av Norge som en småstat i møte med en stormakt…

Norsk sverm, på sin side, baserer seg på de innsatsmidler som er vanskeligst for fienden å nøytralisere.
Små, utspredte enheter som konvergerer mot mål, angriper med egne våpensystemer, løsriver så snart overraskelsesmomentet er oppbrukt og reorganiserer for angrep fra nye retninger. De unngår fiendens sterkeste enheter og angriper der de kan gjøre maksimal skade med lav risiko. Eneste måten å nøytralisere disse blir for fienden å sette soldater på bakken og jakte på dem i fjellheimen og i bygdene. Det tvinger fienden inn i en blodig og upopulær konflikt.
Her ser vi hvordan dette passer inn i en asymmetrisk strategi. Konseptet vektlegger å slåss på våre premisser og prioriterer styrkebeskyttelse fremfor avgjørende seier. Det er gjennom stadig akkumulerende kostnader påført fienden over tid vi oppnår våre krigsmål. Läs artikel

.Försvarsminister Peter Hultqvist: Hans Wallmark har frågat mig om jag som försvarsminister har för avsikt att agera gentemot att miljöskyddsövningen Balex Delta 2018 arrangeras utanför Karlskrona med deltagande av ryskt fartyg?

Det är Kustbevakningen som står värd för genomförandet av övningen. Värdskapet innebär att man ansvarar för genomförande men också för planering av övningen. I sin planering för övningar i svenska vatten genomförs samverkan med berörda myndigheter, däribland Försvarsmakten.

När utländska statsfartyg ska uppträda på svenskt territorium krävs tillstånd från regeringen eller den myndighet som i enlighet med tillträdesförordningen (1992:118) har beslutanderätt. I enlighet med tillträdesförordningens 5 § får Försvarsmakten meddela tillstånd för tillträde till svenskt territorium i fråga om andra utländska statsfartyg än örlogsfartyg och statsfartyg som nyttjas för arbete med sjösäkerhetsanordningar på begäran av Kustbevakningen…

Jag har inte för avsikt att agera mot att miljöskyddsövningen Balex Delta 2018 arrangeras utanför Karlskrona. Läs svaret

Svar på fråga 2017/18:632 av Allan Widman (L) Förstärkt förmåga till tung kustrobot

Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förstärka den svenska förmågan till tung kustrobot genom att ta avställd materiel i bruk som finns på kustartilleriets museum på Aspö i Karlskrona.

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Inom ramen för uppdraget att stärka den operativa förmågan genomför Försvarsmakten åtgärder på bred front. Tung kustrobot är under återinförande i krigsorganisationen som en del av marinens sjöstridsflottiljer. Försvarsmakten har att bedöma i vilken utsträckning det i enskilda fall är lämpligt att ta tidigare avställda system i bruk inom givna ekonomiska ramar.

Stockholm den 31 januari 2018  Peter Hultqvist     Läs svaret