Månad: november 2017

Säkerhetsskydd innebär förebyggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott. Kraven på
säkerhetsskyddet har förändrats genom utvecklingen i omvärlden och på informationsteknikområdet, ökningen av säkerhetskänslig verksamhet
som bedrivs i enskild regi och en ökad internationell samverkan. För att stärka säkerhetsskyddet föreslår regeringen en ny säkerhetsskyddslag.
Den nya lagen innehåller krav på åtgärder som syftar till att skydda uppgifter som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som ska skyddas enligt ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Även skyddet av annan säkerhetskänslig verksamhet, t.ex. samhällsviktiga informationssystem, förbättras. Det förtydligas att lagen gäller i både allmän och enskild verksamhet.

Den nya lagen tydliggör skyldigheterna för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och vikten av att verksamhetsutövarna
genomför säkerhetsskyddsanalyser för sina verksamheter. Till följd av den nya lagen föreslås även ett antal följdändringar i andra
lagar. Lagen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Läs remissen

Allan Widman (L):

Detta betänkande från utrikesutskottet, Sveriges sjöterritorium och maritima zoner, är en av de mer bastanta trycksaker som nått kammaren de senaste åren. Ingen utöver undertecknad har anmält sig för att hålla något anförande med anledning av betänkandet. Men för mig känns det ändå viktigt att säga att detta betänkande har en icke ringa politisk betydelse.

Genom det förslag som regeringen nu lägger fram kommer det, i tillägg till det svenska sjöterritoriet, att inrättas en angränsande zon på ytterligare tolv nautiska mil. Inom denna angränsande zon, som inrättas enligt havsrättskonventionens regelverk, får Sverige en viss överhöghet när det gäller brottslighet på till exempel miljöområdet och när det gäller skatterätt, migration och en del andra liknande ämnen.

Herr talman! Detta ger Sverige och svenska myndigheter en anledning att vara närvarande i ett större område av Östersjön än vi har varit hittills. Under flera debatter i dag har vi vittnat om ett försämrat omvärldsläge också i vår närhet.

Låt mig säga att i den omvärldssituation som nu råder är det av godo att det inte lämnas vita fläckar, områden i Östersjön som står utan eller utom kontroll. Det är väl till och med så att de angränsande zoner som nu inrättas för svenskt vidkommande kommer att beröra en del av de viktiga infrastrukturprojekt som delvis berördes i den föregående debatten. Både Nord Stream 1 och Nord Stream 2 kommer att ha en sträckning inom den svenska angränsande zonen. Det understryker vilken vikt detta har, inte minst ur säkerhetspolitisk synpunkt. Läs betänkandet

Försvarsmaktens huvudkrigsövning Uusimaa 17 ordnas 27.11.-4.12. 2017 i södra Finland. Målsättningen är att öva försvar av huvudstadsregionen och kusten tillsammans med andra myndigheter i en snabbt eskalerande situation.

Uusimaa 17 är en huvudkrigsövning i enlighet med försvarsmaktens verksamhetsplan som den här gången leds av armén. I övningen deltar beväringar, reservister och försvarsmaktens personal, sammanlagt omkring 9　000 personer. Övningstrupperna kommer från armén, marinen, flygvapnet, huvudstaben och huvudstaben underställda inrättningar samt gränsbevakningsväsendet. Också Polisen, Tullen, Strålsäkerhetscentralen, Trafiksäkerhetsverket, Nordsjö hamn och Helsingfors räddningsverk deltar i övningen.

– Vi måste kunna svara på snabbt eskalerande och komplexa hot genom smidigt samarbete tillsammans med försvarsmaktens olika aktörer och andra myndigheter. Stora övningar är nödvändiga för att testa och visa vår försvarsförmåga. Övningarna är en väsentlig del av vår förebyggande förmåga, konstaterar chefen för övningen, kommendören för armén, generalmajor Petri Hulkko. Läs pressmeddelande

Vi bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för EU, skriver Björn Söder (SD). Sverige bör inte bidra till att militarisera EU utan bör istället söka regionala samarbeten, främst med Finland.

I mars 2017 gav EU-kommissionen ut en vitbok om EU:s framtid. Som en uppföljning på vitboken presenterade kommissionen en tid senare ett ”diskussionsunderlag” som beskriver det europeiska försvarets framtid och EU:s väg mot att bli en säkerhets- och försvarsunion…

Regeringspartierna och de borgerliga allianspartierna har tidigare poängterat att de anser att säkerhets- och försvarspolitik är medlemsstaternas kompetensområde, det vill säga ett mellanstatligt projekt. Men trots detta röstade ledamöterna från de svenska allianspartierna i Europaparlamentet för ett införande av ett gemensamt EU-försvar (inkluderande ett militärt EU-högkvarter och fasta militära EU-strukturer) när frågan behandlades i parlamentet den 22 november 2016.

Sverigedemokraterna anser att Sverige bör vara mycket försiktigt med att delta i säkerhets- eller försvarssamarbeten inom ramarna för den europeiska unionen. Sverige bör dessutom inte bidra till att militarisera EU. Istället bör Sverige söka regionala samarbeten, främst med Finland…

En förutsättning för att Sverige ska delta i EU:s säkerhets- eller försvarssamarbeten är att inga permanenta strukturer inrättas, som kan utvecklas i överstatlig riktning. Istället för att investera i olika parallella samarbeten är det bättre att satsa helt på befintliga strukturer. EU-alternativet lyfts fram som delvis mellanstatligt, men det är en illusion. Ett EU-försvar kan inte bli annat än överstatligt i det långa loppet. Läs blogginlägget

Behovet av att finansiera vårt försvar kvarstår, vad man än tycker om Natomedlemskap. Talet om att Sverige inte kan bygga upp ett starkt försvar är pacifistiskt nonsens, skriver sex sverigedemokrater i en slutreplik…

Oavsett åsikt om Natomedlemskap förändras inte behovet av att finansiera vårt försvar. Ekonomin bör planeras för minst 25 år framåt; detta för att finna långsiktig balans mellan investeringar och drift. Regeringens ökning om en miljard per år i försvarsanslag räcker inte – det ger oss ett invasionsförsvar först om 60–70 år.

Hverken Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) eller Forsvarsdepartementet (FD) ønsker å gi detaljer om den økte amerikanske maritime overvåkingsaktiviteten i nordområdene den siste uken. 

Siden midten av forrige uke har amerikanske P-8A Poseidon maritime overvåkingsfly med økende hyppighet mellomlandet på Andøya flystasjon for å fylle drivstoff…

Lokale kilder på Andenes forteller i tillegg at amerikansk personell tirsdag ble observert utenfor flystasjonen, noe som tyder på at personell fra P-8A Poseidon-flyene også har hviletid på norsk jord. En lokal kilde hevder at det gjennom gårsdagen var flere amerikanske P-8A innom Andøya, kanskje så mange som fire maskiner. I lokalmiljøet er det betydelig bekymring for om USA er i ferd med å ta helt eller delvis over det norske MPA-oppdraget i nordområdene, etter at 133 Luftving på grunn av personellflukt har slitt med å produsere nok tokt med de norske P-3C Orion-flyene på Andøya…

Heller ikke Forsvarsdepartementet (FD) ønsker å gi detaljer om den økede amerikanske tilstedeværelsen på Andøya.

«Flyene har fått klarering. Vi går ikke inn i operative detaljer. Vi arbeider på vanlig måte sammen med allierte for å ivareta en god situasjonsforståelse i nord», skriver pressevakt i FD, underdirektør Ann Kristin Salbuvik…

Fra andre kilder er Aldrimer.no kjent med at USA skal ønske en forenkling av den diplomatiske klareringsprosessen for enkeltflyvninger til Norge, aller helst ved at det gis forhåndsklarering for en viss periode eller at hele prosedyren fravikes. Läs artikel

The Czech Gripen fleet has been over a decade in service. The outstanding performance of the system, as demonstrated during NATO exercises and deployments, has increased interest from other Central European countries…

In June 2004 the Czech and the Swedish government signed a 10-year, leasing agreement for 12 single-seat Gripen C and two twin-seat Gripen D. The first flight took place less than a year later, in April 2005…

The Czech government has extended the lease on their Gripen until 2027 (with an additional two-year option). The Hungarian government has reached the same conclusion and extended the lease on its own 14-strong fleet of NATO-compatible Gripen C/Ds until 2026. Läs artikel

Jörgen Andersson (S), tidigare minister och kommunpolitiker diskuterar försvarspolitiken och föredrar ett militärt samarbete med EU…

Man premierar ett land vars president lämnar klimatavtalet och inte tycker att ett handelsavtal med Europa är viktigt. Den person som man i övrigt kritiserar väljer man att köpa robotar ifrån. Beslutet tas i samband med ett möte med USA:s försvarsminister i Helsingfors. Eftersom politiska värderingar legat i botten anser jag att vi i stället borde ha prioriterat det europeiska samarbetet.

Jag är ingen vän av Nato. Jag tycker i stället att EU ska bygga upp ett gemensamt försvar.

Men jag respekterar alliansen som är ärlig och vill bli medlemmar, till skillnad från regeringen som inte vill det men ändå de facto är med, men i retoriken säger nej. Vi står endast utanför Nato:s §5, i övrigt är vi med. Denna paragraf innebär att medlemmar solidariskt hjälper varandra vid konflikt. Det har vi för övrigt förbundit oss i EU. Läs artikel

Den ryska och vitryska storövningen i september väckte stor debatt och många farhågor redan innan den inleddes. Då övningen pågick mellan den 14 och 20 september rapporterades allt som gick att rapportera. Men efter det har det varit rätt tyst om övningen.

På Försvarshögskolan i Helsingfors sitter experter på rysk militär med ett omfattande material som de analyserar. Den som vet mest om saken är överstelöjtnant Juhani Pihlajamaa. Han har tidigare bland annat varit Finlands militärattaché i Moskva.

– Analysen är ännu inte slutförd, men hittills är vår bedömning att Ryssland och Vitryssland verkligen övade det de sa på förhand, säger Pihlajamaa. Det innebär alltså att övningen gällde bekämpning av terrorister. Men då måste man komma ihåg att när militärer i Ryssland talar om terrorism avser de inte riktigt samma sak som i väst. Terrorism är i Ryssland bland annat utländsk inblandning som leder till konflikter inom landets gränser.

Helsingin Sanomat publicerade i början av november en artikel (inloggning krävs) om att övningen egentligen var en övning för storkrig mot Nato.

– Det var inte en anfallsövning mot Nato, säger överstelöjtnant Pihlajamaa till Svenska Yle.

Han påpekar att alla försvarsövningar också innehåller element av anfall. På den punkten skiljer sig inte ryska krigsövningar från övningar i andra länder.

Pihlajamaas uppfattning är att Zapad-övningen i själva verket var mindre aggressiv än den kunde ha varit. Bland annat forslade Ryssland inte några Iskander-missiler till Kaliningrad i år, så som de gjorde hösten 2016.

Frågan om hur många man som deltog i övningen är fortfarande något oklar. Den officiella uppgiften gällde 12 700 soldater, medan antalet i själva verket var avsevärt mycket större. Men Juhani Pihlajamaa har förståelse för det ryska sättet att räkna.

– Ryssland såg Zapad som bara en del av de kontinuerliga övningar som genomförs under hela året inom det västra militärdistriktet. Läs artikel